vilken avgrundsmakt,vilken trolldomsmakt är i djupet av dina ögon lagt! i ditt ögas natt jag en flamma såg som min arma själ har förbränt sig på. hur de lockar mig, hur de drager mig, hur de bländar mig. och jag älskar dem och jag fruktar dem, en osalig stund, då jag möte dem.men jag klagar ej, för jag mötte dig när jag vandrade på min vilda väg.jag med fröjd förgår i min känslans hav för den glimmt av hopp dina ögon gav. hur de lockar mig, hur de drager mig, hur de bländar mig hur de jagar mig.Och jag älskar dem och jag fruktar dem,en osalig stund,då jag mötte dem.                              En liten tanke till er här på ön.