Det var vackert… tack för de orden

alma

Så sant.

Absolut sant!

Det är min fulla övertygelse att är man ingen djurvän så är man heller ingen människovän.

Önskar fler kunde känna den varma tillitsfulla kärlek ett djur kan ge, och istället för att slå - smeka och låta sig älskas och älska tillbaka.

/Åsa

Ja oja, vad man får tillbaka från djur går inte att beskriva, man bara måste vara med om det….

he,he,he….måste berätta om en rolig episod, som hände för många många år sen….jag brukar alltid ligga och läsa en bok innan jag somnar, gör det än….hur som helst min sambo sov för fullt, när jag plötsligt hör ett litet trippande ljud….jag slutar och läsa, lyssnar…..sen hör jag det igen…..jag lokaliserar ljudet ner under sängen….

Jag hänger ner och kikar under….då får jag se en liten, liten mus……ohhh…va gullig….jag smyger försiktigt ur sängen för att inte skrämmas, och tassar fort ut i köket, häller mjölk i locket till en konservburk och hämtar några skivor ost….

Sen lägger jag ner mig på knä och kikar under sängen….jodå, han/hon är kvar….jag kryper under med överkroppen och skjuter osten och locket med mjölken framför mig mot musen…sakta, sakta….så jag inte skall skrämmas….detta tar tid, ordentligt med tid….till slut har jag fått fram maten dit jag vill, och den lilla musen har suttit alldeles stille och tittat på med sina stora pepparkornsögon.

Jag ligger i denna ställning med rumpan i vädret och halva kroppen under sängen….vilken syn…. Jag vågar inte röra mig och håller andan, då sträcker den äntligen sig fram och nosar på osten….han tar den emellan sina söta små tassar och smakar av den….jag blir så lycklig, det känns ända in i hjärterötterna, sen sträcker han sig fram och börjar dricka av mjölken….jag glömmer hur ont och obekvämt det är för mig i denna ställning, för det är så fantastiskt att uppleva detta.

Då rätt som det är bryts förtrollningen, när jag hör en röst ovanför mig…..hallo! vad håller du på med…..Jag rycker till och slår huvudet i sängbottnet och lillmusen skuttar iväg helt vettskrämd…min sambo ser helt oförstående ut…jag kryper fram och berättar……snacka om att vi fick ett gott skratt där mitt i natta, han vaknade upp och såg att min halva var tom, men sen hörde han något och kikade över och fick se bara en viss del av kroppen och resten under sängen….såklart att han undrade vad i helsike jag höll på med…

Men det är sådan jag är, har t o m räddat en humla ur en vattentunna…men det är en annan historia…