Fy för den lede

Men det är ju förskräckligt rent ut sagt!

Det är tråkigt när det blir så. Men jag tror också det är en illusion att tro att allt är så perfekt och inga felaktigheter händer. Det finns mycket bra i den svenska vården och det är inte bara i hemtjänst och äldreomsorg misstag sker.

Läkare gör också fel. Sjuksköterskor gör fel. Undersköterskor gör fel. Vårdare gör fel. Tyvärr uppmärksammas det negativa mest. Anhöriga vill skapa rabalder, det har man läst om många gånger förr. Jag har ingen patentlösning men mycket handlar om kommunikation. Det brister. Det märker jag ibland på mitt jobb även om det inte går så långt som detta.

fy sjutton! Man bli ju rädd för att bli gammal o behöva hjälp!

Eftersom jag själv jobbar inom vården så vet jag att detta inte är vanligt förekommande, tack och lov. Tyvärr sker felbehandlingar i bland och har så alltid gjort. Synd är också, när sådana här händelser tas upp så låter det som om att sådant här är vanligt förekommande och att både hemtjänsten och hemsjukvården är urusel.

Har jobbat inom vården i över 30 år och har under alla de åren sett felbehandlingar som oftast uppstår då kommunikationen mellan landstingsanställda och kommunalanställda brister. Lyckligtvis händer det inte ofta. Även om man så kan tro då man får läsa, i massmedia, om just såna här saker och sällan får läsa om hur bra vården fungerar som regel.

Bensår är fruktansvärt svårbehandlat. Det gäller att hålla såret rent och välskött. Jag skulle tippa på att det, i ett fall som detta, har blivit kommunikationsbrist. Hemtjänstpersonal brukar, när de ser något som är fel, alltid kontakta distriktskötersorna som då ska komma hem till vårdtagaren och göra en bedömning.

 Hur ofta anhöriga förstår detta vet jag inte för det är oftast just hemtjänstpersonalen som drabbas av anhörigas ilska när något går snett. Trots att hemtjänstpersonal sällan får utföra direkta behandlingar. Bara om de fått delegering. Hemtjänstpersonalen är alltså hänvisade till att ringa disktriktsköterskorna.

Felet, som jag ser det, ligger i den ständiga ekonomiska kamp mellan landsting och kommun. Detta innebär att ska hemtjänsten utföra landstingets tjänster så måste landstinget stå för kostnaden. Distriktsköterskorna räcker inte alltid till och skulle behöva avlastas rejält av hemtjänstpersonal som numer oftast är undersköterskor. Men så länge ekonomin styr är det svårt.

Jag vill poängtera att vården, både sjukhusvård och hemsjukvård, i det stora hela fungerar utmärkt även om det händer sådana här hemska saker. Skulle också tro att varken kommun eller landsting kommer ta på sig skulden i detta ärende. Det är sällan de gör det då de skyller på varandra. Det måste ske en förändring i samarbetet mellan kommun och landsting så att sådana här saker inte ska uppstå, även om man aldrig kan gardera sig till 100%.

Jag blev både arg och lessen när jag läste det idag.

Jag tycker att det finns inga org för sånt att det får ända i Sverge.

 jag har bar ett ord och säga och det siterar jag björn Afzelius.

 Vi har glömt vad ordet solidaritet betyder  

Jag tycker det är f..j….t att nåt sånt kan hända. Jag har själv haft kallbrand ovh vet hur ont det gör och hur viktigt det är att göra rent och täcka över varje dag. Och jag fick morfin!!

Min erfarenhet av sjukhusvården är att den är fantastiskt bra. Jag har fått en över åtta lång operation av superspecialister, eftervård av högsta klass med tillgång till vänlig personal dygnet runt, remisser och tillgång till andra instanser osv utan väntetid. Allt för en summa av 80 kr per vårddygn. Dessutom har jag fått frikort, så jag valsar runt lite varstans dagligen utan att behöva betala ett öre. Sanningen är att jag tycker att jag tar emot så oerhört mycket hjälp för att man intensivt försöker rädda mitt liv att jag skäms för att inte få betala mer för mig. Detta är skatteåterbäring värd namnet.

