Det fantastiska med henne var att hon verkligen hade accepterat sin sjukdom & att hon snart skulle gå bort.Hon hade lärt sig att leva med livet på ena sidan & döden på den andra…båda är ju ständigt närvarande! Jag är rätt säker på att Ingela fick frid nu då hon lämnade jordelivet ´!

Kram Anna

Hej igen. Man blir bara så ledsen. Var nyss inne på ett annat forum. En kvinna som jag pm:at allt ibland berättar idag om att hennes man nu ligger inne och det rör sig om timmar, dagar, ev vecka. De är unga. Alldeles för unga för detta. Hoppas vi kan sända så mycket healing det går till hennes man, henne , barn ja alla anhöriga. Kram

# 2 Absolut signemo…Självklart sänder jag så mycket kraft & ljus till dom som behöver…även till dig i din ledsna stund! Kram Anna

Finns inga ord för sådant här, det är så sorgligt, unga människan…., man blir ju ledsen fast man inte känner henne, men hon har ju varit ett ansikte utåt, funnits där i mitt vardagsrum ibland, så på ett sätt så känner man henne ändå.

Känner varma tankar till hennes familj….

Ingela var en härlig och ärlig människa. Tyckte mycket om att se hennes ansikte i TV och senast så var det ju igår och så rullade texten fram nere i rutan om att hon gått bort.

Sänder varma tankar till hennes familj. Och sänder varma tankar till det unga paret.

Oj det gick väl snabbt! Såg en intervju med henne i förrgår, men den var inspelad mycket tidigare då. Hennes bok "Den största Nyheten"  kom ut nu i dagarna såg jag. Jag tyckte mycket om hennes speciella röst, och inte minst hennes skratt! Hon berättade i intervjuen att hon hade funnit Gud, så Vila i Frid Ingela!

Det lär dröja århundraden innan vi FIRAR en bortgången medmänniska. Idag sörjer Vi och tårarna rinner.

På andra sidan sitter dom och ser på våra tårar, medans dom själv läker sitt jordeliv.

Det finns bara ett helvete! och det är där Vi är just nu…

En vacker dag känner Vi glädje när någon går över till andra sidan, för då vet Vi att den Själen läker.

Mvh Björn

# 7 kan bara hålla med, så sant så sant.

Jag gilade verkligen henne…..

Visst är det så att vi kanske borde känna glädje över att en människa inte lider och har fått det bra. Men det hindrar ju inte att vi saknar och är ledsna

Nä, ledsen blir man ju alltid ändå. Men tänk att inte ha en tro/vetskap om att livet fortsätter efter "döden". Att tro att allt slutar i samma ögonblick som vi slutar andas. Vi som är andliga har det nog ändå lite lättare att acceptera och förstå varför osv…

Fint sagt av dig, Björn!

Jo, det stämmer nog att vi har det lättare. Det känns ju inte som att de inte finns. Bara det att vi inte ser dem  och de flesta av oss inte hör dem eller förstår att de finns.

JAg pratar ju inombords med många av dem. De finns i mitt hjärta.

#12 Det gör jag också, signemo, pratar med dem…högt också, ibland.