Budskapet som andevärlden kommer med är ju olika från själ till själ, ofta kommer de bara för att visa att de faktiskt finns kvar om än i en annan form och just det kan vara helt nog för den som får ta emot budskapet :)  Ofta innehåller budskapen mycket kärlek så mycket att man själv som Medium blir knäsvag och tårögd…och det är omtumlande och underbart!!! Många gånger vill de lämna budskap som är uppmuntrande och utvecklande för de som tar emot dem och ibland kan det vara känsliga saker att framföra, ex: någon behöver lära sig att vara mer tolerant och det kan vara så att den personen har haft det tufft med det hela livet, kanske varit snabb att döma osv. då kan denna information var känslig för just den personen att få höra…men ack så viktigt att vi Medium inte förskönar eller omtolkar budskapet utan föröker så rent och ärligt som möjligt föra fram det utan att lägga egna värderingar i det. Tycker att varje kontakt med andevärlden skapar nåt starkt i mitt liv…ödmjukhet och kärlek som är svår att beskriva med ord

Det du säger om Tarotrådgivning är så sant, de vill ha snabba konkreta och EXAKTA svar…och det funkar ju inte riktigt så med rådgivning *Ler* Precis som du säger Tricha (stavade säkert fel nu,men går ju inte att scrolla opp och kolla ;) Så handlar det om att just Rådgiva så att de själva hittar sina svar inom sig så att de är tryggt och djupt förankrade inom dem själva för då blir resultatet gott, men goda råd kan man ge på vägen sen är det alltid klientens beslut hur de vill göra som är avgörande i deras liv!!!!

Ljus Carina

Håller med dej Carina, just i budskapen i förmedlingen av den otroligt vackra kärleken de vill förmedla,då är det svårt att inte bli berörd.. Och jag kan bara hålla med dej även i övrig skrift!  Kram

Vad ni är kloka *varm*!

Lite OT i tråden:
Jag är ljusår från er men med mina extremt fåtal länkningar så kan jag ju säga att jag sitter och tjuter nästan varje gång här hemma i min ensamhet, det är så otroligt vackert och kärleksfullt, helt enkelt överväldigande.
När man känner detta så inser man att världen är så mycket större än det vi rent logiskt kan se och känna.

Håller med om det du säger i #0 om att bevisnigen är viktig, men budskapen är ju intressantast kanske….både för sittern och ofta för mediet själv också. De som kommer igenom brukar ju oftast inte vara dem som sittern vill ha, utan dem som h*n behöver få budskap ifrån. Och budskapen är ju ofta klockrena i den situation de befinner sig i så kan de ju oftast ta till sig och förstå exakt vad det handlar om.

I övrigt håller jag förstås med alla föregående i tråden!

Jag kan bara hålla med vad som skrivits! Flera gånger om.

Min ambition är att personen ska lämna mig med en känsla av att ha fått ut någonting, som på något sätt känns positivt och/eller "utvecklande" - det kan vara att känna att de fått stöd, tips, råd, guidning som vägledning till egna inre insikter och beslut, en inre visshet att våra anhöriga trots allt inte har lämnat oss, att känna o s v.

Mitt motto är att söka förmedla det som gagnar/gynnar dem som söker upp mig.
(Därför förmedlar jag inte död eller elände. De som vill höra sig för om sina sjukdomar hänvisar jag i huvudsak till läkarvetenskapen.)

#6-7 - Naturligtvis är det inte alltid sittern förstår direkt. Det kan ju ibland handla om något som ligger lite framåt i tiden också.

#6-7 - Naturligtvis är det inte alltid sittern förstår direkt. Det kan ju ibland handla om något som ligger lite framåt i tiden också.

Inget är ju statiskt eller svart-vitt, det finns ju hur mycket varianter som helst. Det är ju därför det blir lite trätor om olika uppfattningar medium/medial/andliga emellan ibland. Till ex. på detta forum!

Jag fattar inte hur vissa får fram allt på en gång. Ande värden ger sig inte förän jag fattat ibland kan det ta flera dar. Men jag är väl otroligt trög.

Vars tog hans inlägg #6-7 vägen?

Knepigt! Jag svarade på sven-g:s inlägg innan han skrev det!  Nu är tiden ur led…..ascension börjar busa med oss, tror jag!

