Övernaturligt iFokus

Övernaturligt

Etiketter: andarspöken
Läst 6786 ggr
Imasy
0

Barn som ser "spöken".

i förrgår natt, så vaknade sonen, 3 år vid 2 tiden. han hade svårt att sova och han fick komma in och sova hos mig. Då sätter han sig upp i sängen och pekar tvärs över rummet och säger "titta mamma där är spöket". jag vet ju inte om han såg något på riktigt, eller om han var trött och såg i syne eller vad man ska säga.

sedan så la han sig ner och drog täcket över huvudet och sa att han är rädd för spöket, tittade upp igen och drog täcket över huvudet. jag svarade bara att spöken är inte farliga och att vi skulle försöka sova nu.

när klockan var nästan 3 hade han fortfarnade inte somnat, och ville in i sin säng igen. jag, som alltid sover med mina katter och hund i sängen, varje natt, ville inte alls komma in i mitt rum.

när jag för några år sedan bodde i en annan stad, hände det en massa konstiga saker i min lägenhet, vilket jag anser var det beviset jag behövde för att verkligen tro på att det finns andar omkring oss. sen dess törs jag inte sova med släkt lampa om nätterna heller GeneradFlört

jag har sedan många år tillbaka hört och kännt konstiga saker, men jag har hela tiden viftat bort det att det fanns väl en förklaring för det, och att jag tror inte på det förräns jag ser det, typ.

men det jag ville komma fram till, är att hur gör man med små barn? OM han nu ser något, och jag säger att han inte alls ser det han ser, så känns det som att jag gör honom förvirrad, att det som kan te sig verkligt för honom är bara något som finns i sagorna. att jag inte tror på honom.

samtidigt så är jag rädd att jag skrämmer honom, om det nu bara var en synvilla i tröttheten. jag vill ju inte skrämma honom med att säga att hela kåken är full i spöken ;)

samtidigt så tycker jag att han är för liten för att diskutera detta med, hur spöket såg ut, om h*n sa något, vad h*n vill osv.

nån som har tips eller idéer på hur man beter sig? det sägs ju att barn har ett öppnare sinne än vad vi vuxna har.

Ett tillägg: I den staden jag bodde förut där det var en massa aktivitet, har jag sett på mina djur som har fått en del mysko beteende, som att en av mina hundar kunde flyga upp och jaga något, och nästan krocka med väggen och stå där och skälla och morra som värsta cujo. vid ett tillfälle tex, så skulle jag mata mina katter när jag kom hem ifrån jobbet. alla satt på köksgolvet och jag hör att det börjar knacka i köksskåpet. och det var inte bara jag som hörde det…

Zedd75
0
#1

Barn kan fots se andevärden. det beror nog på att dom inte har några enerige spärar i sig en. Men jag tror att erat lilla spöke är någon närastånde som vill titta till er. Du skulle ju alttidg kuna fårga han nästa gång om spöket är en man eller kvinna. Så kanse du får en arnig om vem det kan vara. Om du tycker det är obhaglit för ditt barn så bör du ta i kontakt med ett medium. för det låter ju som dom vill ha kontakt med dig.

MVH Zedd75

Elisabeth-J
0
#2

Det finns artiklar och forumsinlägg om det här med barn, så använd sökfunktionen och kolla artiklarna så finns det en del att läsa med tips och råd bl.a.

 

Elisabeth 
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus

Imasy
0
#3

ja, jag är övertygad om att jag har någon/några med mig. men det är väl just det att jag känner obehag/rädsla inför dessa andar. och om jag blir skraj, hur ska då jag kunna trösta/lugna min son?

jag vet inte hur jag ska beskriva min rädsla, men det är väl bara det att jag inte vet vem det är som är här och vad h*n vill ;)

Zedd75
0
#4

#3

      Det är nog så som du säger du vet inte vem det är. Då blir man räd och får obhag av det. ta kontakt med ett medium som kan hjälpa dig och reda ut det. För man ska ju käna sig trygg i stt hem

MVH Zedd75

Imasy
0
#5

jo, jag vill ju känna mig trygg i mitt eget hem :) visst kan jag väl ha aningar om vem det kan vara, men inte säkert.

det som hände i den lägenheten där jag bodde i den andra staden, gjorde mig rädd/obehagskänsla, men samtidigt förbannad, för h*n hade söner en massa saker.

jag kanske är helt fel ute, men om det är någon anhörig till mig, så tycker jag väl att de borde respektera att jag tycker dt är obehagligt och håller sig på sin kant? inte fortsätta att göra sig "hörd" när jag höll på att krevera av rädsla?

att det var någon som ville mig något är jag ganska säker på, för detta började vid den tiden då mitt numer ex, gjorde lumpen, så dessa saker hände bara när jag var ensam oftast.

vårat förhållande var inte det bästa, därför blev han mitt ex. kanske var det därför de var där?

ni tror inte att de kan skriva ner vad de har att säga om jag lägger fram papper och penna? ;)

Zedd75
0
#6

ja vem vet jag har aldrig provat det. Men det skadar ju inte och testa. Flört 

Kram Zedd75