
Finns Gud?
När man tittar medier i arbete (dokumentär) på amerikansk tv, är alla? troende. Jag undrar om ni som är mediala även tror på Gud och/eller Jesus. Är det en förutsättning för att man skall kunna få kontakt med "andra sidan".
stene

Jag är inget medium men jag tror absolut att det finns en gud! inte som en farbrorn i långt vitt skägg
men som den stora kraften på andra sidan och även här på jorden förstårs
enda skillnaden är att när vi är på andra sidan så tvivlar vi inte utan där vet vi ju att gud finns och vem/vad det är
"schefen över själarna"
Alla har sin sanning,som de vet sig vara den rätta.Det skiftar mellan personer.
Jag tror på en kärleksfull kraft som finns i alla och allting.
Jesus tror jag fanns,men jag tror att han var en healer…..
Bibeln….jag tror att sägnerna har gått från mun till mun och tror inte mycket på den.

Hej jag är troende, men inte religiös i vedertagen mening. Jag jobbar ju i ett samarbete med andevärlden och det vore svårt om jag inte trodde på den. Den kärlek man får från andra sidan övergår det mesta.
Men jag säger aldrig att jag tror på Gud eftersom jag är uppväxt i ett högkyrkligt hem och har en del negativa upplevelser från den tiden. Jag kallar det hellre Universum, Källan eller Kärleken. Den Universella kraft som vi alla härstammar från.
Jag är helt övertygad om att alla religioner härstammar från samma källa och plockar bitar från de. Bitar som passar in i min världsbild.
Det jag har svårt för är religiösa som försöker omvända en och det gäller både Jehovas vittnen och Dikshaanhängare. Var och en måste hitta sin sanning och att ha respekt för andras väg är oerhört viktigt. Diskutera är okay, men när de kryper in på en och med smör i ögonen ska frälsa en då får jag kryp i kroppen och försvinner långt bort från de.
Men jag tänker ofta på detta när jag möter människor, vill för allt i världen inte bli likadan….
ljus Rose

Jag är inte ett medium heller…men jag tror att det finns en strörre kraft ovanför oss i himmelriket…vishetens,kärlekens,harmonins gud…eller energi som hjälper oss med sina änglar!
Kallar även den för Universala kraften eller kärleken!
jag är inte religiös så…men något finns det som är gott!
Jag tror inte på Gud eller Jesus eller någon fast religion.
Jag är inget medium men kan kanske bli det så småningom. Om det blir så. 
#2 Är inget medium heller…jag är under egen utbildning med hjälp av bl a denna sajt.
Jag lär mig hela tiden ngt …
Jag brukar säga att jag är halvreligiös, jag tror på nåt efter detta men vd som väntar det vet jag inte… vad gäller religioner så håller jag med #3 att alla har nog samma grund men har utvecklat det åt olika håll… Jag är varken medium eller healer men har blivit spådd o tarot att jag har en förmåga som jag ska utveckla, har dock inte ännu känt att det är rätt tidpunkt ännu (för jag antar att det händer när det är dags…)
I går på Montel show, som går på tv 3 var mediumet Sylvia Browne hon sa så här som jag tycker stämmer.
Det finns en gud som är kärleksfull och bärmhärtig , sen kom människan och gjorde (honom) elak.
Jag tillhör inte någon religon jag tror med hjärtat.
Jag tror att Gud är lite på samma spår som det här med andar. Uppenbarar sig för de som tror på honom. ^^ (eller henne)
Jag tror på Gud. Är inte strickt kristen, men det är en fin tanke att ha någon däruppe som tar hand om oss alla, och välkomnar oss till himlen, eller hur? 

som kristen går jag in och påpekar min åsikt. Har väl haft en ganska typiskt kristen bild av Gud, men efter mycket lidande har jag insett att vi människor förminskar gärna Gud och dess kraft. När de går illa för oss skyller vi på Gud. När de går bra för oss glömmer vi gärna Gud. Jag anser att man kan vara ARG på Gud. Men kanske är de så att vi blir arga då livet inte blev som vi tänkte oss… Men en tid efter svårigheten inser man att jag är nog ganska korkad i mina val ibland än då och är tacksam trots allt man gott igenom men vill inte för allt i världen gå igenom de igen….
I Filmen Alive (om flgkrashen i anderna där passagerarna åt upp varandra) så nämner en man som röker i början att man har en bild av Gud som man förminskar… men den Gud som han mötte i Anderna är MYCKET STÖRRE ÄN SÅ… Tycker de säger ganska mycket….
Oftast de mediala programmen kommer från Usa där så gott som alla ska tro på Gud men man lever efter mycket dubbelmoral. Kanske är de för att Gud har för de mesta stått i historien för de goda och i mötet med den mediala världen är de bra med en god kraft i mötet med de oförståerliga och kan hända de som vi upplever som ont.

