Följer med strömmen
Det har blivit så många som lagt in mycket FINA dikter, Här kommer min
Infkterat hjärta
När bakterierna kryper in och förvandlas till smärta
Jag gjorde allt
Men ditt hjärta var så jävla kallt
Du brydde dig aldrig
Du var hård som sten
i hjärtat var jag klen
Du fattade inte att du såra'
Känslorna vara aldrig våra
nej, för de var mina
Du brydde dig bara om dem som var fina
Du tyckte att jag inte dög
jag stannade hos dig, jag var så jävla trög
varje natt, jag brister ut i gråt
jag fick aldrig ens höra, ett litet förlåt
(ursäkta svärord)
Den var tung, och sorgsen….inte lätt att handskas med sådan vemod för dig….om det nu handlar om dig…du har anlag grabben…fortsätt….
kram
Tack! Det är inte mig den handlar om, jag tycker mer att det är mer gripande att skriva om sorg än glädje, fast det inte är det. Tacl Eija!
Ps! Jag är en Tjej:D
Ludvig 1 du har en otrolig talang på skriva. utväka den
MVH Zedd75
Tack Zedd75
Förlåt, gick efter vad du kallar dig för….det var skönt att höra att det inte var dig det handlade om….när jag tänker efter så skrev min dotter mycket vemodiga dikter när hon var i 13-14 års åldern, jag blev rädd och undrade hur det var fatt, men då sa hon att det var lättare att skriva om sorg o död, än om glädje….men innerst inne så var jag ändå orolig, eftersom jag visste att hon hade varit utsatt för mobbing i skolan, när hon var yngre…
Så oron var obefogad, idag är hon en glad sprudlande 24 åring, och i samma skola fick hon pris som "bästa skolkamrat" när hon slutade nian.
kram
Starta ny diskussion