Ingen som "vågar" sig på en fundering kring det här?

Kan hon ha fått en blödning i hjärnan, eller idre blödningar i kroppen som inte märkes först pga av choken, fast ifs så kan det vara farligt att hamna i chock. jag tror att det har någonting med det att göra.

 (läser barn och omvårdnad som vi har pratat lite om det.)

men jag kan ha absolut fel, jag har inte läst så mycket akut vård.

Ha det bra, tänker på er.

Kram Ida

Det är inte alls omöjligt att hon fått en blödning i hjärnan, eller under hjärnhinnorna. säger jag som jobbar med skallskador! Man kan också tänka sig att hon skadat nacken riktigt allvarligt och inte alls borde ha gått själv.

Jag håller med dig att älgen var inte menad för honom, det troliga (i min mening) är att älgen " var till den mötande bilen". Tajmingen stämde inte riktigt så din kille blev inblandad och som ett redskap för att fullfölja det förutbestämda.

Jag är egentligen inte så inkörd på det där med ödet men vissa situationer känns väldigt ödesmättade.

Håll om honom och finns där! Detta är nog bland det värsta han kommer uppleva i sitt liv. Kram

Usch, låter som ni båda behöver lite extra kramar och styrka! *skickar lite*

Sånt här är lite läskigt att tänka på känner jag, med öde och slump. Jag tror på båda sakerna. Att vissa saker ska hända och vissa kan vara en slump beroende på vad man väljer.

Det kanske var tid för denna kvinna att gå vidare? Hon kanske fick en stroke, som hon kanske hade fått imorgon istället om inte detta hade hänt? Eller så var hon sjuk och fick en chock? Eller så har olyckan och hennes död inget samband utan det är en tragisk slump att hon fick stroke eller nåt med hjärtat?  Vem vet, kanske det är meningen att din kille ska lära sig av denna tragiska och jobbiga situation? Kan ju vara så också att du och andra runtomkring ska lära nåt också? För vi är ju inte avskiljda, utan alla hör ihop. När någon dör eller när något händer överhuvudtaget så påverkas omgivningen.

Egentligen, varje gång man skriver något eller möter någon så kan det påverka andra. Sånt är läskigt att tänka på!

Jag tror inte någon vet det egentligen…det är bara frågor hela tiden. Men man kan tänka så också, att det är inte svaret som är det viktigaste utan att vi funderar på frågan och vad vi kan lära oss. Att vi verkligen tänker på det. Kanske det är det som är meningen? Att vi ska tänka mer?

Kan ju inte mer än att hålla om Er. Ord tröstar ju inte Dig eller Din särbo så mycket Men trots allt så att Din särbo är ju en  helt vanlig människa. Han kan ju knappast avgöra var och vart älgen skulle gå. Om han tagit den där koppen kaffe hade olyckan hade ju varken gjort från eller till. Älgen var ju på vägen. Men jag fårstår mycket väl att han känner så. Ta väl hand om Er och ta emot det stöd Ni kanske blir erbjudna . Blir ni inte erbjudna kanske Du kan hjälpa Din särbo så att han får prata och reda ut vad som hänt

Om han hade tagit den där koppen kaffe, så kanske scenariot hade blivit ett helt annat: en masskrock, många avlidna istället för en, det kanske var meningen att just han skulle komma där, så att det INTE blev fler skadade.

Sedan så kommer detta att följa honom, under lång tid framöver och förändra känslomässiga delar av honom, det är först efteråt som han kan avgöra vad de positiva förändringarna bestod i.

Just nu, behöver han prata, mycket och någon som lyssnar och skjuter till ett ord då och då. Kanske även tala med någon som har varit med om någonting chockartat själv, så att han får spegla sig litet grand.
A
Att åka tillbaka till olycksplatsen och lägga ner en blomma, tända ljus, kan också vara en del av bearbetningen.

Tack alla snälla för orden ni ger oss! Det är en del tankar som ni har också kring det här, men jag medger att det är "svåra tankar". var lite tveksam om skriva om det först men kände att jag själv behövde det, även om jag inta var inblandad i själva olyckan.