Jag tror inte på Gud,bara att det finns nåt där ute,men inte en Gud…Och finns det en Gud,finns det ett helvete.Då måste det vara där vi människor befinner oss nu med tanke på alla krig och svältande små barn….
Jag är heller inget medium, men tror på Gud. Det finns en större kraft och den tror jag kommer från honom. För den skull är jag inte religiös eller aktiv troende.

Gud och gud…??….Nä… Däremot så tror jag på "en högre makt"..

Visst tror jag på Gud men inte enligt vår kristna lära.
Min tro är att Gud är Gud över alla religoner och att dom olika religonerna är profter för Gud inom olika kulturer.
För tittar man på grunderna i dom olika religonerna så är dom väldigt lika varandra.
Sedan så går man djupare in på dom olika religonerna så hittar man ju skillnader.
Inte så konstigt att tex Grisen ses som ett orent djur för muslimerna.
På den tiden när skrifterna skrevs Både bibel och Koranen så fann det ju inte några kylförvaringar så grisköttet blev ju full av trikiner i den värmen och folk dog av att äta griskött.
Många regagerar på muslimernas kvinnosyn.
Men läser man biblen finner man samma kvinnosyn där.
Men du behöver inte tro på gud för att vara medium men jobbar du som medium så blir det klarare och klarare att det finns en högre makt som hjälper oss i det dagliga livet.
Jag är emo religon för religonen skapa så mycket ondska i vår värld.
97% av krigen i världen beror på religösa åsikter och man ska visa vems Gud som är strakast vilket är helt horibelt.
Vår kristan lära pratar om en Gud som straffar och hämnas på syndarna,
Jag tror inte på en straffande och hämnande Gud utan på en kärleksfull och förlåtande Gud.
Lasse

#14
Citat:Jag tror inte på en straffande och hämnande Gud utan på en kärleksfull och förlåtande Gud.
Precis min åsikt.Varför ska Gud straffa och vara elak,när det strår i bibeln att han är förlåtande?
Susanne Det stämmer Gud är förlåtande. Vi straffar oss själva antingen i detta livet eller kommande. Man hittar alltid det framför sig som man lämnat bakom. Att tro på Gud är en manifestation som kommer inifrån ej utifrån.

#16
Jag växte upp i ett helvet med en misshandlande och alkoholiserad far.Hur kan jag ha straffat mig själv från födseln?Jag anser att min far har straffat mig för sina synder och inte har gett oss en enda chans att växa upp som normala barn.Alla har vi våra ok att dras med nu,vi syskon.Två av mina syskon är alkoholiserade,men det gemensamma draget hos oss alla är att vi är så(ursäkta uttrycket)in i helvetes rädda för att bli konfronterade med hans problem 23 år efter hans död.
Vi har inte valt att bli straffade!Vi blev det ändå!Och för vad??
Dåligt självförtroende hela livet,tunga tankar,ständigt denna fråga;varför
Vi fick lära oss fader vår som små,men när ingen hjälp kom ovanifrån som ett litet barn blivit lovad att så skulle ske,försvann det lilla i trovärdighet som någonsin funnits….
Att GUD ska vara människans avbild eller tvärtom kan jag för mitt liv inte begripa hur det skulle gå till.Isåfall är GUD ond!!
Gud och Lucifer är kanske samma ?
Det finns ingen GUD som är god!!!

Tror nog mycket att ondska inte finns som en djävul i helvetet utan istället finns ondskan inuti alla människor,men dom behöver inte använda sig av den,om dom nu ändå gör det så tror jag att det är för att dom inte vet något annat sätt dom tror att det är så här det ska vara,dom kanske har lärt det från flera generationer tillbaka,ingen ursäkt,men så kan det vara..
Och jag tror på att vi väljer våra liv själva från början för att lära oss något som vi missat i något tidigare,detta tycker du säkert låter grymt,men min barndom var heller inte bra!,den var skräp,men har nytta av den nu iallafall,försöker nu vända allt dåligt till något gott,,Jag tycker inte att man ska slå barn,har själv oxå varit med om det som liten,men jag har ändå förståelse för varför det blev som det blev…inget är bara svart eller vit,,
Och undrar om det inte har funnits någon ljus glimt i ditt liv oxå,,vad kallar du det? 
Menar inget illa,försöker inte vara nån besserwisser,försöker bara förstå.oxå..
Kram Sol

