Intressant. Påminner mig om min farmor, som hade cancer i ett antal omgångar. Varje gång dömdes hon ut, men visade läkarna hur fel de hade. Hon var helt enkelt envis som synden, och tänkte fasen inte lägga sig ner och dö! Hon hade ju viktigare saker att ta hand om, som att sätta potatisen, eller ordna med huset. Cancern fick aldrig prioritet, och farmor dog i runt 80 års ålder, 20 av dem med diagnoserad cancer. Dock tror jag inte det hade med det goda humöret eller positiva inställningen att göra. Hon var alltid sur och vresig. Men envisheten…..

#1 då var det nog för att hon var så envis för det kan man med komma långt med

MVH Zedd

Just det, jag glömde ju berätta vad som hände sen…. skyller väl på värmen idag ;) När min gammelmormor, Gerds mamma dog så hamnde hon i djup sorg vilket då resulterade i att cancern spred sig mer och mer, så då gick hon över efter en tid.

#1 Hahaha vresig men med stark envishet kan säkert också fungera, det är ju tankens kraft det hndlar om :)

Vilken härlig berättelse, jag håller med, var glad och LEV!

Härlig berättelsa. Men att vara positiv kan man komma långt. Håller med # 4 LEV OCH VAR GLAD SÅ MYCKET DU BARA KAN

Håller med föregående skrivare. :) Och förstås tankens kraft, och sluta oroa sig! Härlig inställning!

Man kommer långt om man är posetiv och glad.

Är man arg och upp retad går allt bara åt skogen det vet vi ju.

Jag kände en kvinna i Göteborg. Som fick veta att hon hade canser. Hon skulle bara leva i tre månader sa läkarn till hene

hon åkte till spanjen och levde livers glada dagar där var hon i tre år. Sedan åkte hon hem till sverge igen. Hon gick till baka till sin läkare. Han för klarade att hon var helt frisk.

Jämför gärna detta med min tråd "Att skapa".

Ibland så räcker det inte att vara positiv eller ha livsviljan, ibland kommer döden fortare än man anar. (min mamma gick bort i cancer)

Ett typ exsempel på ett val. Nu kan jag få på moppe om vad jag skriver. Men jag tror att vi ofta väljer själva att va sjuka, icke medvetet förstås. Tron gör nästan allt.

Jepp, vi får mer av det vi fokuserar på.

Tänk "frisk" istället för "inte sjuk", "stora inkomster" istället för "skuldfri", "världens bästa" i stället för " inte så dålig", "i toppform" i stället för "inte så slö å fet" etc. Det är lätt att lura sig själv att tro att fokuset är ändrat bara man tänker tvärt om vad gäller själva problemet. Men tanken kan inte skapa ordet "inte så" i form av en bild, så det är liten förädringskraft i det förfaringssättet. I det lyckade exemplet ovan gick fokud från "döende" till "jag gör roliga saker". Det är ett rejält skifte på fokuset.

det är större skillnad på mental inställning mellan mästarren och motionären i en sport samt företagsledare och genomsnittlig anställt än skillnaden mellan elitidrottaren och företagsledaren.

Vilken härlig berättelse, tankens kraft kan göra underverk!

Vilken underbar berättelse! Tankens makt är verkligen stor!

Vilka härliga berättelser med era släktingar som det har gått bra för trots sjukdom……

Har hört mycket om att "tankens kraft" kan göra underverk….och det ligger nog något i  att "ett gott skratt förlänger livet"……

Kanske därför jag har gått upp så mycket i vikt efter sen jag slutade röka, eftersom jag har varit inställd på det….för det gjorde jag den gången jag gjorde ett uppehåll med rökat i två år. Tänkte väl…eller jag visste, att det skulle bli så igen….

Skulle nog ha tänkt annorlunda nu istället…..….

Får väl tänka om då….och hoppas på det bästa med hjälp av gräsklipparn över mattorna och kullarna  

Tack för att Du berättat om din mammas moster Gerd!

Väldigt positiv kick gav det mig! Och värmer mycket i hjärtat gör det oxå!  Tankens kraft…..!

Vilken härlig berättelse Elisabeth.. man vinner mer på att vara positiv i sitt liv även om det ibland är ett hårt liv. Och det värmer mej inombords när jag läser det.

Kram//Tina

Jag kan hålla med att man kommer långt då man är glad fast man är sjuk…och även med ren styrka, eller sisu som vi finländare brukar säga. Min pappa levde med cancer ca 2 år….och det lovar jag er att det var med finsk sisu. Många hade gett upp och sagt att jag orkar inte mera, men min pappa hörde jag alldrig ens klaga. De sa på Salhgrenska sjukhuset där min pappa vårdades vid ett tillfälle att den där finländaren som alldrig klagar över något. Min pappa log ofta på natten och klagade i sömnen över att han hade ont och till morgonen då min mamma frågade han om han hade haft on under natten nekadehan alltid till detta. Han erkände detta för mig…han hade haft fruktansvärta plåger, men han tyckte att han hade inget att klaga över.

Dagen innan han dog var jag hos han. Han pratade och var glad. Frågade hur det var med barnbarnen och min dåvarande sambo. Inte ett ord sa han om hur dålig han var. Efter han hade gått bort har jag lärt mig mycket….bla. känner jag många gånger att man ska inte klaga över små saker som man kanske gjorde för utan att det finns många som har det mycket sämre än jag här i livet…..och sedan har jag även lärt mig att med den finska sisu kommer man långt med….och det ska även jag göra under mitt liv. Kanske sitter min pappa någonstans och ler mot mig just nu.

Tack Elisabeth vilken fin posetiv berättelse att lära ifrån