#9 menade du mina försök

Jag skrev inläggen men dom försvann

Jag jobbar ju också på detta sätt om att först och främst lämna bevis och få anden igenkänd innan jag går in på budskap och vägledning.

Men min egen erfarenhet av budskapen och vägldningen brukar vara så kärleks fulla så inte alltid man får ett rent budskap alla gånger även om man försöker och ber dom om det.

Jag har ju också upplevelsen att folk och arrangörer till stor seanser  först och främst vill ha budskap och vägledning och många är inte så intreserade av bevisen vilket jag tycker är synd och så vill jag inte jobba.

Vi brukar ju säga att vi som jobbar med detta att få fram bevis jobbar efter den engelska läran.

I våras när jag och några vänner besökte England för att träffa och få uppleva den engelska spiritualismen så blev vi faktiskt väldigt förvånande för detta med bevisen var knappt ngt man tog fram på seanserna.

En typisk seans gick till på det viset att mediumet frågade om det var ngn som hade en Kathrin på andra sidan  och då var det ca 5 st i publiken som räckte upp handen och sa ja mediumet pekade då ut en av dessa 5 och sa det  är dig jag ska gå till sedan fick man inget mer om anden utan mediumet läste av sin sitter och det var dom grymt duktiga på.

Nästa ande kunde då vara att mediumet sa att jag även din mormor här och sedan fortsatte med att beskriva sittern.

i regel fick samma sitter tre kontakter  innan mediumet gick till nästa  och samma visa där så under en demo  så han mediumet  med som högst 3 personer ur publiken.

Så där var det mesta budskap och inga bevis av dessa medium.

Av dessa storseanserna vi såg så var det bara vid ett tillfälle vi fick se ett medium som lämnade bevis.  

Så när vi svenskar fick gå upp och jobbade med den sk kallade Engelskaläran så blev detta väldigt uppsakattat att vi faktiskt också lämnade bevis.

För som ngn i publiken sa till mig efter seansen var att dom Engelska mediumen har glömt bort att visa  upp andevärlden idag ger dom bara budskap men dom flesta vill ha det så sa han.

Vilket han tyckte var mycket synd och efter en del prat så höll merparten av publiken med att de Engelska mediumen slutat lämna bevis.

Får säga att såg ett kvinnligt medium som var grym på att läsa av sin sitter fick fram födelsedag namnsdagar osv det var ruggigt träffsäkert.

Men lämnade inte ett enda bevis på anden.

Lasse

#11-12- Okej, då skrev du dem i alla fall….trodde det var jag som såg i syne….Jag såg dem och svarade på dem.

#13 - Mycket intressant att höra Lasse! Där ser man. Annars har man ju hört att de ska vara supernoga med bevisningen i England, enligt Stanstead-läran och så.

Så du menar att de övergick till intutionsavläsning av sittern istället för att fortsätta den mediala kontakten med andevärlden? Om de nu hade någon från början…..

Låter knepigt, men det finns väl alla varianter runt om i världen förstås.

/ Jerry

Det där med att få fram bevis till sittern tycker jag är bra, MEN inte för mycket…Ibland känns det så trögt och uttdraget att få fram vem det är, så jag kan tänka mig att andens och kanske även mediumets energi försvagas.            

Kan det bli så?

#15 Jag håller absolut med dig att det kan bli supersegt på en storseans där beskrivningen aldrig tar slut…i alla fall är det väldigt tröttande för dem i publiken som kontakten inte gäller till.

Instämmer helt i din uppfattning där!

Men jag vet inte huruvida mediumets elel andens energi försvagas av det hela. Men tröttsamt för publiken att höra beskrivningar på 10-15 minuter utan att sittern bekräftar, utan velar med sina kanske och mja…lite mer vill jag ha…m.m.

#13 På AFC, när det är storseans,eller att man har bokat  en reading,så börjar de direkt att tala om vem som kommit. -Jag har en mormor med mej och hon vill träffa sitt flickbarnbarn,de kommer oftast med såna bevis att man många gånger häpnar.Men de kör inte bevisföringen först och budskapen sen,utan de låter allt gå hand i hand..Och de är väldigt noga oxå med att själarna ska vara igenkända..

