Otäckt?
Vad är det mest otäcka du varit med om inom övernaturligt?
själv tror jag det var första gången jag faktiskt SÅG ett spöke.
En genomskinlig kvinna som utan att möta min blick, passerade bara en meter framför mig. jag reagerade inte alls då, och kände mig varken rädd eller hotat på något sett, även fast jag i just den stunden direkt förstod att detta var ett spöke! Vilken levande skulle annars vara genomskinlig? Jag såg henne så väl, men endå rakt igenom henne. Röd tröja och krulligt hår hade hon, men ansiktet visade hon aldrig. Hon gick sedan bakom ett hörn och när jag följde efter för att se vad hon gjorde, var hon borta.
Det var egentligen ingen "otäck" känsla, men det var då jag blev hundra % säker på att spöken existerar!

Oj, det finns många händelser som varit otäcka där jag har blivit rädd. Men en sak som skrämde mig var när jag vaknade på natten av att "någon" drog av mig täcket. Just då sa jag bara nåt och tog tag i täcket igen. Men på morgonen blev jag rädd när jag kom på att det inte fanns någon annan än jag i lägenheten.
Elisabeth
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus
Jag har också flera händelser som då verkade otäcka, vattenkranar som satt igång själv, dörrar som öppnats, och stängts med en smäll, människor som försvunnit mitt framför ögonen, människor som skiftat utseende, också som E.J täcke som dragits av, rumsväggar som bågnat och blivit "flytande" och mycket annat….Livet är en såpa ibland där special effekterna är bättre än på film. Men idag är jag inte rädd på det sättet som för 20-25 år sedan….

Har många otäcka händelser jag med, bla dörrar som öppnas, knackningar på barnens dörr, fotsteg, leksaker som börjar spela av sig själv eller åker iväg.. ljus sken vid sängen som vi har vaknat av. Finns så mycket mera, men jag kan ju inte rabbla upp allt

Jag blev otroligt rädd när jag var runt nitton år. Jag bodde i Stockholm tillsammans med en kompis. Vi hade en liten etta och sov därför i samma rum, med endast en skärm mellan sängarna. En morgon vaknade jag av att jag blev killad under fötterna. Jag trodde det var kompisen som skojade så jag låtsades fortsätta sova. Killandet fortsatte men övergick strax till lite hårdare tag, nypande och dragande i fötterna, och så drogs täcket av mig helt och hållet. Jag hoppade upp ur sängen och tjoade för att skrämmas tillbaka, men kompisen sov som en stock i andra änden av rummet. Jag blev så himla rädd att jag sedan inte upplevde något på flera år.
Idag har jag lärt mig vad det är och blir inte lika rädd längre, men visst skvätter jag till ibland när jag blir överraskad.
#4 vilken grej….hade nog "dött" …..

#1 Minns också när nån osynlig ryckte av mig täcket! Det var ungefär samtidigt som jag fick kontakt med spiritualisterna (1989) och det var nog nån som ville väcka uppmärksamhet…
Numera är här bara ljus och lugn atmosfär och mycket milda änglar som smyger omkring…
Light and joy and peace abide in me. Lesson 93 ACIM

#5 Ja, jisses vad rädd jag blev
Jag sov med täcket instoppat under fötterna flera år efter. Men min kompis blev nog ännu räddare när jag berättade vad som hänt
Ingen har varit så hårdhänt, varken förr eller senare. Men jag kan ibland vakna av att jag blir kittlad, under ena foten eller, om jag ligger med händerna utanför sängen, på fingrarna. men det är en så vänlig beröring, att jag bara blir glad av det.
Min otäckaste upplevelse var när jag jobbade natt på en avdelning för demenssjuka och vi hade ett badrum där jag absolut vägrade att gå in i. Fick rysningar och kväljningar bara jag gick förbi dörren och var jag tvungen att gå in där (vilket hände ibland), öppnade jag dörren, stack in handen och tände lampan med ryggen mot dörren innan jag vågade att gå in där. En natt när jag jobbade ringde det också i en närliggande avdelnings badrum och jag gick dit och stängde av, senare samma natt när vi ska gå runt och vända, ropar min kollega att någon står i badrummet. Hon såg något vitt men när vi tände finns det inget där.
Jag har aldrig känt mig så rädd som då när jag jobbade natten där på äldreboendet.

Jag brukar inte bli rädd av spökerier men en gång kändes det verkligen obehagligt.
Min dåvarande sambos vän hade tagit livet av sig med en slaktmask. Detta var kvällen innan han skulle begravas och sambon skulle ju vara med.
På natten vaknade jag av att jag kände en enorm närvaro i rummet. Katten låg vid mina fötter och började morra, något som hon inte brukade göra så där. Jag visste att han var i rummet och skickade tankar till honom att han inte skulle visa sig, att jag inte ville se honom. Så blev det lugnt och jag somnade om för att vakna igen av att det hördes röster nere från köket, som där var fullt med folk som drack kaffe och pratade glatt. Jag klev upp och kollade, men när jag kom ner blev allting tyst. Så gick jag upp igen och lade mig när nästa ljud började. Det var ljud utanför huset som om någon grävde och hade kättingar, ljud av någon slags arbetsmaskin och jag tänkte vem i herrans namn sätter igång och jobbar mitt i natten! Långt om länge blev det tyst och jag fick sova.
Min sambo hade inte hört ett skvatt, men han berättade att hans kompis hade varit med och grävt upp dränering kring huset och lagt ner rör där. De hade haft kättingar när de lade ut rören! Och naturligtvis satt de och fikade i köket!
Jag bestämde mig för att följa med på begravningen för att stötta sambon, det var nog det som kompisen ville!
Det otäckaste jag har varit med om var när jag körde bil en kväll och det satt en mörk skepnad bredvid. Jag blev rejält skrämd och höll på att hamna i diket.
Ja…har man varit med om det du beskrev så tvekar man nog inte på att spöken finns.
Det obehagligaste upplevelsen jag har varit med om var hos mina komppissar och när vi såg en människo skugga på väggen helt plötsligt och den försvan sedan. Vi trodde ju först att det fans en förklaring till det, men sedan insåg vi att så var det inte. Vi sov inte mycket den natten……..

