Hmm, svår fråga tycker jag. Jag känner aldrig att de tar över. Men vissa kontakter kan jag känna i kroppen det är sant, som att min kropp förändras. När man får större bröst är kul *L*. Men hur menar du med att ta över?  För det finns ju olika stadium i medvetande också. Det är ganska stort det här. Pratar du om trans? eller bara vanligt mentalt mediumskap?

Jag har jobbat i flera år nu (teoretiskt) med det här med att låta döingar komma in och ta över kroppen.

 Det är ett mycket intressant ämne, för SKULLE mdet vara möjligt skulle då jag, om jag släppte in en pilot, kunna flyga ett flygplan. Eller om jag släppte in en språkvetare, kunna läsa och skriva latin, grekiska eller något annat för mig, främmande språk.

  Då skulle man kunna göra MYCKET nytta för människor - tänk bara att kunna släppa in en läkare om man åkte förbi en bilolycka med sårade, och kunna rädda liv, eller förlösa barn mitt ute i ingenstans etc.. Det vore ngt det!

Nu är det som sagt många år kvar tills jag kommer låta ngn ta över mig - för är det EN SAK jag blitt varnad för så är det det. Om man släpper in dom kanske de vill vara kvar, och är det en tillräckligt stark döing så stannar han, då får jag sitta fint där i ******* dit jag drar mig undan och vänta ut livet som passagerare i min egen kropp.

Å sirru DET har jag ingen lust till.

 Så lektion 1 innan man släpper IN, är att veta hur man SLÄNGER UT!

…så jag jobbar vidare.

Jag upplever inte att de kommer in i mig. De kommer nära ungefär som att de ställer sig bredvid mig. Ibland rör de sig runt i rummet när de vill visa mig nånting. Att jag känner saker i kroppen innebär inte att de kommer in i mig. Det går bra att känna av levande personer på samma sätt och de kommer ju inte in i mig heller.

Svårt att förklara känner jag, men min kropp är min.

ljus Rose

#3 Ja precis, det är väl det vanligaste som jag förstått det, men det handlade ju om andar som kliver in i en nu ;)

reba: Berätta gärna mer om dina upplevelser med att dom kliver på!

Innan någon kommer känner jag närheten, precis som man känner någons energi ifall man står för nära någon person, eller att man känner hur någon kommer in i ett tomt rum. det känns i kroppen, men det är utanför.

Känslan att någon kliver in i en är annat, då känner jag den personen i varje cell i min kropp, man känner hur energin sprider i kroppen och det är inte min energi, det är då jag blir rädd.

 Från det att jag känner att "anden" kommer tills den går in i mig går ganska fort.

Jag känner andra andars energier ibland, men dom håller sig på avstånd, nära men en bit ifrån. Jag har inte direkt kommunicerat med någon speciell ande, men vissa saker finns inom mig, så jag vet.

En rolig sak är att lösa korsord, jag känner att det är min "farfar" som kommer ibland och hjälper, jag är själv ur-usel på korsord, men ändå klarar jag ibland svåra och då vet jag att det är han som styr, men det är inget jag kan beställa, utan det kommer när jag minst anar det.

Ha en bra dag.

Så vad gör du MED denna talang undrar jag? Förutom att lösa korsord då… ;)

Är det inte på det här sättet. När någon kommer för nära in i mitt kraftfält. Kan det kännas obehagligt, oberonde om det är en levande eller ande. När man inte känner för det. Detta betyder ej att jag släppt kontrollen, och låtit någon stiga på.

Jag är ganska ny på att jobba med mina andekontakter, men jag tror jag  känner skillnad på var jag har min ande, skillnaden är enorm, alla människor har sin egen aura, men kanske det är bara att någon ande kommer närmare mig än dom andra, för mina andra andevänner har jag svårt att se, utan bara förminner dom bara vet att dom finns där, hör dom men  kan inte se dom tydligt, men denna ande ser jag och känner meeeeera.

Kanske det är nästa steg i min utveckling, och jag känner inte igen känslan än. Jag får forsätta jobba med detta det ger nog sig. 

Ang korsords lösning, så fungerar det bäst på toa, kanske det är en av dom få ställen man är ensam, min farfar var korsordsfantast, och min handstil ändras när han hjälper till…

Trumman. Prova läs mangan Shaman King. Handlar om precis det du skriver. En pojke som andar "kliver in i" och ger sina förmågor.