Jag tycker nog att det är viktigt att man lämnar bevis på vem det är som kommer på besök. Dels för att ingen ska kunna säga att man jobbade psykik när det är en kontakt som man vill ha. Men håller med Ewa A om att man kan faktiskt jobba hand i hand med bevisföringen och budskapet. För i budskapet så kan det komma komma fram bevis för vem som är och hälsar på.

 jag tror att man måste hitta ett sätt att jobba som käns bekvämt för egen del men tror ocskå att man får jobba lite olika beroende på vem sittern är. Med andra ord så kan man inte jobba efter en mall som andra har bestämt att så ska det vara, utan man ska följa sitt hjärta, sin sitter och det andevärlden kommer med.

helt enkelt föja flödet men ändå leverera bevis och budskap som är relevanta och förståeligt för sittern

kram kicki

Roliga o intressanta inlägg. Det är ju verkligen en kombination av vikten i båda. För givetvis blir det en stor skillnad för någon som inte vet riktigt om de ska tro på andevärlden, kommer på en demonstration och får bevis som inte går att förklara bort. Det är ju en stor upplevelse för alla, tror jag.

Befinner man sig å andra sidan i en jobbig situation och inte ser något klart, allt är en dimma av en massa oklara känslor och kaos, tja då kanske man inte får ut något av att få bevis på att morfar är där. Min mormor sa alltid - var sak har sin tid. Följa flödet, som Kicki sa här ovan.

Viktigast av allt är ju ändock att när man får budskap och råd, själv känner efter - är det här konstruktivt i mitt liv? Ringer det rätt i mig?

Tänker på The Matrix, filmen, där oraklet säger raka motsatsen till sanningen och det dom vill höra. Senare i filmen framgår detta. Oraklet svarar: Du hade aldrig gjort det du gjort om jag hade sagt dig sanningen. Ett orakel säger det som behöver sägas.  (typ - inte ordagrant på något vis!)

Tycker det är en liten rolig variant. Kanske vi får goddag yxskaft av andevärlden ibland för att vi ska tänka och känna själva…?

En tanke bara. Intressantaste råden jag fått är dom som skakar om mig och får mig att se saker o ting i ett nytt perspektiv…..

Det gillar jag!

Att jobba med bevisning först känns självklart och viktigt, men samtidigt är det så att själen som kommer ofta ger en dos extra bevis precis när man är i processen att lämna över budskapet och då kan man fråga sig om det är vi som har lärt oss den Engelska traditionen som det heter som är för låsta till den och att de vill visa oss att det går lika bra att väva ihop de båda sakerna? Som Kicki säger så klokt att det viktiga är nog trots allt att vi alla hittar vårt eget sätt att arbeta på men för den skull att vi får fram både bevis och budskap till sittern  Men jag har varit på en storseans som sitter där Mediumet arbetade phsycic och gick omkring och gick nära publiken och blev irriterad när en sitter ville ha bevis på vem som kommit!!!! Samt att när informationen ej stämde då högg hon till med att det var i ett tidigare liv som personen gjort det och det…*suck* då var det svårt att sitta tyst och vara kvar kan jag säga! Men det var också en nyttig upplevelse för mig som Medium att se hur jag absolut ALDRIG kommer att jobba som Medium.

Jag kan bara hålla med er i det ni skriver :)

#20 Visst är det så Vibeka, det är vanligt att man låser sig pga att man har fått lära sig att det måste vara på ett visst sätt, att jobba på det sätt som känns bäst för sig själv och låta flödet bli som det blir är det bästa, för om man låser sig själv så låser man även saker som kan vara av stor betydelse för sittern i budskapen.

Det är också väldigt väldigt vanligt att dom just för tillfället inte kommer på vem det är men strax efteråt vet dom, varför då inte lämna budskapen om anden inte känns igen på en gång? Det är vanligt att man tänker och hoppas på någon eller några speciella ska komma fram men det kan komma någon som sagt som dom inte tänker på i stunden, men dom vet sen vem det är. Hade för ett tag sen en som fick kontakt med sin mamma men personen fokuserade så mycket att få kontakt med andra och mamman stod inte så nära så hon låste sig tills kvinnan sa sitt namn och att hon var hennes mamma, Då förstod hon allt som hon hade sagt och visat innan, ska tillägga att hon sa att hon var personens mamma och sitt namn i budskapen. Jag anser att budskapen är viktiga, det är ju därför dom kommer, att då släppa det känns inte helt rätt alla gånger pga att sittern låser sig just då.