Visst blir det fel ibland, det händer. Men det beror på att alla som jobbar med detta bara är människor.

Kramar från mig!

Det spelar ingen roll hur bra system våra egon tycker sig bygga, våra tankar och känslor skapar ändå möjligheter så att vad som helst kan hända. Det är dumt att ge sig in i spelet och leta syndabockar, känn istället efter vilka energier som väcks i just dig och neutralisera dem. På så sätt minimerar du ditt medskapande i elendet.

Men fy så hemskt. Rent förskräckligt, stackar lilla gumman som skulle behöva ha så här sista tiden i sitt liv. Är det nått jag reagerar starkt på så är det då de gamla sköts dåligt. De har ju en gång byggt upp det här samhället och skall banne mig ha rätt till god vård, då de inte längre klarar sig själva.

#11. Ja visst, och i de allra flesta fall får de en god vård också. Glöm inte det i alla negativa känslor som tar överhanden varje gång något illa händer. Vi kan aldrig någonsin gardera oss till 100%. Det enda vi kan göra är att göra allt som står i våran makt för att ingenting sådant här ska få hända, och det händer heller nästan aldrig.

Tänk bara på vilken stor mängd människor som vårdas varje dag och sätt det i sammanhang med de gånger någonting sådant här händer så kommer man sanningen mycket närmare.

Det gör nu inte saken mindre hemsk. Självklart inte. Var och en som drabbas och dess anhöriga lider inte mindre av vetskapen att det nästan aldrig händer. Det är inte det jag vill ha fram heller, utan just den saken att man så sällan sätter varje sak i rätt perspektiv.

Ibland undrar jag varför vi människor har så svårt att ta till oss det positiva i samma hängivenhet som vi tar till det negativa.

Pricksis, fokusera på det positiva och skapa mer av det istället för att leta smuts och skapa mer sådant!

Min mormor, med afasi efter en stroke, tappades i golvet, men blev inte undersökt efteråt och ingen på hela avdelningen kollade upp varför mormor låg och grät hela tiden. Hon skrek av smärta när personalen skulle tvätta henne. Min moster kom dit en vecka efter olyckshändelsen, när mormor blev tvättad och upptäckte då att hennes vänstra ben var uppsvullet och missfärgat. Hon kallade på läkare som konstaterade att lårbenshalsen var bruten och säkerligen varit det sen de tappade henne! Några dagar senare dog mormor…Hon dog av smärtan dessa inkompetenta sköterskor gett henne!

Vad som hände med sköterskorna? Ingenting! Det var sånt som kunde hända…

Jag håller med er__vart är den svenska sjukvården på väg?  Läs här: I den den stad jag bor så kan jag berätta om  några fall som har inträffat på detta sjukhus._____ Min svärmor hade vart på en kontroll inne på sjukhuset o nu var hon på väg ner i antren.Där nere  satt en gammal stackars tant o hängde bara över ena kanten på en rullstol som hon satt i.Min svärmor tittade överallt o väntade på att någon skulle komma o ta hand om den gamla tanten  där i rullstolen.Ingen kom,o min svärmor gick till sist till exspeditionen o frågade hur det låg till med den gamle där i rullstolen.Ärsch,sa dom där bara.Hon opererade sig i går o nu sitter hon där o väntar på taxi bara.Min svärmor blev både förvånad o arg för att de kan behandla folk på så sätt.Min svärmor satt o väntade vid den gamla kvinnan  i rullstolen tills det kom en taxichaför o hämtade den gamla kvinnan.(men sen då,undrar om den gammle hade någon som tog hand om henne senn då.)____   det var en cacersjuk människa bl.annat. åkte in till sjukhuset för att den mådde så dåligt.Men de på sjukhuset skickade hem denna person utan undersökning.sa att OM det blev värre med värken så kom tillbaka.Men denna  cancersjuka mäniska blev värre o värre sedan o till slut så gjordes det undersökning.Men det var försent__denna människa dog strax efter._____ en annan människa sökte upp sjukhuset på grund av  långvarig huvudvärk.Skickades hem utan  någon undersökning.Men med medicin bara,utan undersökning.(denna människa dog några dagar efter detta)_____ En annan människa sökte upp sjukhuset för att denna människa hade ont i hjärtat ,skickades hem utan någon undersökning.Senare några dagar efter detta så dog denna människa .Min ena son hade brytit ena armen .Men han fick ingen bedövningsspruta för änn efter c:a 4timmar.De sa att de måste först ta hand om andra pasienter som var mer bråttom med.Innan de ens kunde ge min son en bedövningsspruta. __jaa jag skulle kunna berätta riktigt  många ruskiga sanna historier om detta sjukhus.Men det får räcka med detta .

