För några år sedan hade jag en dröm som jag inte kan släppa. Jag vet inte ens om man kan kalla det en dröm, det var mer som en scen.  Det är svårt att beskriva men jag ska försöka. 

En gryning eller solnedgång, orange/röd himmel, mörka kullar i bakgrunden.  En gammal man sitter i en rullstol, han är klädd i en brun rock och har en skotskrutig filt i knät. Mannen sitter under ett dött förkolnat träd, på marken är det visset/torkat/brunt gräs och en liten bit bort är det en pöl med svart sörja (skulle kunna vara gammal olja)

I samband med den här scenen/bilden kände jag en otrolig vrede och nästan obeskrivligt hat och ensamhet, men ändå en känsla av seger och någoting inom mig sade att den där gamla mannen var jag.

jag skulle vara väldigt tacksam om någon har en liten idé om vad en sådan här dröm skulle kunna betyda :)