Mitt tänk är att aldrig låsa sig för någonting när det gäller den mediala utvcklingen. för då fastnar man ju i de olika uppfattningarna (skolorna) om hur det skall vara. Och handen på hjärtat så finns det ingen av kvinna född som vet ens en promille av vad som är möjligt när det gäller våra sinnen och astralvärldarna och universums gåtor! Det är min ståndpunkt!

Men om man vill verka som storseansmedium så måste man ju i stort sett följa de vedertagna "skolorna" för att få chansen att jobba och komma ut. Och det kan vara begränsande i många fall, tror jag. Det är väl därför jag själv ofta känner sådant inre motstånd mot att satsa fullt ut på ett eget "kommersiellt" mediumskap.

Jag tycker det är mycket mer givande både för mig själv och sittern att hålla privatsittningar i lugn och ro. Där får man mer tid för en djuplodande kontakt och har tid att ägna sig ordentligt åt EN person och dennes avlidna. Men det är ju min egen åsikt och jag vet ju att det är krav på att man gör storseanser hos både Iris/Anders och Terry. Och visst kan jag göra det, men det är absolut inte min favorit i alla fall.

Och som sagt, för mig är inget svårt eller omöjligt. Det är bara de omkring oss och vi själva som begränsar oss!

Så släpp alla bojor som läggs på dig av andra människors tyckande och sammanslutningar. Tro på dig själv och att du kan allt du vill, så funkar det mesta faktiskt. Den enda väg du är tvungen att följa är egentligen bara DIN VÄG!

Ljus & Kraft!

"JAG ÄR"   / Jerry

#22 Jag håller med dig för om man låser sig inom ramar så blir man låst inför flödet som är ämnat för sig i sin utveckling, allt är individuellt och dessa ramar har ju personer själva satt upp, inte andevärlden. Så följa flödet och lyssna på sina Guider, sig själv och andevärlden istället i sin utveckling gör att man inte går i ramarna och flödet får rinna fritt på rätt sätt för varje person. Jag har fått vassa blickar för att jag inte följer ramar men jag arbetar så som jag själv har fått vägledning till och känner för bäst men utan min självkänsla hade jag kanske inte vågat, dessa vassa blickar har många gånger varit jobbiga under åren och jag har backat och försökt jobba inom vissa ramar men nix, det funkar inte bra för mig, så jag har då fortsatt att följa det flöde som jag får av mina guider även om det har varit tufft många gånger. Varför gör man det ändå? Vet inte, den frågan har jag ställt mig många gånger, men det finns en mening med allt.

Jag fortsätter att jobba som jag känner känns bäst och på det sätt jag får guidning i för det är så jag ska arbeta och precis som du Jerry ska arbeta på ditt sätt, gör det! Det finns inga måsten eller begränsningar i vår utveckling. Följ det du blir guidad till och om det är menat att du ska hålla storseanser så gör det på ditt sätt, på det sätt som du får till dig och som du känner känns bra, släpp motståndet när det är dags och om det är dags.

Jag anser att man inte bör tänka negativt om en person som jobbar annorlunda och utanför ramarna, jag har själv fått så starka bevis och blivit omvänd i min tro när jag verkligen har sett dessa personer som går sin egen väg. Jag skrev här för ett tag sen om en sån händelse här i sommar.

Jag har därmed slutat tycka si och så om personers arbeten som kan verka annorlunda, jag har ett öppet sinne för alla och det känns bara så härligt. Jag har släppt tanken och känslan om att det måste vara på vissa sätt bara för att någon/några personer har sagt eller skrivit så. Ingen annan person kan säga till dig att du måste följa deras ramar, det är bara du och dina guider som vet vad du bör göra på bästa sätt.

Jag tror att om jag säger till mina elever att dom måste göra si och så eller på det sätt som jag gör, då spärrar dom sitt eget flöde. Jag jobbar mycket för att var och en ska komma fram i sin egen utveckling och följa sin egen känsla i vad som känns bäst för dom själva. Alla vill inte göra storseanser och det får man respektera och låta den personen jobba på det sätt som känns bäst. Om en person bara vill göra privatsittningar och en annan vill ha storseanser så vill jag som lärare hjälpa alla personer individuellt vidare till sitt mål. Jag finns som ett stöd men dom går sin egen väg.

#22 Glömde ju…..