Det är klart att det finns många bra sköterskor och vårdare och man kan ju inte dra alla över en kam,det finns både och som på andra ställen,men man tycker att dom måste ju ha sett hur det utvecklades så varför inte höra av sej till läkaren. Man kan ju läsa många skräckhistorier och jag fördömmer alla,sedan kan man ju se själv om man är där att de har alldeles för lite personal på alla dessa ställen och då är det väl länsstyrelsens ansvar som drar in så inte sjukus och hem har tillgång till den personal som behövs.

Jag tror att än del människor har liksom  valt fel yrke.

jag dömmer inte alla över denna artikeln.. men jag tycker att nån vårdare måste ha sett nått och ryckt in….

#17 Jo, säkert är det så. Men fel människor finns i alla yrken. Tänk va bra om alla hamnade rätt! Men arbetsmarknaden styrs också efter behov.

Press och stress gör att det blir misstag. Avsiktliga fel tror jag sällan sker.

en vän till mig jobbar på demens boende, och hon berättade att en jättegullig farbror som flyttat från hennes plan till ett annat hade blivit plågad till döds häromdagen.

en personal hade sökt hjälp ifrån ett annat plan, då han var så sjuk att de trodde att han höll på att dö. hon skulle få hjälp att ringa sjuksyster, som tyckte att han skulle få en panodil till sina smärtor när han låg och vred sig dubbel av smärta och dödsångest. denne personal försökte förmå sjuksyster att förstå att han har så ont, att han kan väl åtminstånde få somna in smärtfritt, men det tyckte hon var onödigt, för han skulle iaf dö typ. och denne stackars man somnade in, till slut, i hemska smärtor. och detta kommer att anmälas.

Jo, jag förstod att det skulle bli ungefär så här. Det tas upp det ena efter det andra där vårdpersonal är elaka och plågar vårdtagare. Så brukar det bli när något sådant här händer. Det är det jag menar med hängivenhet till det negativa. Skulle tråden handlat om en vårdtagare som blivit bra skött så skulle gensvaret aldrig blivit så här stort.

Nu tror jag ju inte att en sjuksyster får bestämma vilken medicin som får ges till vårdtagare eller patienter. Det ska väl vara en läkare till det. Sjuksyster är väl den som delar medicinen och ser till att allt blir rätt. Sen kan man, i vissa fall, deligera själva delningen till en uska. Men det minsta hon kunde gjort är ju att ta kontakt med en läkare som, förmodligen, låtit den gamle mannan få något som hjälpt.

Sen som #17 mycket riktigt påpekar, en del har absolut valt fel yrke. Det krävs en hel del av en vårdpersonal, allra helst empati.

#15. Min erfarenhet av vården är inte odelat positiv den heller. Kan också, som du, sitta och räkna upp olika saker som jag anser varit fel. Det tror jag de allra flesta av oss kan. Men trots det så överväger den positiva biten det negativa. Har blivit bemött mycket bra de allra flesta gånger och fått god omvårdnad. Både jag och min familj.

