Usch! Tror minsann jag oxå blivit rädd.Har aldrig upplevt något sånt,men jag hade tagit kontakt med ett medium igen…./B

Jaa,  jag ska vänta och se ge det lite tid det kanske försvinner av sig själv …..eller jag kanske är för opptimistisk….tiden får utvisa…..

#2 Håller tummarna för dej och din lille son att det gör det.Kram

Det behöver ju inte betyda att det är någon okänd som du såg som en skugga, det kan också vara en anhörig som vill visa sin närvaro. Men om ni känner rädsla så kanske du ska kontakta ett medium så att ni får veta vem som är där.

Ja jag tror nog att jag gör det men, jag får se om det  här fortsätter, det kanske  bara är något tillfälligt, och då vill jag inte bara rusa i väg….. det har ju varit just sådant här omkring mej från och till i  hela mitt liv, och jag har ju överlevt så jag gör nog det denna gången också, och vad sonen beträffar så är det just nu lugnt, i går natt sov han över hos en kompis, och dom hade jätte kul hade liten Halloween fest , och just nu spelar han på sitt playstationspel , så för tillfället har han annat att tänka på ,  det är ju han och jag som ser det, jag har vid ett annat tillfälle för några år sedan  hört som springande steg det lät som barnsteg och jag sprang upp för jag trodde det var min son, man han sov så lungt….. och gubben satt i samma rum som jag när jag hörde det men han hörde inget….. och min dotter säger att hon hart hört och sett men hon berätter aldrig något spontant så jag vet inte riktigt om det hon säger stämmer……men fortsättning följer om och när det händer något mer……

Kan ni inte sitta och prata om det hela familjen, då kanske du får reda på om din dotter har sett/ känt något…men samtidigt vill man ju inte skrämma upp sina barn. Det finns nog något där hemma hos dig eftesom din son ser ochså saker. Jag skulle inte vänta på om det försvinner utan ta kontakt med ett medium så att du skulle få reda på vad det är som finns där och sedan om det skulle försvinna och komma tillbaka så skulle du kunna känna dig lung för du skulle veta vem/vad det är. Jag har varit på ställen som det har hänt liknande saker, vi var tre stycken som såg en skugga på väggen. Tog det inte så allvarigt först för vi trodde att det var någon som drev med oss, men sedan var det inte så kul, när vi märkte att det inte fanns någon utanför som vi hade trott. Som tur var så flyttade mina komppissar från den lägenheten. Det gick i perioder där med spökeriet…ibland så var det lungt en längre tid och sedan så började det hända en massa saker igen. Jag hoppas att det kommer att lösa sig för er med erat spöke

min dotter känner nu av när hon råkar passera rätt igenom en energi, hon kommer inte utspringandes och skriker längre, men kommer direkt till mig och beskriver hur det känns i kroppen. Och vill gärna att jag berättar om det är någon farlig.

En fråga som slog mig, kan någon av dina barn kanske "pratat" med någon nära släkting eller innerligt önskat att ett Tecken ska visa sig?
Som barn tänker man ofta på det sättet utan att för den skull kanske egentligen vilja att en ande ska dyka upp.

Jaa det var ju en tanke, kanske hon vill se något jag vet inte men att sätta sig hela familjen och prata öppet om det, det vågar jag inte med min son närvarande i allafall, för då blir han skräckslagen och ska ha gärn koll på mig det gick jag igenom med honom från han var ca 8år gammal ja fram till nu ,nej det har förrästen inte släppt riktigt ännu, i förra veckan vaknade jag av att min dotters väckarklocka ringde vid ca 24:00 jag han att tänka gud varför stänger hon inte av den….. det gjorde hon men det tog tid förhon var själv så trött….. På morgonen dagen efter hade jag glömt hela händelsen, när hon sa att mamma jag förstår inte varför min väckarklocka ringde mitt i natten jag hade inte ens ställt den….. då börjar man undra igen…..Tidigt i dag på morgonen,vaknade jag av att jag hörde ett konstigt pipande det lät som om det kom från en telefon jag blev ganska irriterad, för jag tänkte vem försöker hon att ringa till … men så fick jag se på väggen i sovrummet att det var en ett konstigt sken ungefär som en jätte stor grapefrukt och det var i ett hörn av sovrummet där inget lyse kankomma in och vår trädgård är vinklad så att det är ingen insyn och det är heller inget sken från gatan som kan komma in i sovrummet….jag förstår inte vad det är….tror att jag kännde en närvaro nu i eftermiddags när jag stod i badrummet och skulle ducha, så jag sa högt för mig själv  GÅ HÄR I FRÅN JAG VILL INTE… efter enstund känndes det bättre….jag här även pratat med min granne om detta, och hon kan sånt här men hon säger att det inte är något , det finns inget nere hos er allt är som det ska men jag undrar…..

Jag tycker att det är väldig konstigt om det inte finns något där som eran granne säger. Ni är har ju känt/sett saker och det är ju inte bara en ut av er….men den kanske är där i mellan bara vem det nu är. Har det dött någon i erat hus?? eller hänt något där innan??

Ja det lär ha varit en grannträta, någon gång på 1800-talet där en person lär ha blivit nerslagen och mördad med ett nackslag sa mediet som vi har haft här, och det ska ha skett där vårt data rum ligger alltså långt innan detta huset byggdes, här var bara skog då och möjligen någon soldatstuga eller torp, detta huset är byggt -79 så det är inte så gammalt men det behöver ju inte spela så stor roll , hur som helst så fick det mediet kontakt med, någon som sa sig heta Karl Svensson och som då hade blibit mördad och gick igen här och sökte efter sin lille son som skulle ha hetat Erik, hans hustru skulle ha hetat Margit, har kollat med landsarkivet i  Vadstena, men dom kunde inte få fram något om någon person som skulle ha levt vid den tid punkten med dom namnen, men dom som sa dom kanske inte var "födda i äkta säng" som det så fint kallades för då , och då fick dom inte vara med i kyrkoböckerna….hur som helst jag var i allafall med och hjälpte denna Karl Svensson över till andra sidan genom att försöka få honom att se det vitaljuset och han bar oss vara tysta och inte störa honom för nu hade han  sätt det vita ljuset och ville gå  dit. jag tänkte för mej själv efteråt vilken pappa denna lilla Erik måste ha haft,tänkt att gå i så många år och leta efter honom  oojojoj…..själv har min pappa aldrig brytt sig om mig, tänk om man hade haft en sådan pappa……..