Trevligt nick… sa en skytt…

Låter som om andevärlden knackar dig på axeln & vill nåt, ja. Ibland kan man bli helfrustrerad av att inte fatta vad de vill, dock. Hallå, ElisabethJ, lite råd här?

Min första spontana tanke var: uppsök bra medium igen, ta en kurs i medial utveckling - men framförallt: meditera.

#0

Jag tycker du ska ta kontakt med den där kvinnan, vem vet, kanske hon har samma "känsla av besök", kanske är det så att om ni tillbringar en stund tillsammans och ensamma, så kanske ni båda får svar på funderingar kring dessa "besök". Kanske är ni varandras "saknade länk" till förståelse.

Hur som helst, ni har ju inget att förlora på det, och du verkar ju ha fått en "koppling" till denna kvinna som du inte kan sätta fingret på vad det betyder. Följ ditt hjärta och din inre röst, det lyser ju lång väg vad den rösten föreslår.

Mitt råd, följ den….

SEV

Det är ju tydligt att det händer mycket med dig dig nu och jag håller med Skogskraft om att du bör ta kontakt med ett medium och gå någon kurs kanske för att utveckla det här och lära dig att hantera det. På en kurs är man ju tillsammans med flera likasinnade där man övar tillsammans vilket ger en trygghet också. Om du käner att det är någon som verkligen vill säga dig ngot och du inte själv får fram vad det är så kanske du ska gå på en privatsittning? I artiklarna finns det en mediumlista, kanske du kan hitta någon där som är nära dig.

Önskar dig lycka till!

För mig verkar det ju som att Skytten bara får dessa "besök" då Skytten är ensam. Är det verkligen troligt att det blir samma besök då en "van" mottagare bisitter?

SEV

#4 Om det är så att det är någon som på det här sätter är ihärdig för att vilja säga något så brukar dom komma fram ganska snabbt :)

Väldigt trevligt med så snabb respons, hade jag inte vänta mig.Jag kan säga att jag kan inte gå och lägga mig i dag för jag sitter som fastnaglad på min plats och bara fryser. Det känns som att jag har någon i mitt knä.

Ni föreslår medium, tanken finns ju där men vem/var. Bor utanför örebro och vill gärna ha råd.

SEviking : Dina ord satt som ett slag i pannan. När jag läste dina ord svimmade jag nästan. Jag fick en mycket olustigt men sammtidigt helt otroligt skön känsla i hela kroppen som, ja, jag vet inte hur jag ska förklara.

¤5 det verkar som att dom redan är framme

men du har rätt, Skytten och damen kan kanske inte tala/förstå språket, så det vore säkert bäst för dom att gå till en som kan tolka åt dom, som t.ex: ett medium.

SEV

Det konstiga är at jag inte på något sätt känner mig rädd. Jag kan  bara inte resa på mig.Det är som att någon tvingar ner mig för att säga något men jag kan inte ta emot det.

Anders Åkesson och Lisbeth von Haartman bor utanför örebro.

www.spiritual.se/lisbeth/
www.spiritual.se

Fråga vem det är som vill dig något, så är chansen stor att du får höra svaret inne i deitt huvud?

#8 Kanske någon/något bara vill få dig att stanna kvar och läsa klart, kanske ska du få ett råd/besked här som passar dig bra att följa,

Elisabeth vet säkert någon bra kanal i Örebrotrakten som du kan kontakta.

Jag skönjer många kansken i din beskrivning av det som hänt/händer dig. Någon/något vill onekligen påkalla din uppmärksamhet, och kan du inte språket, sök då upp en tolk.

SEV

kan det vara något sådant här att du har kommit kontackt så pass mycket med dej själv din egen själ och då får och ta i mot själsmöte , med koppling till tidigare liv och karma mellan er, känner du kraftig och stark kärlek  åxå ?

Jag hör och förstår vad du säger SEViking, men det känns inte alldeles lätt att ta kontakt med henne igen och berätta vad jag känner så otroligt starkt. Jag har många ggr i mitt liv trot att jag varit "knäpp" i ordets bemärkelse. Men jag är i dag helt säker på vad jag känner.

bjarvamor : tro mig, jag har frågat, många ggr i mitt liv. Jag tror mig också få en del svar, men jag kan inte lita på vad jag tror. Och inte nu heller.

KalleN : Ja, jag tror det är något sådant jag helt plötsligt börjar känna. Mycket märklig känsla kan jag säga.