För övrigt tror jag inte någon ande tagit över mig. eller.. tja, en gång grät en flicka via mig när jag förde fram ett meddelande till hennes anhöriga. det var rätt konstigt.

Andevärden kan påverka dej, hade nån stigit på då borde du helt tappat kontrollen, med minnes förlust till följd. Men jag kan ju ha fel. Tex när jag skriver dikter ändras min handstil men inte har någon stigit på för det.

Hmm, jag undrar Reba om det inte är så som jag kan känna som du försöker beskriva. Jag kan känna det som de är i mig faktiskt när kroppen växer eller minskar eller när jag går så kanske jag börjar halta osv. Jag gör rörelser som inte är mina osv. Undrar ändå om vi inte pratar om samma sak ändå. *L*. Jag hade också känseln först av allt. När jag känner dem så där tydligt det är olika beroende på hur kontakten väljer att kommunicera, så ser jag dem inte så tydligt utan känner i min kropp hur de såg ut. Hänger du med? *L*

I så fall kan jag förstå att du uttrycker dig så att de tar över. För det kan kännas så. Men de gör inte det, fast det vet du nog redan *L*

#9 du beskriver empati

#11 Dom brukar ju visa på detta sätt, Halt, ont i bröst osv

# 13 njaa.. nej. det var inte så. Det går inte att förklara. Jag själv var inte ledsen för fem öre, och det var inget direkt sorgligt i det jag skulle framföra, men tårarna spruta endå. enligt ett annat medium som är mycket bättre på andar än vad jag är, så var det flickan som grät, och inte jag.

#14 Har varit med om att bara att tänka på annan, börjat böla, men inte fanns det någon anledning för mig att gråta. Känna annans känsla trodde jag var empati. När det inträffat har den personen varit lessen. Int bruk en gråt.

# 15 njaa.. visst kan det vara empati, men det kan likväl vara något spirituellt.

Min erfarenhet av att gråta på det sättet ni pratar om ang flickan är att anden förmedlar den känslan helt enkelt! Då kan tårarna komma.

Det är väl Clair sentience!

# 17 ja, så. Att hon gråter via mig. det var det jag menade.

#18 Nu sitter vi i samma båt.

vad bra haha!

Det man känner är clair centiense

det man ser är clair vojans

det man hör är clair audience

Hoppas jag stavade rätt

#9 Seen it ;)

# 21 Ingen höjdar manga direkt, men som sagt, handlar precis om det du säger. ^^ var det den du tänkte på när du skrev?

#8 Om någon verkligen kliver in i dig och puttar undan din egen själ så är du ett så kallat "transmedium". Då har du lämnat över din kropp till en annan ande som får vistas i ditt mänskliga skal och - ja, vart du är då det vet jag inte. :-)

Jag håller med Trumman i det här fallet, det är inget jag skulle tilåta alls. Ingen främmande människa i min kropp utan min tillåtelse. :-) Och jag HAR förmågan att säga NEJ!!

När andar kommer nära mig så kommer de nära mig. De kan få mig att se bilder och de kan få mig att känna deras känslor. Om du löser korsord och du känner att din släkting hjälper dig så är det vida skiljt från om du skulle välja att ge upp din fysiska kropp och låta honom ta över den. Han får påverka dig - ge dig tips, hjälpa dig…..men han är död och du lever! Han får fasen lära sig att skilja på dessa två saker.

Jag kan såklart påverkas av andar. Jag testade automatisk skrift och jag blev förvånad över resultatet, för egentligen trodde jag inte att det skulle fungera. Men min högra hand bara skrev och skrev och anledningen att jag visste att det inte var jag som skrev? Jo, därför att d, a och e……inte skrevs på samma sätt som jag själv gör det.

Jag kan frivilligt låna ut mitt skal…….när jag lånar ut det till kanalisering (eller om ni nu vill kalla det mediumskap), men då väljer jag det frivilligt. Jag kan låna ut mitt skal och låta andevärlden använda mig som redskap vid automatisk skrift. Jag skulle också kunna välja att låna ut mitt skal för att en annan själ ska få tillträde till mitt skal, men där går nog gränsen för mig - tänk om jag inte får komma tillbaka!!!!