Ja dom kan göra allt det du beskriver :) Varför du ser är antagligen för att du ha öppnat upp din medialitet, då ser man vanligtvis i början personer som man inte känner igen, platser och annat.

Jo det kan man uppleva men min erfarenhet att många gånger så är det våra egna känslor som gör att vi uppfattar det så.

Jag känner ju väldigt mycket i kroppen när jag komuniicerar med andevärlden.har en ande avlidit av en hjärt infarkt så kan jag även känna en hjärtinfarkt i min kropp.

Jag kan även känna om anden är kortare eller längre en mig själv osv.

För ett tag sedan när jag höll en stor seans så upplevde jag att jag blev knuffad och att jag höll på att falla om kull på scenen.

Så jag blev lite paff att ngn försökte knuffa omkull mig.

Jag berättade för publiken att ngn försökte knuffa om kull mig.

Då berättar  personen som anden var till att anden hade halkat och ramlat om kull och slagit i huvudet i hörnet av ett bord och avlidit.

Så det var inte som så att anden knuffade mig utan anden visade mig bara att den fallit omkull och avlidit.

Jag  upplevde vid ett annat tillfälle då vi var hos ett par där dom hade besvär av andekontakt och ville ha en räddning.

Kvinnan i huset hade upplevt att anden försökte knuffa henne ner för trappan  och hon var väldigt rädd.

i detta falla rörde det sig om en räddning som i övrigt är väldigt ovanligt men jag fick förklaringen  på vad kvinnan i huset hade känt.

För anden berättade att han  blivit yr  och ramlat ner för trappan. 

Vid senare koll visade det sig att den tidigare ägaren fått en hjärnblödning och att dom hade hittat honom nedanför trappan som att han ramlat ner för trappan och då var mannen död.

Så jag tror mer att det är anden som berätter sitt eget dödsfall  en att det är anden som knuffar oss med vilje.

Men jag är helt övertygad om att ande världen kan rör vid oss och har också upplevt dte vid flera till fällen vanligast är ju att man känner att ngn stryker sin hand över kinden eller över håret .

Jag berättade i tråden om fysiskt medium skap när anden kom fram till mig och lade sina händer på mitt huvud och gav mig healing och där jag tydligt kände andens händer och fingrar på mitt huvud.

Jag har även vid ett par räddningar upplevt hur anden rört vid mig men då på ett obehagligt sätt men alldrig så att dom gjort mig illa.

Lasse

  Jag måste berätta..Jag har en häst som är med mig ( galen nej ).. När jag körde ut bäddarna så hadde jag min pojk till hjälp.Och då tog  den hästen som man inte ser tag i min jackarm, pojken gick bakom så han såg o jag kände..Det var altså ingen ingentig utan bara luft..pojken tyckte det var hems…Efter det så har han blivit mörkrädd..Han tycker inte det är lika lätt som för o promenera i mörker..

Jag tror absolut de kan göra det & sånt man inte tror att de kan :)

Jag har i hela mitt liv upplevt att de rör mig fysiskt, puttar, pussar på kinden, smeker, drar och t.o.m att de killar mig under fötterna. När jag var tonåring började jag bli jätterädd i stället för att tycka det var "naturligt", som jag gjort när jag var barn.

Jag började istället förneka att detta hände och stängde nog av ganska mycket fram tills för några år sedan. Idag blir jag glad när de visar att de är här. Du är nog känslig för andevärlden och har öppnat upp, som Elisabeth säger.

Jag har upplevt beröring vid Meditation. Som om någon skulle kittla mig med en fjäder, till exempel. Har också upplevt ett antal gånger som om någonting (en fluga) går omkring på ett visst ställe i håret.

I januari månad fick jag kontakt med min biologiska far, har aldrig träffat honom. Han dog 1997. Några kvällar i januari kände jag hans närvaro här hos mig och en kväll när jag hade lagt mig kunde jag känna att han strök mig på kinden.

Kan bara tänka mig att det är en stor upplevelse med denna fysiska beröring. Fint o höra berättelser.