Att jobba kommersiellt är inte alltid man själv vill men om eller när det är dags så får man det varken man själv vill eller inte, om dina guider vill att du ska nå ut på det sättet. Jag själv ville inte, vågade inte men jag brukar likna det vid att jag blev knuffad ut i det. Varför? jag har fåt övervinna många rädslor som jag burit med mig genom livet pga olika orsaker. Jag ska skriva en egen tråd eller artike här snart om hur jag hamnat där jag är. Det var absolut inte min vilja eller tanke, jag har motarbetat mina guiders vägvisningar men min emvishet var inte starkare än deras och då är min stark :) Vågar man följa flödet så går man på rätt väg, den väg som är ämnad för dig i detta liv men om man inte vågar ta hjälpen med att övervinna rädslor och följa flödet, följa det som är menat att du ska göra i det här livet, då stannar flödet och du får chanserna flera gånger om tills du är redo. om du ändå inte följer vägen så kanske det blir i nästa liv du gör det istället (en tanke bara)

Så jag tror att det finns många fler än jag som idag arbetar kommersiellt inte haft en tanke eller en dröm om det innan, för den här branchen är värre än dom flesta andra, det är inte lätt vilket många vet om. Dessa hugg och påhopp kan göra att många stannar upp och lägger av och vad händer då? Jo det dom kan och ska ge till andra, hjälpa andra, det slutar ju vilket är oerhört tråkigt, för deras väg och ju ämnat till personen precis som till oss alla och dennes väg och hjälp hindras pga männsikors elakheter. Det är många gånger jag har tänkt att jag lägger av men varje gång får jag en ny styrka av mina guider och av andevärlden att fortsätta min väg. Jag ska inte vry mig om vad männsikorna tycker utan jag ska bry mig om vad dom tycker.

Oj, det blev mycket text men jag ska skynda på artikeln så får ni läsa mer om min väg :)

# 22

Håller med dig Jerry en privatsittning ger så mycket mer och där man kan jobba på ett helt annat sätt en vad man kan göra på en storseans.

På en storseans är man lite mer försiktigare när det gäller sitterns liv.

Man vill ju inte gå för djupt och måla ut ngn inför en stor publik och kanske har dom sina vänner med sig.

Mycket som man får fram är ju väldigt privat som kanske man inte vill ska komma ut till alla.

En stor seans ser jag mer som att väcka  ett intresse och att nå ut till en större grupp mäniskor att dessa som går på en stor seans kan få bevis på att livet fortsätter efter detta  och får intresset att även gå på en privatsittning.

Många av dom som kommer på privatsittningar har ju haft sin första kontakt med andevärlden genom just storseanser och inte vågat att gå till ett medium innan.

Men har fått se på en storseans hur det kan fungera och att det inte är några konstigheter eller ngt hokus pokus.

Lasse

håller med dej njord om det här med stroseanser. går själv för anders åkesson och känner att jag kommer aldrig att få ett cert för jag gillar inte tanken att jobba med storseanser. jag vill möta människor nära och kunna ge mer än bara halvdant, men känner också att det kvittar mej det här med cert. andevärlden är den som certar mej plus dom som kommer till mej.  gör jag ett bra jobb så kommer folk att vilja ha mina tjänster vare sig jag har papper på det eller inte. och det är som sagt som det stod i en annan tråd bara en annan människas åsikt.

#25 Ja det håller jag också med om, en privatsittning ger så mycket mer då man inte bör lämna ut för mycket under en storseans. Däremot så är storseanser till för att personer ska få se hur det går till när man förmedlar genom andevärlden, därför kallas de nu för medial demonstration vilket är just det det är :)

Gick på min första privatsittning som blev  för jörgen G.Där fick jag sån bevisning  som var så tydlig, och därefter budskap.Budskapen som kom var över all förväntan,de förändrade faktist mitt liv.Nu trodde jag och tog till mig det eftersom bevisningen före var så stark.Så för mig är det jätteviktigt med bevis sen budskap.Idag går jag för Iris Hall och Anne Johansson och där får vi också (givetvis) lära oss att först bevis sen budskap.

#24

Här kommer ett utdrag - om tänkvärda ord inom denna branchen!

Förtal-

Ett gissel och ett gift i mänskligt umgänge, inte bara i vår tid!