Nu känns det som att jag pratar med mig själv men jag måste få berätta en sak till. När jag ibland har kännt sådanna här känslor så har jag, och det hände också i sammband med frågan jag ställde till damen i fråga, börjat gråta utan någon som helst anledning. Tårarna smårinner nerför kinderna och jag vet inte varför.

#13

Det är inget fel i att erkänna sina känslor för någon vem det än vara månde. Tvärt om, det är både vackert och starkt.

Jag kunde skönja lite "kärlek" vid ditt första inlägg men är inte säker på att det var äktenskapsrådgivning du ville ha. Du sitter fastnaglad vid stolen för att du känner annan närvaro, det var den jag behandlade i mitt inlägg. Så steg 1 vore nog att söka upp ett medium.

Hade jag suttit i din stol hade jag helt sonika kontaktat den där kvinnan och sagt att "jag har känt av 'besök' en längre tid, och sedan jag träffade dig så har den känslan mångfaldigats, jag tänkte gå till ett medium för att utröna om någon vill säga mig något, och jag skulle verkligen uppskatta om du ville göra mig sällskap"

Kanske får du muta med middag efteråt *ler* Eller så kanske HON är ett medium.

SEV

#15

Börjar ditt förnamn på bokstaven T?

SEV

Ler stort. Jag kan lova dig att det inte var någon form av äktenskapsrådgivning jag var ute efter. Det var inte så det kändes från början. Men när Kalle N uttryckte sin tankar var det som att någonting sa något till mig inom mig. Jag förstår dina tankar. men den närvaro jag känner/kände ( den är nämligen mycket svagare nu ) kan jag inte beskriv det var därför jag sökte upp forumet och uttryckte mina känslor. Jag har velat gjort det tidigare i mitt liv men som jag sa så har jag tvivlat på mig själv, fast ändå inte för jag vet vad jag upplevt.

Viking :  Nej det börjar inte på T. nu blir jag nyfiken på varför du undrar

Du får gärna PM`a

#19 Det bara for igenom sinnet, jag reflekterade på mina egna tankar och ville luska om det stämde.

Tanken jag reagerade på var, "Tobbe borde verkligen söka upp ett medium så han får ro och vägledning"

SEV

Ok!

Men, nej, det är inte mitt namn. Men när närvaron kommer tillbaka och jag måste försöka sova. Barn som ska till skolan och så vidare.

Jag tänker lyda erat råd om att söka upp ett medium men det drar i hela mig precis som att det ska ske nu. Och jag styr inte över det. Har försökt att inte tänka eller känna men helt plötsligt är det som att någon finns bredvid mig, talar till mig utan att jag förstår att det sker om du kan förstå. Och så har det varit sedan dess. Jag kan vara mitt uppe i en läxa med ett barn och vara koncentrerad på det när jag helt plötsligt känner allt detta starkare än någon gång i mitt liv.

Be dom vänligt att coola ner sig.

God natt 

SEV

Godnatt och tack för era tankar!

Skytten….

Det första jag vill säga är att jag absolut tror att du är en öppen person/medial. Du säger att flera saker har hänt efter det att din mamma har gått bort och jag tror absolut att du har känt av din mamma när hon hälsat på dig. Kanske du ibland också känt av din vägledare.

Sen träffar du då den här kvinnan och du känner en väldig dragning till henne och dessutom ökar din känsla av att någon du inte kan se finns hos dig.

Jag får känslan av att det kan vara så att du och den här kvinnan träffats i ett tidigare liv - att ni har ett så kallat själsband. Det är din själ som dras till henne, ni vet att ni känner varandra. I och med det här själsbandet kan det också vara så att du är öppen och medial och känner av andevärlden, men att den här kvinnan är någon som faktiskt också kan kommunicera och därför blir andevärlden så "pushig" och ser till att du verkligen känner dig dragen till henne. Jag ska förklara hur jag menar genom att ge ett exempel ur mitt eget liv.

Min yngsta syster - nio år yngre än mig - förnimmer saker. Hon känner av spöken och andar som en knarkhund kan nosa till sig knark. Hon har varit sådan så länge jag minns. Men hon är rädd och har inte vågat försöka sig på att på allvar utveckla den här gåvan och ännu kan hon inte kommunicera med den andra sidan, hon bara känner att de är där. Åtskilliga gånger ville hon att jag skulle följa med henne till hennes torp, därför att de var något nytt "spöke" där.

