Under ytan (Kvällens dikt)
Under ytan
Jag ligger under ytan, ser solens strålar genom det klara vattnet. Jag har placerar mig här, för att kunna se saker och ting annorlunda. Jag sjunker djupare ner i mitt hav, där strömmarna accelererar och börjar dra undan mina slöjor. I skuggorna klär det blå av mig, blad för blad…
Så är jag slutligen avslöjad….blottad intill baraste själen
Strömmen ökar, filtrerar sig genom mina chakran. Fyller dem med universums näring, kraft och liv.
Min själ börjar att skimmra, byta färg vartefter strömmen finner vägen fram. Jag känner krafterna pulsera och vibrera allt fortare. Urkraften från själens källa har börjat att vakna…
I samma stund jag bekänner färg, börjar eruptionen….
Min eviga själ kallad till ytan, för att explodera av liv
Starkt…
sajtvärd på Druid & Shaman iFokus
Tack vännen @--}---
![[Hellas]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Ett tag när jag läste din dikt låg jag själv under ytan och Kräfta som jag är älskade jag känslan av viklösheten och din berättelse, återigen, tack 
Underbart Hellas, det är faktiskt precis vad jag önskar av mina små berättelser. Att få ta med läsaren på ett äventyr och i bästa fall göra det, till deras egna*ler*
KRAM
Tack pärlan, den där behövde jag =) *älska*
Jag finns här förevigt och föralltid för dig min själasyster*Pussar på*
..Suck.. Du är bra på att sätta ord på känslor du… Nu går jag o lägger mig med ett leende på läpparna.
Natti, natti// Mirja
Tack kära Mirja, sov gott under stjärnorna…som finns ovan för molnen som skymmer*ler*
Kram
Jag höll andan i minst en minut
#9 *S*
Starta ny diskussion