
Sänd mig och min son lite tröst
Min sons ena Marsvin blev dåligt i förmiddags, verkade som förstoppning. Fick rådet att ge Matolja och det fick vi i honom. Efter ett par upprepningar med Matolja, kom magen i gång, men jag tyckte att han hade problem med andningen och ringde till slut Djursjukhuset, som tyckte vi skulle komma medetsamma. In med sonen och Marsvin i bilen och påbörja resan på 8 mil till Djursjukhuset. När vi hade ca2-3 mil innan vi skulle vara framme, sa min son, nu är han död mamma. Fick köra av motorvägen en mil längre bort och ja, det lilla livet var död. Bara att ringa Djursjukhuset och säga som det var och börja resan hem igen. Så gråtit har vi gjort och min son har nu "stängt" in sig på sitt rum. Det är inte lätt när ens vän går bort. Vi ska ha begravning här i morgon, när lillebror kommer hem. Sänd gärna lite tröst till mig och min son i kväll.
Kram Katarina
Så sorgligt! Sänder varma tankar!
Vi hade också marsvin ett tag när barnen var små.De blev väldigt många efterhand.Vi trodde vi köpte en Felicia, men det var en Felix.Och då hade vi redan Kasper, Morris och Pyret.Sen kom Molly, Muffe, Moses, Tiptop, Piggelin…och några till.Så blev barnens pappa allergisk, och vi fick sälja alla söta marsvin.Det var mycket pyssel med alla, och den som pysslade mest med dom det var jag.
Tyvärr är marsvin känsliga när de blir sjuka, och de har svårt att repa sig.Förstår så väl saknaden hos er ikväll!
Det är alltid ledsamt när ett djur dör som man tagit hand om och hållit av! Sänder stora styrkekramar till er båda<img src="http://gnagare.forum24.se/images/smiles/biteme_coeur.gif" alt="!:heart:" title=":heart:" />Han slipper i alla fall lida nu.
mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus
"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"
"Ingen är felfri"

Sänder självklart tröst och varma tankar till er.
Kram från Tummelisa

Vet hur det känns har varit där själv ,när jag var liten men även som vuxen,,det blir inte lättare då,,men jag skulle ändå aldrig någonsin kunna välja bort djuren!
Och det är även bra att barn kan få se och lära sig att förstå lite om vad döden är,,tänk förr ,då var det en mycket naturligare del av livet,,
Kram Sol

Stackars er. Men fy vad tungt för dig att se din son så ledsen. Det finns inget värre att mista sitt husdjur. Det är det hårda livet tyvärr. Man vill bara kunna göra allt bra igen, fast det inte går. Jag skickar kärlek,värme o omtanke till er. Ha en jättefin begravning i morgon. Kram Vickan

Tack, det värmer. Nä, det blir inte lättare…skulle ju ringa djursjukhuset eftersom dom väntade oss, jag hann i stort sett bara säga mitt namn och att jag ringt tidigare, sen kom tårarna. Jag som har gått igenom så mkt och varit i kontakt med döden mkt, men jag är ju djurmänniska, blir väldigt fäst och engagerad och visst är det en saknad även om det "bara" är ett Marsvin. Alla djur i mitt hem är i allra högsta grad familjemedlemmar. Men döden hör ju till livet…nu ska jag krypa ner i sängen, ska upp tidigt i morgon. Kramar till alla som tänker på mig.
Katarina

Hmm.Det var inte "bara" ett marsvin..jag känner flera marsvin som är stora familjemedlemmar i sina familjer.Så jag förstår vad du och din son går igenom.Jag har ju råttor hemma och inte heller de blir ju gamla.Ett par har gått bort här och det har tagit hårt på både mig och sonen.Men jag har vart noga med att annordna begravningar vid dessa tillfällen.Om inte annat för att sonen skall få bearbeta det hela lite bättre.
Vi tänker och känner med dig och sonen Katarinaj.Kramar.

Jag skickar till er alla!
Kramar!
Elisabeth
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus