Det beror helt på i vilket skede de är i i sin sorgeprocess. Men jag tror att det viktigaste är att prata öppet om sjukdomen och om döden nu. Men som sagt det beror på vilken fas de befinner sig i. Troligtvis är de fortfarande chockade, efter beskedet och då ska man bara vara lugn. Är de i reaktionsfasen så kommer de att reagera mycket och känslorna kommer att svänga våldsamt upp och ner. Det är svårt när man får så kort tid på sig att förbereda sig. Men du kan försöka vara där och finnas till hands så mycket du orkar för familjen. Jag tror inte det hjälper att försöka säga så mycket utan mest finnas till hands där de befinner sig just nu.

Kram Anki

Vilket jobbigt och tråkigt besked! När dom kommer efter döden är så olika, en del kommer fram fort medan andra tar längre tid, det är individuellt och beror också på dom anhöriga, om dom är redo osv. Finns bara dr för dom, vad man ska säga? Ja prata om honom, prata, gråta och skratta tillsammans. Att bara vara naturlig, finnas med dom och inte dra sig undan är det viktiga. Många har behov att prata om personen som har gått över men många kan vara rädda för att börja prata, släpp rädslan.

Beklagar verkligen denna jobbiga situation!

Vikigaste är som Happyspirit redan har skrivit, är att bara vara där för dina vänner. Att låta dem få PRATA så mkt som möjligt. Prata, gråta, skratta. Att prata om sjukdomen, den kommande döde, framtida begravningen osv. Ja att bara finnas där brukar räcka gott och väl! Man brukar oftast inte behöva säga så mkt utan bara finnas vid deras sida och trösta, stötta. En famn att krypa in i när sorgen, ilskan och otryggheten kommer. Min egen personliga erfarenhet när man har en anhörig som snart skall dö är att man behöver bara någon som finns där och som inte vänder en ryggen när det är som jobbigast.

Som medium så säger min erfarenhet att man brukar oftast kunna få kontakt med själen när den har gått över rätt så snart. Inom de närmaste veckorna så brukar det gå bra att få kontakt. Men allt detta beror givitvis på om en anhörig vill och orkar att få kontakt. Sedan så handlar det ganska mkt om känslor i detta sammanhang oxå. Är det väldigt känsligt med en förtvivlande sorg så kan det vara lite svårare att kunna få kontakt. Viktigt är att be för själen när den skall gå över så att överfarten blir så bra som möjligt. Vill ni så kan ni gärna kontakta ett seriöst medium samma dag som personer dör, så brukar mediumet kunna se till och hjälpa själen över på ett bra och tryggt sätt. För det mesta så brukar allt detta sköta sig mkt bra själv och utan problem. Men det skadar ju inte att hjälpa själen så mkt som möjligt heller. När människor som vet att dem skall dö dör så brukar man redan innan ha förberett sig för sin övergång. Jag skickar healing både till dig, dina vänner och de drabbade!

Varma kramar Jocke

 Tack så hemskt mycket för era svar här.(de är guld värda) jag undrar också? om det finns nån bra bok ev.t. som jag kan ge till dom så det karnske kan bli lite som tröst?

En bok som heter Döden är livsviktig skulle kunna passa bra! Men nu kommer jag inte ihåg författaren? En tysk läkare, den handlar just om hur vikigt det är att man kommunicerar och även med barnen öppet. Hon har jobbat i många år med familjer som gå igenom såna här saker

Ska titta om jag hittar den så jag kan ta reda på vad författaren heter. Boken heter "Döden är livsviktig" i alla fall. En kanonbok.

Kubler-Ross Elisabeth heter författaren!

Sådana här besked är jättetunga och det man ska ha i åtanke är att dom är väldigt svåra att ta in, att förstå till fullo.

Min far gick bort i cancer 1:a februari i år och det var chockartat. Mina vänner fanns där för mej, pratade med mej, lät mej upprepa samma saker gång på gång, stöttade o tröstade mej när jag grät hejdlöst och det betydde oerhört mycket för mej. Bara att finnas där är ett enormt stöd ska du veta.

Som jag har upplevt detta med kontakt efter döden så har jag känt deras närvaro rätt mycket fram till begravningen. Efter begravningen har de gett sig iväg för att samla krafter, hämta energi vila upp sig och bara umgås med sina nära o kära som mött dom på andra sidan. Därefter tror jag som Elisabeth säger att en del kommer fram fort medan andra tar längre tid, det är individuellt och beror också på dom anhöriga, om dom är redo

Många ljusa tankar och varma kramar // Anki

Ja, det är väldigt individuellt när de kommer! Det beror på så många olika saker så det finns inga generella regler för det. Min vän som gick bort hastigt i canser endast 34år gammal lovade mig att komma direkt när hon kunde, hon skulle banka i mina skåpluckor. Det tog två år innan hon kom. Och när jag frågade henne varför hon inte kommit tidigare sa hon att hon inte ville skrämma barnen. Det hade jag inte ens haft en tanke på.