
Räddare i nöden
Någon som vill dela med sig av historier om"räddare i nöden", det är alltid lika roligt att höra om vardagshjältar som känns som skickade från ovan. Det behöver inte vara stora saker, men väldigt viktiga just vid det tillfället det händer. Ska berätta vad som hände mig igår:
Satt i bilen stressad på väg in till centrum (utvecklingssamtal på sonens skola) när jag kommer på att jag inte har småmynt till parkering ( I göteborg kostar det runt 20 kr timmen att parkera i centrum) och jag brukar vara väldigt noga med att ha småpengar när jag ska till stan med bilen, nåja, tänker att det löser sig med något slags betalkort. Lyckas hitta en parkering, ställer bilen och börjat gå mot betalautomaten. Hör i bakgrunden att en kille ropar " vem behöver biljett" men jag kopplar inte vad han menar utan fortsatte gå mot automaten. Typiskt, automaten tar inga av de korten jag har, grrrr (och ingen affär i närheten som man kan växla i) när jag hör att en bil tutar lite "ilsket", då vänder jag mig och tittar och en kille tvärnitar framför mig, sticker ut handen och säger, här ta denna biljetten, den gäller i två timmar till. VILKEN LYCKA!
Till saken hör också att det var 3 eller 4 människor till runt biljettapparaten, men han verkade bestämd över att just jag skulle ha den.
Små vardagsmirakel som betyder så oerhört mycket just vid speciella tillfällen.
Berätta gärna om era små vardagsmirakel.
I går när vi gick förbi vår enda affär här i bruket ( el-affär ) sa min son - mamma ska du inte gå in och köpa proppar? Det gjorde jag då jag inte har så många kvar hemma.
Senare på kvällen så går en propp, och jag hade INGA hela proppar kvar…förutom de nyinskaffade på dagen :-D
Men vilken tur. Vem av dem va det? Ebba eller?
Jag var nog en räddare själv i nöden idag. Var och handlade. Två killar i nioårsåldern skulle betala före mej i kassan. Det fattades en tio för dom. Jag tyckte så synd om dom att jag gav dom en tia. Tyckte att det kunde dom få. Gud vad glada grabbarna blev..hahahah Lyste upp som två solar.
MVh Mia
#2 *skratt* Ja, det var Ebba!!
#3 Det var snäll Mia. Det är inte många som skulle ha gjort det som du gjorde där. 
Ibland har man sina snälla stunder. Ser ju en del hur dom snörper på munnen om ungarna har handlat för mycket.
MVH Mia

En gång för kanske 10 år sedan så var jag och mannen i affären, betalade med 100 lapp i kassan och tjejen gav tillbaka på en femhundring. Då sa jag till direkt att hon bara fick en hundring av mig, så troligtvis räddade jag hennes dag.
Det bästa av allt, mannen muttrade lite och sa att jag kanske skulle ha hållt tyst. Nänä, sa jag inte en chans. Dagen efter så vinner jag runt 700 kronor (minns inte på vad så här i efterhand) men bevisade i alla fall talesättet "what goes around comes around". Jag är säker på att om jag hade varit oärlig hade jag inte vunnit dagen efter, dessutom nästa dubbelt upp mot vad jag kunde "lurat till mig". Så jag kunde "bevisa" för mannen att jag blev belönad.
Jag lever mycket efter det mottot "what goes around comes around".
#7 Det var bra gjort. Så gör jag med. Men däremot har det hänt att jag fått tillbaka på tok för lite…men inte sagt ett knyst :-/