Den franske spiritualist pionjären Allan Kardec, fick för över hundra år sedan på en seans ett budskap från sin andliga lärare som löd:

"Alla nyskapande gärning är förenad med fallgropar och faror. Du kommer att få se hatet resa sig emot dig; fiender kommer uppeggas emot dig och besvärja dig till din undergång. Du kommer att bli ett byte för ondska, baktaleri och till och med förräderi från dem som föreföll dig som mest pålitliga. De sanningar du har att komma med kommer att bli misstolkade och förvanskade och du kommer att få offra din ro, din vilja och din trivsel för att föra ut detta du är kallad att göra"

Ett årtionde senare skrev Allan Kardec: " Jag kan till alla delar bekräfta att detta budskap punkt för punkt slagit in"

Det verkar som om mönstret för spiritualistiska samvaroformer har legat klart redan från början, och det tycks ju vara helt oförändrat efter dessa över hundra år av verksamhet.

Förtalet är det samma, skamgreppen är det samma och rycktesspridningen är sig lik, möjligen går allt ting mycket fortare tack vare telefonen och datorer-,( redd´s tillägg)

Men låt oss ändå hoppas att vi om ytterligare hundra år genom karmalagens erfarenhet  och återfödelsernas möjligheter ändå har kommit en bit på vägen. Att vi inte längre för falska vittnesbörd vidare, utan kollar upp deras ursprung och syftemål, och att vi inte tyder allt till det värsta och genom att lägga till och överdriva gör ont värre.

Kanske är det så att man först måste bli utsatt för rycktesspridning och förtal för att förstå att själv vakta sin tunga och sina förhastade omdömen. I alla fall är ju även detta en bit av livets välmenta skolning. På det sättet kan förtalskampanjerna även inom denna rörelse få som mål och verkan att härda oss inför stora uppgifter och göra oss bättre skickade att fullfölja vårt människovårdande arbete.

Gert Kaffa- text och bild

(hämtat ifrån UG- nr 3 -1983)

detta skrevs 19 83- över 25 år sedan - her det förändras?

(Obs copywright bilden - Gert Kaffa)

Vänligen Jane

#29 Åh så glad jag är att du är tillbaka Jane *Varm*!
Det är så härligt att läsa det du skriver om och få ta del av den historiska kunskap du har!

Jag satt för en stund sedan och snickrade på ett inlägg men av någon anledning blev jag inte riktigt nöjd så jag avstod att publicera och nu vet jag varför, det var just detta jag ville få fram!

Det jag reagerar kraftigast mot och det som gör mig mest bestört är att ofta kommer de knivvassa tungorna från de egna leden.
Kollegor som inte för sitt liv kan luta sig tillbaka i lugn och ro för att se en eller flera andra kollegor prova sig fram med nya, kanske till synes, kontroversiella metoder.
Det förvånande i sammanhanget är att det ofta handlar om de människor som själva inte kan framhäva sin egna kompetens utan att nedvärdera andra människor.
De vill gärna glänsa själva men tror att den bästa vägen är att misskreditera och svärta ner andra personer *ryser ab obehag*!

Kram //Hellas

#29 Tack Jane för fantastiska ord. Behövs verkligen.

Just nu är en vän utsatt för något så grovt att jag häpnar. Andas bara och finns där, glad över att jag så många gånger varit utsatt för det själv och vet att det här också kommer att gå över och sanningen kommer att avslöjas.

Att vandra med ödmjuka steg och inte tro på något som sprids förrän man verkligen VET, om man nu någonsin gör det, det är det jag vill göra. Och inte ge näring till något av eländet.

Tack igen!

Elinor

#29 0ch 30 Tack för era ord

säger som min gode vän Colin - det som inte dödar mig - gör mig bara starkare:-)

I denna missundsamma branch - där avundsjukor för andras stora gåvor ses som bedrägeri och förtalas - var är sammarbetet och glädjen att glädjas med andras framgång! och gåvor! Det är nog lång väg kvar att vandra för människo själen innan vi kommer till den villkorslösa kärleken - om vi någonsin kommer dit!

Men tycker mig skönja en början till detta ialla fall här inne! och i några andra sammanhang med - så vi som vill arbeta för det posetiva vi får bana vägen för andra! och vara facklor för andra och inte lyssna på baktaleri och liknande!

Jag tror nämligen på det goda!

Kram Jane

Tack Jane! Så sant som det står skrivet!

Kram