En tjej sa...
Idag på jobbet kom en tjej fram och frågade om jag skulle jobba kväll. Nej sa jag. Hon sa Vilken tur för det händer alltid något spoky när du jobbar kväll. Och jag vill inte vara med om det. Hahaha, sa jag. Sist vi jobbade tillsammans så hörde jag hur någon spikade sent på kvällen och alla låg och sov, det hörde även hon. Sedan gick jag bort och hon hörde något annat. Då blev hon så rädd att hon sprang därifrån. Visst jag håller med henne, jag får uppleva mycket på kvällen när jag jobbar. Idag tyckte jag att jag såg någon som stod i korridoren när jag tittade fort åt sidan. En dam, kort som var klädd i något ljust.
Ska alla vara rädd att vistas med mig. Alla tror att jag är spökletaren.
Nej, jag tror inte att du är någon spökletare……däremot är du kanske ganska öppen och drar därför till dig de som vill visa sig eller säga något. Tänk dig att du är en sådan som har "ett brinnande ljus ovanpå huvudet"……de ser det…..och dit dras de.
De hoppas förstås att du också kan "se, höra och känna" :-)
Vill du inte vara med om de här upplevelserna, försök att högt och tydligt be dig om att lämna dig ifred.
Lycka till!
Jodå, dom där uppe vet att jag är ljuset som går här. Försöker på alla de vis att få uppmärksamhet. När jag säger nu ser jag det, nu känner jag det, nu hör jag det så springer mina arbetskamrater iväg.
* små ler lite* Tack för din tid och det jobb du la ner Opal. i mitt fall var det "spöket" som hitta henne och bad mig gå till henne 
…
Tacksam Alma
Ja, det är vår lott i livet Opal hhihi! Det är nog lika bra du vänjer dig vid det. Men det känns som du är på god väg redan. *blink*
Kramis Anki
Jodå, mycket har hänt mig på en sådan kort tid. Fick höras i torsdags att det tar 10-15 år för andra att komma dit jag är idag. Och för mig har det tagit 3 år. Mer blir det, det är jag säker på. Det är ju så spännande och glädjande att få ge budskap till andra.
Starta ny diskussion