När hon skilde sig från sin man och flyttade till en ny lägenhet började det hända saker. Hon berättade om hur skåpluckor och kylskåp stod öppna på morgonen när hon vaknade, en av hennes katter var livrädd, min syster kunde inte sova på nätterna - kände att någon försökte väcka henne hela tiden. Första gången hon ringde till mig angående det här så var hon väldigt rädd. Hon sa att någon stod vid hennes säng på natten och försökte strypa henne.

Jag såg en kvinna som - inte alls försökte strypa henne - däremot väcka henne genom att skaka hennes axlar. Sen såg jag två små flickor som hoppade i hennes säng, två flickor som omkommit i en brand och de behövde hjälp.

Nästa gång hon ringde sa hon att det var ett väldigt springande på övervåningen och hon kunde inte sova. Det var en liten, rädd pojke som ofta gömde sig undan sin misshandlande pappa.

En tredje gång sa hon att katterna inte vågade sig upp för trappan (kattlådan fanns på övervåningen) och ofta satt katterna och tittade upp för trappan - precis som det satt någon där. Där satt en pojke……och kikade på de andra när de tittade på TV…

Alla gånger handlade det om barn och jag förstod inte varför så mycket "spök/andebarn" kom till min syster. Varför kom de inte till mig? Jag som faktiskt brukar kunna kommunicera? Så jag ställde frågan på ett forum där en mycket klok kvinna, som jag beundrar jättemycket svarade ungefär så här: "Din syster och du har ett själsband. Du är så van vid att ha andevärlden omkring dig, du är inte rädd och därför förnimmer du dem inte alltid. Kvinnan som försökte väcka din syster var troligen flickornas andliga vägledare som ville ha din systers uppmärksamhet, just för att hon visste att hon då skulle kalla på hjälp. Barnens andliga vägledare leder och puttar barnen till någon som kan hjälpa dem över, hjälpa dem att komma vidare eller få säga det de vill ha sagt. Det är inte alltid som det är bäst för en ande att komma till någon som kan kommunicera, för vi märker de inte lika lätt som någon som är rädd. Du och din syster har ett själsband och kanske det är er uppgift att samarbeta på det här sättet."

Att jag berättar det här…….ja…….det är för att jag tror att du och den här kvinnan också har ett själsband och därför blir andevärlden"uppspelta" när ni åter träffades. Vad er uppgift tillsammans ska vara, det vet jag inte. När vi träffar någon som vi dras till förväxlar vi det ofta med kroppslig kärlek, men ibland kan det vara själslig kärlek eller ett själsband.

Om du kan - och det är möjligt - försök vara i hennes närhet så tror jag att du själv kommer fram till varför du dras till henne. :-) Visst kan det vara klokt att också gå till ett medium eller gå en kurs, men det kan ju ibland vara för dyrt för många av oss. Jag är övertygad om att ifall andevärlden har tänkt använda dig - eller den här kvinnan - som en kanal så kommer de att se till att du öppnar upp oavsett om du går en kurs eller inte. :-)

Till sist har jag en fråga till alla kunniga härinne som jag har funderat på själv. När jag känner av en ande…..eller kommunicerar så känner jag ingen kyla alls. Däremot har det vissa gånger blivit alldeles iskallt på min rygg när jag sitter framför datorn och jag känner också en närvaro. En del säger att andar ger ingen känsla av kyla, men att spöken kan göra det. Hur ligger det till med den saken?

Dravcena

Intressant läsning måste jag säga. Jag har redan tagit kontakt med ett medium. Några timmar efter att jag kontaktat ett medium så lugnade det helt plötsligt ner sig, och sen dess känner jag bara en svag närvaro då och då. Kvinnan i fråga har också tagit kontakt med mig. Mer vill jag inte säga nu.

Hej alla glada!

Måste blåsa liv i min egen tråd igen!

Har haft…hmm..mycket att tänka på senaste månaden..:) Kvinnan som jag berättade om tog som sagt kontakt med mig och det ena ledde till det andra och nu känns det som att vi inlett någonting väldigt starkt. Vilket inte var vad jag kände eller trodde när jag hade denna starka känsla av närvaro och att någon ville säga mig något. Hon kände något om att två själar möts som behövde varandra…som jag också känner, och som för mig är lite svårt att beskriva eftersom det inte faller sig naturligt för mig att tro att det är på det sättet.

