Jag är också med om det då och då. Jag tror att det kan vara iaf för min del att jag inte är redo att se riktigt än. Jag har fått rådet att när jag känner mig redo att se så ska jag be dom visa sig för mig.

Kram

Något jag också känner då och då och jag är rätt så övertygad om att det är mina guider som visar sig så.

#2 Ja, det är jag övertygad över  jag med.

el så kan det bero på att vi inte har ett helt utvecklat seende, (klairsentience, medialt) ännu.

Hmmm …. tackar för svaren, ungefär lika som jag funderat över =)

Någon som har andra ideer ??

Vårt perifera seende kan ofta uppfatta saker som inte det centrala seendet uppfattar. Svårare än så tror jag inte att det är :) men trevligt är det!

Jojo….!!!!!!   men INGET av era svar SVARAR egentligen på min fråga ??

#7 Om du med "min fråga" menar "Men hur kommer det sig att det alltid är tomt när man vrider på huvudet och tittar rakt mot den plats man såg det röra sig i ögonvrån ???" så har jag blivit lärd att, helt enkelt, det är Så Dom Syns och på inget annat sätt kan vi se dom. På samma sätt som vi inte kan se på en blomma som ett bi kan se på en blomma kan vi heller inte se de här varelserna annat än i ögonvrån.

 Det handlar alltså om att träna att Se Ur Ögonvrån, och då man väl är kunnig i detta så framträder dom klarare, och man kan se vad de är och detta gör också kommunikation med dessa varelser enklare.

Mer om ögonvrån: 

 Det har att göra med att vi uppfattar vissa saker i naturen bättre i ögonvrån, testa t.ex. att se upp mot himlen en mörk natt, se på en skit molnformation tex rätt på. Syns inte SÅ bra, men vrider du huvudet och ser på den med ur ögonvrån är den mycket klarare! Detta kan man testa med mycket annat också.

nr 7 din fråga var om varför man bara ser i ögonvrån…. jag svarade att det kan  bero på att vi inte har ett helt utvecklat seende, (klairsentience, medialt) ännu.

Det är väl svar på frågan!???

#9 Ja det var svar, och helt rätt svar också :)

 Men du vet, det är ju så här med folk att ibland sitter den som frågar och får svar på svar på svar, men är ändå inte nöjd för att den inte fått det svar den, i förväg (kanske tom undermedvetet), bestämt sig för är den vill ha.

Ja för min del kan också se skugor ,och jag är nog himmla glad att det inte står någon där..Ockej det var inget svar nara ettkonstaterande att vi är nog många som ser skuggor,M.V.H.chik

10  ja det verkar nästan så!

Tycker att #9 har ett jättebra svar :) kanske kan man där dra paralleller mellan det vi ser rakt på och det medvetna, ögonvrån och det "undermedvetna"/utommedvetna? D.v.s. det vi inte vet att vi vet, eller i detta faller vet om att vi kan se, det vet/ser vi bara när vi är omedvetna om det, att man liksom uppfattar det utan att man är medveten om att där faktiskt är något att se?

Och vad är det som säger att det inte är något där när du tittar dit? Synen är inte allt… ^^

Hur det här kommer sig vet jag inte, men jag har skrivit en dikt om det här som blev publicerad i senaste Provins:

I ögonvrån står du som en skugga

en skugga

mörker

eller inverterat ljus

som inte uppfattas med ögat

utan med ögonvrån

© Manni