När jag var liten så var jag och pappa i sommarstugan. det var den tiden på året då kräftor började att fiskas, och pappa hade kastat ner en mjäde i sjön.

mjäden kastades ut ifrån en liten stubbe en bit ut i sjön, där han sedan knöt fast snöret till den.

när vi var på väg ner till sjön så sa jag bara helt appropå att snöret till mjäden hade lossnat och att pappa inte skulle få tag på mjäden. det skrattade han gott åt.

döm till pappas förvåning när han några minuter senare står på stubben och frågar hur i hela friden jag kunde veta att snöret hade lossnat?!

jag vet fortfarande inte hur jag kunde veta, det dök upp som en bild bara inne i huvudet. var det en lyckoträff eller något annat?