Jag och en god vän skulle besöka Mats Blomkvist i Södertälje då vi behövde hälsoråd.Jag körde en lätt lastbil och vi hade kommit överens om att sova över i den natten innan.Jag körde in på en småväg och hittade så småningom en stor grusplätt invid vägen.Den såg ut som en parkering,men det fanns ingen anledning till parkering.
Natten blev fasansfull,jag såg Demoner genom fönstret hela natten. Något sa mig att inte gå utanför bilen.Jag kunde inte heller köra därifrån då ett galler skilde förarhytten från utrymmet där vi låg.
När ljuset kom på morgonen skingrades de otäcka bilderna i fönstret.Jag hade ställt bilen på ett område som inte kunde bära liv överhuvudtaget.Det var bara grus och inget liv kan leva på sånana platser.Inte ett grässtrå fanns.Man kan finna sådana platser i naturen .Ställer man sig där försvinner auran ganska snabbt.
Otäckt vet jag inte men…häftigt uppvaknande och en implusiv "rädsla" av ljudet. Det var på natten och min dåvarnde man sov som en stock (INGEN hade fortsatt sova av det ljudet om de hört det!!), jag vaknade av ett HÖGT ljud då det smällde till rejält som om man hade fällt en tjock träplanka ner mot golvet jag satte mig rakt upp i sängen och sa högt -Men vad vill ni?!?!?!?!? För jag visste att det var andevärlden som ville nå mig, det hade varit massor med aktivitet i mitt hem under en längre tid men vid den tidpunkten i mitt liv hade jag inte fått verktyg för att kommunicera med dem. Då insåg jag att för att få nattro så måste jag få kontroll på detta…Gick då med i en medial utvecklingscirkel och då när jag kunde kommunicera med dem så fick jag tillbaka min nattro 

Det otäckaste var när jag flyttade en 'laddad' sten på en kraftplats. Det jag väckte upp och förargade det var inte nådigt.
Det var en värdefull läxa och något jag aldrig kommer att glömma.

#14.Berätta!
Laddad sten! Det var väl inte en ursprungssten på kultplatsen!?
Ibland lägger man sten på kultplatser för att ladda dem med platsens energi det var väl en sådan eller?
Hu…
#14-15 Nu får ni berätta, vad är en "Laddad sten" Det låter ju väldigt huuuigt…..
Annars, de gånger jag blir rädd är när jag möts av det som. för mig, är nytt och okänt.
Eftersom jag är lekman så vet jag inte hur jag ska hantera detta och blir lite rätt till att börja med.
Ibland kan det handla om en obehaglig energi som kraftigt påvisar att jag ska försvinna, jag ser inte men känner att det blir tungt i luften, jolmigt!!
Blundar jag för att få fram en bild så är det en grå massa istället fär härligt lljus lekande energi.

Som slagrutekunnig har jag vandrat mycket på gamla kultplatser/kraftplatser för att mäta energier.Vill man ta med sig energierna hem till vardagsrummet en stund kan man lägga en vanlig stenbumling i valfri storlek i en energilinje på kraftplatsen.
Där får stenen ligga och dra åt sig så att den får samma energier som området.Sedan knackar man i stenen som för att banka in vibrationerna så att de håller en stund.
Vad som däremot kan va hu…är om man skulle flytta på en sten som är satt i ett sammanhang med andra stenar för flera tusen år sedan.Det finns ett linjesystem som förbinder stenarna som man kan få ut genom att gå med slagruta.Vad som händer då…..ja intressant något kommer att rubbas troligtvis
Kraftplats, kan det vara tex. Domarringar?
Där är det enormt många intressanta energier och inte skulle jag ens våga tänka tanken på att flytta en sten…..
Fast å andra sidan, det är ju bumlingar till stenar och det krävs säkert traktorer för en flytt.

Otäckta är inte energierna utan uppladdade som om stensättningen i sig själv skulle fungera som ett batteri och koncentrera energier.
Många kyrkor är byggda på gamla stensättningar .Kultplatser

Ja Skeppssättningar Domarringar och alla andra formationer av sten byggda av människor.De är för övrigt sammanbundna med ett linjesystem.Man känner tydligt av energierna.
OK. Tack för informationen!
Jag älskar de energier som finns på dessa platser de är spännande och riktigt starka, stärkande så att säga.

Ja livsbejakande energier