Jag måste berätta något, som jag blev rent ut skräckslagen för… Detta hände för många år sen…Jag vaknade på natten av att jag kände händer som trevade under mig, som försökte att lyfta upp mig ur sängen, jag undrar vad min sambo håller på med, och skall vända mig…men till min förskräckelse kan jag inte röra mig, jag försöker att ropa på hjälp, då kan jag inte ropa heller, utan det blir en viskning bara….då tar jag i för kung o fosterland, och skriker så mycket jag orkar, helt vettskrämd….bara viskning fortfarande…då tar någon tag i mitt finger o drar lite….då hör jag en röst som säger…Nej, men sluta med det där….Rätt som det är hör jag någon skratta vid fotändan….

Detta är droppen för mig, jag skriker o skriker min sambos namn, hakan bara darrar och orden lika så, men då rätt som det är kommer ljudet samtidigt som förlamningen släpper, sambon tvärvaknar o undrar vad i helsike som pågår, jag berättar och han blir lite tagen, men tror att jag bara har drömt…Tre dagar senar fick jag veta att en morbror till mig hade drunknat strax innan denna episod, till saken hör att han var alltid full av upptåg….då visste jag att det var han p g a skrattet, jag kände igen den

Men liknande saker hände hela tiden, så en gång märkte min kille, att jag började låta konstigt alldeles efter, att jag somnade , så han tog tag i mig…och jag kastade mig i hans famn och berättade att jag hade blivit förlamad, och försökte ropa på han, det var det ljudet som han hörde…Så jag sa åt han att så fort han märkte detta fler gånger, så skulle han ta tag i mig, för då försvann det…Nää, det törs jag nog inte fler gånger sa han, för då kommer dom kanske till mig istället….nu trodde han iallafall på mig….

Ja detta var inga trevliga möten med det okända må jag säga…Men flera år efter att min sambo dog i en bilolycka, dök han upp o kramade mig när jag låg o sov, jag vaknade av detta, men var aldrig förlamad den gången. Först reagerade jag inte, men sen…..då blev jag både rädd o glad samtidigt….

Så nog har jag känt några fysiskt….men detta var längesedan…det har varit lungt på den fronten nu….men förnimmelser att någon finns där ibland det har jag känt….

intressant tråd detta….

 Inatt hade jag ett s.k förlamningstillstånd…och försökta att inte få panik utan att helt enkelt följa med när jag svävade bort…jag svävade genom innertaket och kom upp på vinden (tror jag) men hur jag än försökte så kom jag inte längre…jag hade tänkt mej att besöka en vän….var helt medveten men hamnade till slut tillbaka i sängen där förlamningen höll i sig ett tag ….varför kommer man inte vidare när man äntligen behärskar panik känslan någorlunda?

Ja de kan röra oss som - fortfarande - är fysiskt levande.
Jag har själv blivit berör av dem flera gånger, milt och försiktigt handlag. Nu senast efter det att min far dog så var det någon som strök mig över huvudet.

JAvisst kan de det, personligen har jag till och med fått en kraftig örfil, som lämnade fingermärken i ett par dagar….under en rensning av ett hus för några år sedan…

Kom o tänka på ett program i 'Det Okända' där en kvinna berättat hon fått som ett piskrapp i ryggen och hon var t o m röd där sa hon. Tydligare saker från andevärlden finns knappast inte. Kom också o tänka på en annan tråd här också som berörde detta med fysiska seanser där andarna kan uppenbara sig fysiskt genom mediumet.

Jag har lagt ut mitt hus på blocket och när jag skulle svara på mejlet kände jag ett kraftigt nyp just vid skulderbladet. Jag skrek till och sonens sambo kom rusande och såg att jag var alldeles röd plus att det var ett par skråmor.

# 13 Oj, kunde det vara någon slags varning?

#11 Huga…Blev du rädd? Fotade du handavtrycket? :-)

#15…nej jag blev faktiskt bara arg…och tredubblade ansträngningen att rensa….ja foto finns men på papperskopia…

#16 *skratt* Var det huset extra svårt? Aha…då kanske man kan få se den bilden nån gång? ;-)

 När jag var yngre kände jag ofta att något tog på mej när jag hade förlamnings tillstånd och det kunde vara väldigt närgångna beröringar