
Obehaglig känsla
Återigen har spökerierna hos mamma börjat igen, och det
är fortfarande bara jag som märker dem, och när jag är
ensam hemma vågar jag inte gå in i vardagsrummet, för
jag får en sån otroligt obehaglig känsla av att någon tittar
på mig och helt plötsligt ska hoppa på mig, och när jag väl
MÅSTE gå in i vardagsrummet springer jag in riktigt fort och
sen springer ut lika snabbt, jag gillar det inte alls. Och
häromdagen när jag städade mitt rum (ensam hemma)
lyssnade jag på McFly på stereon i vardagsrummet, inte
speciellt högt, och mitt i städningen så höjs volymen riktigt
högt, och jag som hade saker i min famn tappade dem så
rädd jag blev, så jag gick in i vardagsrummet och så var tv:n
på, med bild och så, men saken är den att tv:n inte har någon
bild när den och stereon är på samtidigt, och tv:n var inte på
tidigare..
Nu frågar jag er; Hur kan jag bli av med denna obehagliga känslan
så jag slipper vara rädd i mitt eget hem utan ett medium?

Be andarna gå eller säg att dom skrämmer dig, eller det kanske du har testat?
//Wizy
Jag funderar på om det kan vara så här. Det man inte ser eller känner kan skrämma en och att du är redan påverkad av dess energier och det känns lite läskigt. Men om du tänker att rädslan kommer från att inte veta vad det är om det då känns annolunda att kliva in.
Om min känsla stämmer så är det inte någon som vill er illa utan bara visa att de är där. Känslan du känner är nog glädjen från besökaren att du märker av dem.
För en tid sedan märkte jag själv att det kom en doft av lacknafta och jag kunde inte sätta ihop den med någon. Då fick jag tips av en mycket vänlig själ här på ön som beskrev besökaren för mig och sa att han blir lite full i f*n! när han märker att min tanke verksamhet går igång och vill testa mig lite.
Hoppas det hjälper att tänka om lite…
Alma

Jag hade mycket sånt där bus hos mig förut och jag blev riktigt rädd ibland, speciellt när jag var ensam hemma. En gång bestämde jag mig för att vara modig och gick in i rummet där dom höll låda och gick in och gav dom en rejäl utskällning för att dom inte lämnar mig ifred trots att jag är rädd och efter det blev det lite lugnare faktiskt 