#18
Vi barn blev utstötta av dom vuxna i samhället.Inga barn fick leka med oss,mammorna i synnerhet puttade ut oss och rynkade på näsan.Vi hade inte en enda jul utan fylla och slagsmål.Julmaten blev i regel uppäten av traktens alla fyllon.Presenter fick mamma gå till socialen för att tigga till sig pengar för .Pappa hade ju supit upp allt.Att alltid frysa om vintern till och från skolan för att klädesåengarna hade hamnat på bolaget.Om du varit med om detsamma som mig tror jag inte att du kunnat ursäkta din fars beteende….Ena stunden slagen och sparkad på ,nästa en tafsande far som försökte komma i mellan benen på sina egna barn så fort mamma vände ryggen till.Han även utlovade till sina fyllkompisar kyssar från sina döttrar,om dom kunde jaga ifatt dom!Sån har min barndom varit och en sån man skulle jag med glädje avrätta om jag träffade på!Den ljusglimt som blev var när polisen ringde och sa att han dött på en kompis toa!Då började våra liv!


Vi är nog många som har haft det jobbigt i barndomen och att jämföra kan vara svårt för det handlar om individuella känslor kring det man har varit med om. Gud för mig är en hög energi som kallas den gudomliga energin, det gudomliga ljuset osv som jag tror på men jag tror att namnet Gud står för den höga energin. Jesus tror jag på eftersom jag själv har mött honom många gånger sen jag var liten. Men jag är inte religiös :) Även min mormor mötte och såg Jesus flera gånger. Jag tror på det jag själv har upplevt och det kan jag inte förneka. 
Elisabeth
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus

Det här med att Lucifer vart kastad från himmelen…han var ju en ängle från början, musikens ängel eller något sånt…hur gick den berättelsen nu igen? har glömt det, det va en som fråga mig men jag kunde inte svara på det eftersom jag inte kom på det just då!

Lucifer betyder "morgonstjärna" på hebreiska. I Jesaja så är Lucifer en ängel som ville bli som Gud, och till med högre än Honom. Detta kunde Gud inte tolerera, så Lucifer och de änglar som han hade fått med sig kastades ut ur himlen. Lucifer blev då ond på Gud och detta har gett honom namnen djävulen, satan.

#23 Tack så mycket…ska säga och berätta det till min vän som frågade…

#20
Ingen fara på taket min vän.Jag är van vid att människor inte kan tro att barn i Sverige växt upp på det viset.Allt sker ju i det fördolda….

Jag personligen har svårt att tro på en religioner med
dualisiska tankar och som strävar efter makt, kontroll
och är baserad på en "bok" med.. budskapet med ständig hot
och om hur man ska straffa andra altrenativ tronde…
Har svårt att se någon av dessa strävar efter balance
och harmoni…i tillvaron
jag tror mera på dè universalla krafterna.. att vara en
intuitiv människa, leva här och nu med balance och
harmoni med egen fri vilja..
Jag repekterar andras tro.. och dè är bra att människor
har någon typ av tro.. De va min personliga syn på det hela
/RL

Nej, jag tror inte att det direkt har med varandra att göra.
Jag växte upp i en familj som inte var direkt religiös, men min bästa vän sedan 1:a klass var medlem i EFS och där tillbringade jag min barndom. När jag var 14 år så insåg jag att den här Guden inte stämde med min inre Gud och jag lämnade samfundet.
Idag…..så tror jag på en GUD/Högre makt/Universum/Livet - ja, kalla det vad du vill! En andevärld kanske….
Tror du inte på något av detta så tror jag att din sökning efter kontakt blir rätt fruktlös, för vad tror du i så fall på? :-)

hej….ja gud….kan inte säga något om han.har inte sett han… men tror att något finns..men vad…men när det går illa för mig eller mina barn..då ber jag till gud…kram
Inressant fråga,
Jag tror inte på kyrkan, bibeln eller andra samfund överhuvudtaget. Jag tror inte på rättfärdigande genom religösa dogmer. Jag kan inte förstå präster som i ena studen predikar om änglar och helgon samtidigt som de kallar mediala människor för djävlens redskap.
Jag tror på kärleksfull energi, jag tror på själavandring, jag tror på änglar och jag tror på de himelska små molnen……
.
Jag tror i grunden att alltet är ett och där ingår vi alla.
Jag tror att Jesus har funnits samt andra personer som figurerar i bibeln. Bibeln är väldigt "kryddad" men visst är en hel del sant.
Jag är helt övertygad om att Jesus var ett fantastiskt medium och healer.
Jag tror även en del på teorin nionde insikten men även andra teorier fångar mitt intresse.
Just ja, jag är inte ett medium!
/Hellas