Det hela är en mycket märklig känsla. Vi är nog båda lite vilda naturer och båda känner vi oss väldigt lugna i varandras närvaro. Precis som vi egentligen inte är till sättet. Det känns som att jag träffat henne om och om igen förut.

Det konstiga är att denna starka närvaro har lugnat ner sig betydligt efter att vi fått denna kontakt med varandra och det är väl därför jag egentligen skriver nu igen. Tillslut så bad jag rakt ut om att få vara ifred ibland för jag kunde knappt sköta ett vanligt liv, gick som i trans och det var som att någon annan styrde mitt medvetna. Och det var inte någon slags "kärleks känsla" som jag gick omkring i utan jag vart som bedövad av denna närvaro. Som att min kropp inte fanns utan bara förnimmades.

Jag får nu denna känsla av närvaro mer sällan som sagt och den kommer oftast när jag har ingen som helst tanke på det. Och faktum är att jag saknar att få fram den när jag vill, eller om det nu är när jag inte vill, jag vet ärligt talat inte.

På nått sätt känns det som att det som skulle sägas har sagts och dom/någon nu är nöjd. När jag har försökt någon slags form av meditering eller att slappna av ordentligt så har jag sett ett vitt sken som starkt lyser upp hela mitt innre men där är det stopp. Ingen bild av någon men det kommer som jag tolkar det, ord, meningar som i sig sammtidigt är svåra att tolka. Jag har även blivit väckt av vad jag tolkar det som, någon som liksom knäpper till mig i pannan och att täcket trycks ner mot mig väldigt mjukt. har svårt att ta till mig det här och tänker att, nu är det dags för hispan eller liknande. Härom natten vaknade jag t.ex av en väldigt stark känsla av att inte vara ensam och då jag bad om att få vara ifred för jag måste sova så…poff…borta, och då kändes det sammtidigt väldigt tomt.

Hur jag ska gå vidare med denna närvaro som poppar upp då och då och som jag på något sätt vill kunna kontrollera…för den är helt underbar när den väl finns där…vet jag inte och det är väl där jag vill ha någon form av råd/vägledning antar jag.

En just nu väldigt tankfull Skytt!

Jag är inte alls erfaren på detta område, bara nyfiken läsare just nu, men jag har förstått att jag har en stark intuionsförmåga och måste lära mig att använda den…

Den där personen som ville ha kontakt, kan inte det ha varit kvinnans man? Han kanske fanns med henne och när han upptäckte dig så såg han sin chans att komma igenom. Han kanske också såg dig som någon som kunde göra hans fru lycklig och gå vidare,  därför blev han så enveten… och lugnade ner sig när du tog tag i situationen och ännu mera när ni fick kontakt…

Har du varit till ett medium än?

Nacey  tack du har jus besvarat en fråga jag ställt själv  tack nancy för hjälpen , ja det man ber om det får man  och  nu fick jag svaret  tack tack tack  sååååå himmla glad  tack tack tack

Trevligt att kunna göra någon glad Kalle   Ska jag vara ärlig så förstår jag däremot inte vilken fråga som du fick svar på, tog nog slut på min intuition där

Nancy!

Jag har inte tänkt på det sättet som du beskriver. Är det så…så…ja jag vet inte vad jag ska säga….märklig tanke.

Angående ett medium besök så skulle jag bli uppringd för ett par veckor sedan av ett sådant men fick alldrig något samtal. Det mediumet jag kontaktade hade också väldigt mycket att göra och skulle klämma in mig men förmodligen så var det just som sagt så mycket på schemat att det kanske glömdes bort. Jag tänker ta kontakten igen men känner inte samma panik att göra det. men dom närmaste veckorna tänkter jag ta kontakten igen.

Jepp Skytten, det är en märklig tanke och jag är som sagt inte medial, men för mig var det den första tanke som kom upp i alla fall…

Om man tänker efter, om jag var på andra sidan och hade min älskade kvar… då skulle jag ju vilja att denna gick vidare och fick ett bra liv… så varför inte lägga sig i valet av partner

ja alltså  det tänke sättet är ju logiskt varför skulle  man  inte själv vela göra det absolut bästa  och då andevärlden ser det bästa så  själv klart så för dem de bästa persionerna tillsammans som passa hetl fantastiskt perfekt för varandra