En ängel sätter sig vid min sida,hon säger ingenting utan bara studerar mig.
Hon reser sig och försvinner upp till paradiset igen. Jag förstår inte varför.
De börjar regna strax efter hon försvunnit.
Dagen efter kommer hon tillbacks och säger fortfarande ingenting,utan bara studerar mig och försvinner iväg igen. De börjar åska strax därefter.
Samma sak sker nästa dag. Men denna gång så börjar vinden blåsa. Nästa dag kom solen.
Sista dagen hon kom utan att säga något så var jagbara tvungen och fråga,vem hon var och vad hennes mening var med allt som skett.
Hon tittar på mig och säger. Regnet som kom var för dina tårar som aldrig faller,vi änglar grät åt dig. Åskan som kom var ilskan du bar på,vi änglar blev arga åt dig. Vinden som ven var dina tankar som flög till gud och han hörde dom för idag skiner solen.