Ingen som har läst "Det finns inte bara en Gud - det finns miljoner" av Bob Lind? - ISBN 91-7970-776-9
Rekommenderas :)
**#30 Jaha. se där ja…det är väl det jag trott helatiden…

**

#31 - funderar på vad du trott hela tiden… Blir ju alltid så himla nyfiken på allting
Men jag fick i alla fall ett
i hela ansiktet, så egentligen behöver du kanske inte berätta.

för att citera Joan Osborne; What if God was one of us. Just a slob like one of us. Just a stranger on the bus. Trying to make his way home…….
Like a holy rolling stone. Back up to heaven all alone…

Jag tror på Gud som den högsta energin i univerum! Tycker själv att jag är religiös men jag går inte i kyrkan på söndagarna! Naturen är min kyrka, där kan jag verkligen se och känna av denna energi Gud finns ju överallt så varför ska man tro att man möter hon, han i just en kyrka?
Gud har ju egentligen ingenting med religion att göra! Religionen har vi människor hittat på själva!
Jag tror på Gud och Jesus och har alltid gjort men jag har min egen tro. Har själv sett och mött Jesus och jag tror att alla har Gudsenergin inom sig. Gud har skapat oss alla lika och då innebär det att kraften finns inom oss. För mig är Gud den högsta och mest rena och kärleksfulla energi du kan tänka dig. Ju mer jag arbetar som medium desto mer vördnadsfull blir jag inför den gudomliga energin.
Senast jag var i kyrkan så pratade dom om döden och att vi träffas alla i himmelen där en dag. Som medium kunde jag inte låta bli att tänka på den flortunna vägg som finns mellan oss och dem i andevärlden. Dom är ju runtomkring oss och vi kan känna av, se eller höra dem här och nu mer eller mindre.
Den spiritualistiska tron är mer vidsynt i mina ögon en den kristna, eftersom kyrkan här många gånger förnekar att andevärlden existerar. I deras ögon är det ju något svart som medium ex. håller på med. Dom borde läsa bibeln mer noggrant en gång till där det står att Jesus uppstod ifrån det döda på tredje dagen. Varför skulle vi vanliga "dödliga" inte kunna göra samma sak, om vi alla kommer från Gud?
I England finns ju många Spiritualistiska kyrkor och där är man välkommen oavsett tro. Tänk om den svenska kyrkan kunde bli lite mer så. Då tror jag att dem skulle få tillbaka alla avhoppade anhängare. Oavsett om du tror på Buddha, Allah eller någon annan, så är det ju samma Gud vi tillber fast i olika skepnader. Sedan har vi människor förvridit och lagt till och skapat olika förebilder osv. Gud är en energi som finns tillgänglig för alla om vi vill ta fram den.
Hej!
Ny här och kastar mig in o diskuterar GUD!
För mig är GUD = SOL LOGOS ett mega stort kosmiskt väsen vari vi ALLA finns till i. Lika delar maskulin som femenin. Ett stort kärleks väsen men också VILJA…
En tanke som jag gillar är: Att Vår fysiska sol är den fysiska manifestationen av Gud/Sol Logos hjärta!!
Våra hjärtan ska ju också bli solar!!!
Javisst tror jag på Gud,men kanske på mitt eget sätt. Mer likt Lasse och Erika.
Var rädda om varandra

Jag tror på Gud i betydelsen det som är och ger liv och glädje.
Jag tror inte på Jesus på det sätt som kristna bekännande gör. Jag tror han korsfästes "i onödan" - hans lära var klar och för det mesta mycket sympatisk, men jag tror inte att Guds son dog före synder.
Jesus tog fjärde invigningen på korset, den kallas också för Korsfästelsen. Den fjärde invigningen innebär att man måste möta tröskelväktaren och det brukar kallas Själens mörka natt. Återigen att släppa taget fullständigt om det fysiska = mista sig själv för att vinna sig själv i dess absoluta betydelse. Tröskelväktaren är den som vaktar tröskeln in till de andliga världarna. Tröskelväktaren är summan av hela den negativa personligheten = personlighetskärnan.
Man är då en själsgenomströmmad personlighet vid 4 invigningen.
Sedan var det en mkt stor kosmisk händelse den dagen han korsfästes. Kristusinströmningen befästes helt in i jordens mitt och uppståndelsen började för jorden som helhet. Uppståndelsen till att bli en helig planet och upptas i ett broder-systerskap av heliga planeter. Så i onödan var det inte, han hade en stor uppgift Jesu, han var också överstrålad av Kristus senare delen av sitt liv.
Alla som ska ta 4 invigningen måste ge sitt liv! Vi har fler sådana exempel på jorden. Man tror att t.ex Martin Luther King var en sådan. Det är många människor som fått offra livet för en större sak, för helheten, det är att vara VÄRLDSTJÄNARE av stora mått!
Min åsikt…
Take it or leave it!