Vi har, trots allt, en av världens bästa vård. Så om det är så illa så kan man ju undra hur det ser ut i resten av världen?

Det har alltid funnits dåliga och bra yrkesfolk, i alla yrken fuskas det och myglas, dom är ju inte mer än mäniskor dom heller. Fast visst ska man tycka.

håller med sven-g,

tror även att de behöver inte ha vart vanvård, som sagt 90 år + ett sår = kroppen orkar inte läka som den ska o vet att batteriet e påväg att ta slut..

Problemet är kommunikation mellan hemsjukvård och landsting. Det är tyvärr där det brister många många ggr, det är inte den enes ansvars område och viseversa. Detta fall är inte det enda.

Jätte sorligt är det med tanke på att vi i vårt land skall ha hög standard på vården.

Men va F*n det är la vanvårt av högsta grad.. om man är äldre och har känsligare hy så får la man sköta om det mera då.. finns inga undanflykter för sånt här…

Men om man nu bortser från kommun och Landsting som inte klarar av att hantera sin logistik sinsemellan.

Jag funderar ändå på hur i hela fridens namn man som medmänniska, vårdpersonal ect. bara kan låta benpipor sticka ut på det sättet uran att ifrågasätta om det verkligen ska vara på det sättet. Själv skulle jag reagera med hela arsenalen!
För det kan ju inte vara så att ingen har tittat på benet under denna tid!
Någon måste ju ändå ha sett detta, om inte annat så när de hjälpt den lilla tanten att tvätta sig.

Nu har jag ärligt talat inte läst hela tråden så detta kanske redan har nämnts!

#12 Vill absolut inte krittisera all vårdpersonal. Har haft båda mina föräldrar på sjukhem. Mamma med demens och pappa hade ett par stroke som gjorde att han tappade mycket av sin balans och fick gå med gåbord. Mamma vekade trivas, men kunde ju inte säga det själv, men man märkte att hon kände sig trygg där och så fick pappa och hon bo tillsammans hela livet ut. Pappa klagade inte en dag på vården där. Han trivdes väldigt bra där. Och jag kände mig trygg att de var där. Så jag vill inte alls klaga på personalen. Det som är synd är indragningarna så personalen kanske inte hinner med de gamla som de skulle vilja. Har många bekanta som jobbar just på det vårdhem där mina föräldrar bodde. Och många av dem har uttryckt just detta att de inte hinner med de gamla som de skulle vilja, för nu skall de hinna städa,ta hand om tvätt mm…Det är inte pesonalen, det är de som bestämmer som gör fel. Sen visst, det finns fel personer på fel plats ibland. Men i det stora hela så är det inte nått fel på personalen.

Men då en människa har ett sånt bensår, så visst blir man berörd.

Men som jag sa till personalen som jobbade på det vårdhem som mina föräldrar bodde på - Att ni är Guld värda..

Rent ut sagt FY…F.N….undras om dom själva skulle vilja gå igenom det hon gjorde, dom som hade hand om denna lilla gumma….nä man blir mörkrädd många gånger…nu drar jag inte heller alla över en kam…absolut inte…för skulle det inte vara bra personal…då skulle det ju stå sådant här för jämnan i tidningarna….det jag menar är, att det skall inte behöva stå någonting i tidningarna om misskötsel…visst blir man arg för att det dras in över allt med personal….vart har välfärdssverige tagit vägen….

Håller med dej Eija en gång om sånt i tidningarna är en gång för mkt.. sedan ska man inte dra alla över en kant för den finns jätte bra sköterskor med..min farmor på 96år har det jätte bra nu när hon äntligen har fått komma till hemmet:)

En sak till vad gäller bensår. Man byter ofta och försöker hålla det rent. Fast det kan hända, hur man än försöker, att det blommar upp igen och så kan det vara hur svårt som helst att få det rent. Speciellt när det gäller äldre. Jag märker att tidningen inte tar upp sådana saker, tyvärr. Sköterskan som säger att såret inte var så stort när hon skötte det har säkert rätt. Ändå såg hon att såret blev värre eftersom hon skickade iväg henne till sjukhus. Här hände det som blir så fel, de skickade hem vårdtagaren utan åtgärd.

