Jag kände en ruskig värme och kraft av brasan , man fick gå flera meter bak för ej känna värmen i ansiktet.

Har haft yanken, men ädå vetat att denna symolne med elden haft en annan mening…

Hahaha ja jag tänkte på samma sak igår, att för inte allt så länge sen så stod folk och tittade på när häxorna brändes :(

Ja, det är klart det blir varmt av en brasa. Nu var det ju inte riktigt det jag undrade. Utan mera hur ni kände i kroppen rent känslomässigt. Jag hade i alla fall ont i magen och mådde inte alls bra när jag stod där. Fast brasan var fashinerande och vacker förstås. Och näst intill hypnotiserande faktiskt.

Men det jag undrar är …….. vad händer i er när ni står där? Vad känner ni? Upplever ni något? Känner ni något i kroppen? Gamla minnen? osv.

#3 Ja, jag var ju där med Ellen och jag sa det här till henne. Och hon sa, Ja Gud ja, där har du rätt. Fy så hemskt egentligen så är det riktigt makabert ju. Det ska tilläggas att våran brasa var precis vid kyrkan. Och det kom till och med folk fram till oss och frågade: Jaha, upplever ni nå gamla minnen nu då? och så skrattade de. Saken är ju den att så roligt var det ju inte i känslan inuti.

#4 Förlåt Anki  Jag kände mig lite sorgsen och jag kunde inte stå kvar så jag gick därifrån ganska snabbt. Gamla minnen, ja verkligen! Inga roliga känslor med dessa minnen precis. Av någon anlednig så tittade jag mest på lgorna och röken som for upp mor skyn, tittade inte in på själva brasan.

#6 Elisabeth! Varför ber du om ursäkt??!! Jag svarade inte dig i inlägg 4 utan plingplongtaxi!

Ja, du beskriver det precis som jag kände det, vi gick hem, jag tittade mest också på röken och tänkte på skriken bara och mådde inte alls bra. Och vi gick hem strax efter brasan tändes med en vedmodig känsla i kroppen, och jag tänkte i mitt stilla sinne på de stackars människorna som brunnit i likadana lågor. Och även jag själv förstås och mina nära och kära.

Kramis Happy!

Jag älskar eld men är ändå livrädd för den….

#8 Jag med, jag känner oro innan en stor brand bryter ut någonstans men jag lyckas aldrig lokalisera var innan tyvärr. Bränder är min absoluta största fobi. Faktisk min enda fobi som jag har kvar förutom höjdrädslan. Men jag älskar en liten fin brasa som jag kan sitta vid. Där landar jag och hämtar kraft. En konstig paradox kanske.

#7 Ok, jo för att i första inlägget så skrev jag inte allt som du frågade :)

Ok, :)

Hej Happy

Nog ringde Nordmans sång i öronen under brasan" I lågornas sken"(se mitt andra inlägg om valborg) men själva seremonin är ju vårens födelse - man sjunger och eldar in vårens ankomst! elden står väl för gammalt skräp bort och den nalkande värmen i våren!

Vänligen Jane

Jag har också en väldigt stor rädsla för just eld…….Som liten var jag inte alls förtjust i majbrasorna eftersom häxorna låg därinne och brann, detta pratade jag aldrig med mamma om men det var en hemsk otäck känsla.
Samtidigt är elden rasande vacker och ett otroligt starkt element om man nu kan kalla det för element.
Jag tänder gärna öppna spisen och tittar hypnotiserat in i elden.
Det är många bilder man får till sitt sinne men ingen av dem brukar vara särsklit angenäm.

Underbart att sitta framför en brasa i skogen, brukar koka kaffe i svartpanna. Man kan sitta i timmar och bara titta in i elden, detta är avkoppling för kropp och själ. Brukar sätta eld på en tjärvedsstubbe, den brinner i timmar.

 Jag tänkte okså i dom barnerna.Men det var bara en kort stund.Jag kände mig ledsen när jag såg på brasan,o inbilade mig att jag såg något i…