Hej Lenha!

Jättekul att se dig tillbaka igen, har tänkt mycket på dig och om hur det har gått med flytten osv. Härligt att allt har gått bra.

Det finns artiklar här om hur du ska göra så kolla där annars är det bara att hojta till igen.

Kramisar!!!

Välkommen tillbaka!!  Låter som ett fantastiskt spännande och givande liv du lever…*drömmer mig bort…om jag inte hade barna * så hade jag gärna levt som du gör,resande och upptäckandes världen  Men förstår oxå att behovet av en bas finns där och du får väl se vad som är tänkt med ditt liv framöver  men så länge du är kvar här eller även om du bor på andra sidan jordklotet så är du alltid välkommen hit till ÖN!

Klicka på länken till höger i en ruta där det står om nya iFokus,så ska du se att du snabbt lär dig.

Kramar Carina

Ja, Elisabeth! det är jättekul att se er igen också… :)

Har börjat bekanta mig med den nya ön nu :) Tack!

Kramis kramis!

Tack Vibeka! Du får mig verkligen att känna mig välkommen. *kramar om*

Ja, livet är spännande… man vet aldrig vad som väntar bakom knuten :) glädje, sorg, smärta, kärlek och lärdomar… 

Godnatt kramar från mig!

Du låter som en modig medmänniska! Men att färdas med en resväska hela tiden kan ju vara lite jobbigt emellanåt. Kanske vi alla har en längtan efter en bas där vi kan känna oss riktigt hemma, vad vet jag.

Har själv flyttat runt som en tok senaste åren, kallat mig själv för kappsäcksladyn, men inte vågat dra iväg som du utan förblivit i Sverige.

Nu vill jag ha en bas, ett eget hem….

Vore kul att höra dina iakttagelser om Sverige, du skriver lite att det är lite svårt att det känns som du inte passar in längre.

Välkommen tillbaka, blir intressant få bekanta sig med dig!

Elinor

Hej Lenha!

Välkommen tillbaka. *ler stort*

Kram/Happyspirit

Hej Lenha! Jag förstår vad du talar om ty jag har levt samma liv och det är inte alls roligt att inte ha något fast ställe att komma hem till. Jag blev väldigt besviken när jag kom hem till Sverige..kände inte alls igen mej..allt var nytt. De gammla vänninorna och jag hade inte alls samma intressen så vi gled ifrån varandra. Jag byggde upp ett nytt liv och nu är jag nöjd här ute på min lilla gård.

Cristine

Välkommen tillbaka

Vänligen Jane

Hej Lenha, jag har tänkt lite på dig då och då, ja livet kan ta hastiga vändningar, jag hoppas, för din del att du snart landar i ett nytt litet näste att krypa in i.

Välkommen tillbaka!

#5 Kära kappsäcksladyn :) 

Nog är det så att jag innerst inne vill ha en bas… jag längtar till den dagen jag känner att jag kan slå mig till ro. Dagen då jag finner mitt lilla bo och sedan kan fortsätta mina äventyr men med en skillnad att jag alltid har ett hem att komma hem till.

För mig är det viktigt att detta bo känns helt rätt och tills dess njuter jag av att upptäcka det som finns runt omkring mig. Jag är som en flyttfågel på gott och ont. Det finns så mycket att se och lära, upptäcka och gå igenom. 

Jag flyttade till Frankrike för fem år sedan, ett hastigt beslut utan någon riktig planering och utan några som helst franska kunskaper. Jag trivdes bra direkt och kände aldrig att jag längtade hem under dessa år. (självklart längtade jag efter min familj och några vänner ibland) Det jag tycker är så underbart med Frankrike och även många andra länder som jag varit i är att människor är mycket mer öppna, de pratar med varandra, man är inte rädd för främlingar och åldern har ingen betydelse. Mina första vänner i Paris var 72 och 54 år gamla. Vi lärde oss mycket av varandra. Den franska traditionen lever kvar och även om världen har förändrats så håller människorna kvar mycket på det som tillhör det gamla.

Sverige har förändrats mycket. Bara på dessa fem år känns det som ett helt nytt land. Jag älskar den svenska landsbygden, naturen, Astrid Lindgren och Ingmar Bergman, historian och arvet. Jag känner mig ledsen att se hur ytligt allting har blivit. Vad hände med vår svenska tradition? Kan vem som helst bli författare, skådespelare, konstnär? Stockholm har blivit som ett nytt Hollywood. Människor gömmer sig i den ytliga världen och glappet till deras inre värld blir bara större och större. Allt känns som en stor underhållningsvärld som är till för att få människor att glömma bort sina smärtor, inte känna efter utan istället köpa ett par nya skor så blir man glad igen… Genvägar som ingen blir riktigt lycklig av i längden, som bara gör att man tappar mer av den man är egentligen är för man behöver inte känna efter. Bara att följa resten så blir det bra. Iallafall utåt. (jag dömer absolut inte alla)

Fy vad jag låter bitter på mitt land… haha… det jag vill säga är att jag saknar det äkta, spontana och kämpande i vårt land. JAg pratar främst om Stockholm. JAg tycker att vi ska vårda vårt land, de vi är. Alla är vi olika och har fantastiska egenskaper. Fram med det inre… Sverige är ett fantastiskt land och jag är övertygad om att jag kommer att finna min bas här till slut. Ni på ÖN betyder mycket för mig… Ni bevisar motsatsen till det jag nyss skrivit. 

Vackra Sverige… 

Stora kramar till dig från mig!

#6… 

Tack Happyspirit!!!

Jag är så glad att vara tillbaka.

*kramar om*

#7.

Ja, jag känner detsamma som dig. Jag skrev i inlägg #10 lite hur jag känner för Sverige, hur det har förändrats. 

Jag känner även detsamma när det gäller mina gamla vänner. Vi har förändrats allihopa och saker och ting är inte detsamma längre. Helt plötsligt så känner man knappt någon, allt blir nytt, jag måste nu träffa och skapa nya kontakter. Det känns spännande men på samma gång konstigt att helt plötsligt vara tillbaka på "ruta ett" på ett ställe man tidigare levt omringad av vänner och vanor. 

Vad härligt det låter "min lilla gård". Jag är övertygad om att resan dit var väl värd mödan.

Kramar Lenha

#8…

Tack så mycket fina Jane.

Bamsekramar!!!

#9

Tack Hellas…

Vi får se vad som dyker upp näst, jag ser med spänning på det hela.

Nu ska jag ta mig en liten promenad. Inget doftar så gott som ett småregningt Sverige… 

Stora kramar till dig!