Hemsjukvård är nu inte detsamma som hemtjänsten. Hemsjukvården består av bl a landstingsanställda sjuksköterskor medan hemtjänsten är kommunalt anställda. Hemtjänsten består som högst, av uskor. De får inte hålla på med sår om de inte har blivit deligerade. Jag kan tänka mig att de kontaktat hemsjukvården massor med gånger, vilket man ska göra. Sen är det upp till hemsjukvården att åtgärda problemet och ev ge instruktioner och kanske deligering till hemtjänsten.

Om man inte kan sköta den här typen av sår ordentligt så kan det bli fel. Därför bör inte var och en hålla på, för då är risken hur stor som helst att det blir ännu mer infekterat.

Men ska det verkligen behöva gå så lång att dom får bensår när dom ligger på hemmet?? kan ju fråga sig det med??

Ja vad skall man säga!

Huu fy fan!

Har själv de senaste 1.5 året flängt och kastas en hitoch en dit inom den svenska sjukvården. Och i dags läget så verkar det som ingen vill ta i en med tång. Alla läkare skjuter en fram och tillbaka och alla skyller på varandra. I dagsläget så livnär jag mej på smärtstillande. Å väntar på specilistläkare ifrån Danderyd. Har tyvärr inte så stora förväntningar på att få hjälp denna gången heller. Senast min behandlande läkare remiterade vidare mej var till smärtläkare. Denne smärtläkaren skickade tillbaka ett remissvar utan att ens träffa mej med svaret att han inte kunde tillföra något nytt. Och nu har min behandlande kirurg beslutat att han vägrar att skriva ut någon ny smärtstillande medicin. Detta utan att ens meddela mig. Så här står man i nått moment 22 och vet varken ut eller in. Jag får i denna stund vänta och se vad specialisterna från Danderyd kommer att göra. Kommer det inte att hända något då så kommer jag att kontakta pressen med min histioria i förhoppning att bli hörd.

I nuläge så det ända som håller mej uppe är min älskade Skruttan31 och hennes son. Min kära goa själa syster Eleri_Twinkle.

Stor kram och tack för att ni finns och stöttar mej med ord och handling!

Min pappa hade också bensår och det var inte lätt att få det att läka, det vet jag. Men det gjordes rent regelbundet och las om. Han hade inte ont av sitt bensår.

När jag var 17 år så gjorde jag ett mindre ingrepp som slutade med att läkaren gjorde ett stort misstag, han gjorde något som man absolut inte får göra. En annan läkare förklarade efteråt att om inte jag hade kommit tillbaka in på sjukhuset igen så hade jag varit död, hans sa att jag varit en minut från döden. Det där sätter sina spår, så läkarvården litar jag inte på längre, jag uppsöker inte läkare om det inte är riktigt akut. Sjukhus klarar jag inte av så när yngsta sonen föddes så åkte jag hem efter några timmar, klarar inte av att vara inlägd om jag inte måste. Den läkaren fick fortsätta sin tjänst men fick en varning.

En annan gång väntade jag tvillingar men pga läkarslarv så förlorade jag båda. Även mamma förlorade ett barn pga läkarslarv. Det finns mer men pga av alla felbehandlingar så änner jag ingen tillit innan jag vet att en läkare verkligen lyssnar och tar oron på allvar vilket tyvärr inte är så vanligt, men det finns några få som gör det ändå.

Dessutom efter att en annan peson blev så j-a dåligt bemött och felbehandlad så att det slutade med dödsfall som kunde ha undvikits om dom lyssnat och kollat ordentligt så går jag inte till vilken läkare som helst idag.

Jag har oxå dålig erfarenhet av läkare, (läs min dagbok).