Jag måste erkänna lightseeker att jag tror att förändringen redan har kommit på något vis, men jag kan inte sätta fingret på det ännu! Vi kommer väl att få reda på vad som hände om några dagar, antar jag,

Jag tyckte också att det var mycket opsykologiskt att ringa till min särbo och berätta det på telefonen! Han blev så chockad att han inte ens kommer ihåg vem som ringde!

Men tack alla ni som tänker på oss!

Kramar till er!

det där med att inte minnas alla detaljerna vid ett sådant chockartat besked känner jag igen, och jag misstänker att han har ett behov av att älta detta om och om igen. Det riktigt svåra uppstår nog först när den närmaste omgivningen inte längre orkar älta traumat, det är då som en grupp med andra människor som har varit utsatta för trauma lämpar sig bättre.

Men det ligger en liten bit längre in i framtiden, så just nu kan ni bara försöka att ta er igenom det här tillsammans.

väldigt dumt att överhuvudtaget ringa och berätta att kvinnan har dött dels för sjukhuspersonal har tystnadsplikt och begår ett allvarligt brott men även för att de "borde" veta hur uppriven din särbo blir …antar att det va från sjukhuset han fick veta det att hon inte klarade sej…

Att hon dog kan som någon sagt innan berott på omständigheter som är främmande för dem som inte känner henne.

Jag har själv en far som för 2 år sen klarade sej mirakulöst från döden, efter en krock där hela hans övre kropp var sönder..   alla revben..lever..mjukdelar ..pulsåder, nyckelbenen mm mm han är över 80år och operation var nödvändig men de vägrade göra det pg av hans ålder och för att det var flera sår på kroppspulsådern så de kunde inte ge honom blodförtunnand, så överlevde han men han skulle nog ha gått vidare den gången vilket  han inte gjorde så vad är det som styr över liv och död egentligen???

 En annan sak som hör till historien är att jag blev varnad av något från andra sidan en vecka innan det hände..det hände saker varje dag och kväll hemma..allt från att sovrumsdörren kastades upp mitt i natten till att spegeln i hallen hade flyttats från väggen å ner på golvet i ett rum intill… Vardagsrumslampan svajade var kväll när jag såg tv..började lika plötsligt att svaja som den slutade med det..det kunde hålla på allt från 15 minuter till en timme…dagen innan olyckan stod jag å strök i köket..jag lyssnade på radio under tiden.. jag hade sällskap av en bekant och plötsligt rattade radion över till en annan station…tror det va p1…jag rattade tbx fortsatte att stryka å tänkte int mye på det, då hände det igen… å jag rattade tbx ännu en gång men det hände ytterligare en gång..då stängde jag av radion och sa till min bekanta att detta var väl ändå rätt mysko *L*  å morronen efter så hände pappas olycka… kan tillägga att han lever än idag å e i kanonfin form precis som innan olyckan

 int mye vi egentligen vet om livet eller döden…

Usch…jag har så svårt att tro att det skulle vara någon från sjukvården som ringt. Jag har tagit hans om många offer i trafikolyckor och inte en enda gång har jag varit med om att man vet de övriga inblandades namn eller telnr. Det låter ju i så fall troligare att det skulle vara polisen som ringt. När det sker en trafikolycka där någon blivit skadad eller dött så måste ´polisen kopplas in, oavsett om det begåtts ett brott eller inte, det är ju oplisen som i stora delar arbetar med trafiksäkerhet.

Men det låter ju märkligt att de skulle ta det på telefon…. mycket klumpigt. Hoppas att din särbo ändå kan hitta i sitt hjärta att det inte var hans fel! Kramar till er återigen.

Oj…Mitt inlägg från igår har tydligen blivit borttaget?? Förstår inget alls..??:(

Skriv det igen possa!

#12 Nä, Bjarvamor hann läsa det eftersom det fanns igår kväll..men var borta nu i morse.. Blev lite paff bara..:)

skumt… men det har hänt mig också nån gång

Har även hänt mig med att inlägg försvunnit! *hmm* undrar vad det beror på?