Jag kände inte till detta med Tröskelväktaren - det var mycket intressant! Tack!
Var kan man läsa mer?

Jag tror på Sol Fader, Jord Moder och kärlek och broderskap mellan ALLT levande!
sajtvärd på Druid & Shaman iFokus
Man får söka den infon i A.A.Bailey böckerna. Kan inte på rak arm säga någon bok nu. Men att kolla registret på sökord längst bak kan vara ett tips….
Med ljus och kärlek Mariann

Vad kul att den här tråden dök upp… gick i går och funderade på att skriva en tråd kring just Gud i förhållande till den påtagliga andlighet man ser här.
Personligen har jag samma tankar som Erika_A och rosmarin90 (hoppas att jag skrev rätt…)! Samfunden är ju skapade utifrån mänskliga behov vilka ofta innefattar regelverk och ritualer. De är sällan uppbyggda kring "Gud" även om man nog från början försökt med det.
Är uppvuxen i en frikyrklig familj och får väl säga att det sätt kyrkornas aktiva medlemmar ofta tar sig friheter att bete sig, iform av fördömanden av andras sätt att leva, har gjort mig till en ganska kraftig ifrågasättare. Att påstå sig representera Gud och hans "oändliga nåd" och sedan bara tala om för andra hur fel de lever och hur "dåliga" de är… njae, då tycker jag att man har missuppfattat hela grejen.
SusanneStromstedt nu ska jag "säga" något som kan låta väldigt provocerande, det är inte menat för att göra dig ledsen. Man kan se i dina inlägg att du är heligt förbaxxxd, det tycker jag är både sunt och bra för det har du alla anledning att vara utifrån den glimt du gett oss av din uppväxt! Det jag vill säga är att ilskan äter upp och förtär. För att komma vidare behöver man förlåta dem som gjort en illa, det är en motbjudande tanke jag vet (har varit där själv…) men så länge man fortfarande "går igång" när man tänker på sina förövare så tillåter man dem att fortsätta ta energi från en. För att bli fri och kunna släppa taget behöver man ge dem förlåtelse. Givetvis inte prata med dem… inte alls, det är att begära alldeles för mycket men inuti en själv. Jag gick på healing i somras och det var det första healaren sa till mig: du måste förlåta dina föräldrar för att bli fri, du sitter fast i det gamla. Jag blev både skitarg och ledsen när han sa så… men någonstans inuti kände jag ju att han hade rätt. Jag gick hem och skrev en förlåtelseritual (den ska innehålla flera olika ingredienser och det finns mer man behöver veta innan man gör det) och tvingade mig att läsa den högt. Jag mådde asdåligt först, men med tiden funkade det faktiskt! Först idag har jag fått distans till min uppväxt (som inte alls var så illa som din!!) och kan tänka på mina föräldrar utan att bli ledsen, arg eller besviken. Om du skulle vilja veta mer så pm:a mig, det var oerhört välgörande för hela mig att göra detta. Och igen… vill inte göra dig arg eller ledsen!!
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

#43, För att komma vidare behöver man förlåta dem som gjort en illa…. skriver du.
Jag säger: neej, det behöver man inte alls, för att komma vidare.
För att förlåta någon så krävs det att den personen har tagit ansvar för sina handlingar. Om den personen gör det, så kan jag överväga om jag känner att jag vill förlåta den. Men någon nödvändighet till det, finns absolut inte.
Det finns många handlingar som är oförlåtliga, dvs. du kan aldrig be om förlåtelse för dom, för du kan aldrig reparera det.
Litet grand det där om att vända andra kinden till, kommer nog ifrån kristendomen. Medans jag anser att det finns människor som borde sitta inlåsta för tid och evigheter.
Allt vad dom säger är bara båg. VIll dom ha förlåtelse så är det bara ett sätt för att manipulera omvärlden till att släppa ut dom igen och på två sekunder har då deras inre drifter fått dom till att begå samma handling om igen.