En läkare sa att jag inte hade kärlkramp utan KOL, hon blev sur när jag protesterade, för jag hade fått det konstaterat av en annan läkare 8 år tidigare, och skulle göra en årlig undersökning hos henne när jag hade flyttat hit. Hon gjorde ingen undersökning utan skrev bara ut mina blodtryckstabletter och gick.

knappt ett år senare åkte jag på en bypassoperation, med förträngningar på 4 ställen av mina kranskärl, och en femte som upptäcktes under operationen..Idag drabbas jag fortfarande ibland av dödsångest, när jag känner något konstigt….för jag fick ju en hjärtinfarkt på operationsbordet, med hjärtsvikt och vätska i lungorna, som följd….det var ingen rolig resa….

Fast det har ju kunnat gått värre tack vare henne, man hade ju kunnat bara ramla ihop knall o fall. Så det var tur att jag gick iväg frivilligt till en annat sjukhus, för att min dotter och gubbe tjatade…

Helt otroligt. Ja som sagt, då undrar man hur läkarvården är i resten av världen eftersom Sverige tillhör de bästa. Intressant.

Vet inte om det är så att om man själv jobbar inom vården så vet man hur det är s a s. Om jag tar ett av mina barn som ett exempel. Det togs ryggmärgsprov på henne och efter kunde hon inte använda det ena benet, hon blev helt enkelt delvis förlamad i det benet. Fick gå med hjälp av kryckor under flera månader.

 När jag påpekade detta blev läkarna skitskraja helt enkelt. Då jag sa till mitt barns läkare att jag själv vet att sådant kan hända, hur skicklig en läkare än är och att jag inte alls är ute efter att sätta dit någon, utan bara vill ha en utredning så att mitt barn kan bli hjälpt så insåg denne läkare att jag menade allvar. Undersökning fick hon och tack och lov kom benet tillbaka innan all undersökning var klar.

Skulle aldrig falla mig in att anklaga den läkare som gjorde ryggmärgsprovet. Jag var där och vet att det utfördes ordentligt. Trots det så hände det. Trots att han utfört detta prov massor med gånger och det alltid gått bra så blev det fel denna gång. Det är en risk varje gång ett ryggmärgsprov tas. Där sitter trots allt förlängningen av det centrala nervsystemet.`

Jag märker att jag är rätt ensam här inne att inte döma ut läkarvården, trots att jag själv haft både dåliga och bra erfarenheter av den. Hitills har jag inte heller träffat på någon som varit så negativt inställd som här. Men det är väl olika kan jag tro.

Jag halkade i en nyskurad trappa på ett hotell och benet blev inflamerat, låg inne flera dar och en läkare kom och tittade till och bytte på det inlindade benet tills en dag jag upptäckte att det fanns gula blåssor. Jag sa åt honom att ser du inte att benet håller på att ruttna, ta hit en specialist.När dom kom fick jag åka ner till operationssalen på 5 min. Dom räddade mitt liv och menade på att hade det gått ett litet tag till så hade jag varit död.Så jag stämde läkaren som nästan lät mej dö men blev väldigt god vän med dom tre som räddade mitt liv och kom att operera mej 50 ggr under det år jag fick ligga kvar där.Så som sagt finns det både dåliga och bra.

Hmmm,har läst artikeln i BT och eftersom jag själv jobbar inom äldrevården i just Borås,dock inte på detta ställe….så självklart blir man illa berörd,tyvärr måste nog de som sitter högre upp protestera högljutt eftersom allt i dagsläget handlar om resurser och pengar…..Resurserna sätts inte alltid in eftersom det kostar något….:(((Sen får man verkligen hoppas att ssk och annan personal har gjort allt vad som står i deras makt,men men ….Hela historien är tragisk och ett skräckexempel på hur det inte får gå till inom svensk vård/sjukvård…tyvärr händer det hela tiden saker av alla de sorter och kanske positivt att massmedia får reda på det….