Trygghet
Det här låter kanske inte klokt. Har misst många äldre släktingar. Arbetskamrater och vänner till oss har dött i cancer alldeles för tidigt.En av mina bästa vänninor tog sitt liv. Några i olyckor.
Jag har nog aldrig var rädd för döden. Har nog blivit uppfostrad i är att den är en del av livet.
Det låter så fel när jag skriver det. Men jag känner mig än mer avslappand och trygg nu när jag på nått vis vet att det är så många goa människor som finns där och kanske tar emot.
Var rädda om varandra
Jag är också uppväxt med, och en stor del av mitt liv har bestått av dödsfall runt omkring mig!! Jag är definitivt inte rädd för att dö. Det är ju HUR man kommer att dö….Jag hoppas innerligt att det går snabbt den dagen då det är dags….Vänjer sig gör man nog aldrig att någon dör…men nu när man fått vetskap om det här med andra sidan, så håller jag med dig om att de som går över blir ju väl omhändertagan där….Värre är det ju med de som blir lämnade kvar efter dem som går bort…
Ja, så långt har jag också kommit. ibörjan fick man död ångest på bara tanken. Men med tiden har det förändras och det känns som en trygghet att veta att så många man älskar finns på andra sidan.
Starta ny diskussion