Övernaturligt iFokus

Övernaturligt

Etikett: upplevelser
Läst 870 ggr
Thinka
0

Wow vilken bekräftelse!

Nu ska ni få höra. Förrut för några timmar sedan satt jag i gungstolen i rummet , maken i fåtöljen med den bärbara datorn. Vi satt och pratade ditt och datt. Rätt som det var fick jag ´brus i örat. Tittar till på soffan och där sitter en man , en smal man, med spetsig näsa, stora blåa ögon jag fick känslan av mörkblont hår med sidobena. Han hade gråa yllebyxor och en vit skjorta. Jag pretade vidare med maken, karln satt kvar. Hmm sa jag då frågade maken direkt om vi hade "besök" ja sa jag. Då reste sig mannen och ställde sig vid dörr öppningen vardags rum hall. Jag frågade vem är du? efter en stund frågade jag är det Olavi? sen hörde jag en lätt applåd (ja jag vet det låter löjligt men jag hörde det faktisk) Då får jag en bild av denne man där han sparkar fotboll iförd byxor som slutar strax nedanför knäna, vit skjorta med uppkavlade ärmar bollen såg inte ut riktigt som våra fotbollar. Ok sa jag. sen visar han mig ett kasern och militärer som står uppradade. sedan ser jag ett stort trähus med ingång till vä, sedan visar han mig vita spetsgardiner. en vepa som kändes ullig som föreställde askungen vid en spinn rock och det fanns med en duva också. den täckte en hel vägg. Jag såg honom gå och hålla en liten flicka i handen med flätor och hon hade en lapp för ena ögat. Under detta fick jag fruktansvärdda magsmärtor. Sedan visar han mig min son på fotbollsplan han går och håller om min son om axlarna. han viftar med handen för att få uppmärksamhet. Sen visar han mig hur Kalle springer övervägen, det tycker han inte om. sedan ser jag kalle i Kalles säng om kvällen där han stoppar om honom. Nu bölade jag. jag sammlar mig kastar mig på telefonen för att ringa min pappa för att få telefon nummret till min äldsta moster i Finland. Jag vet ju inget om min morfar! håll i er nu! Min morfar hette Onni Olavi. Han jobbade innom det militära, han var långoch smal med mycket rakhållning. Han spelade fotboll! Vepan finns kvar än hos min moster, det är min mormor som gjort den. Min mamma var yngst han följde henne emellanåt till skolan hon hade haft en allvarlig inflammation i vä öga när hon var mellan 7-9 år.Han dog i urinförgiftning och hade haft fruktansvärda magsmärtor. jag grät så mycket att jag trodde jag skulle kvävas. Alltså det kan inte bli mer bekräftat och tack till de på andra sidan som lät mig uppleva detta och på det viset att jag kunde få det bekräftat. Jag är ju inte galen.

Tack för att ni orkade läsa ända hit!

Tatsu
0
#1

Vad intressant. Tur att det fanns någon kvar i livet att fråga,annars är det svårt att forska vem det var.
Hur får du upp bilderna? Syns det klart? Känner du dofter också?

Carina.S
0
#2

WOW Thinka!! Jag gratulerar dig verkligen till mötet med din morfar och bekräftelsen du fick  Skrattande GRATTIS till dig!!

lightseeker
0
#3

det var verkligen ett rörande möte och fantastiskt med en sådan möjlighet till bekräftelse

[BigMama]
0
#4

Mmmm vilken upplevelse - var det din första? Blirdu inte rädd när det sitter någon i soffan så där helt plötsligt?

TantAlma
0
#5

Vad klockrent… Det var närkontakt!

Elisabeth-J
0
#6

Härligt Thinka! Vilken bekräftelse! Glad

 

Elisabeth 
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus

Bybo
0
#7

Ah…Thinka vad glad jag blir av det du berättar….både för din egen skull och annat… Nästan gråter…. Jag är alltid spänd på att få höra om dina upplevelser och har haft på känn att du kommer att koma långt :-) Kram

EwaKristina
0
#8

Åhh,Thinka Vilken härlig upplevelse!!!SkrattandeBugar o gratulerar

kath
0
#9

Jösses vilken upplevelse! Jag bara log o kände när jag läste din berättelse..Förstår om du bara går omkring nu med ett saligt o "förundrat" leende.. Är glad för din skull för din fina upplevelse Förvånad

molly57
0
#10

Vilket möte du har haft..och härligt att få det bekräftat oxå…

Kram//molly

Thinka
0
#11

Jag är så tacksam att jag blivit "ledd" hit till ÖN och jag menar det! Annars hade jag nog fortfarande ryckt på axlarna och viftat bort allt som  jag upplevt. Utan er hade jag nog aldrig vågat öppna upp och se. Maken jag och sonen har ätit kräftor nu ikväll tog igen det vi missade  när bäste vännen hade kräftskiva när vi reste bort. men vi har även haft sällskap, av makens farafar vid bordet, det blev jätte kännslosamt för maken ett tag trodde jag att han var arg på mig men han ville ju så gärna själv "se". Jag går inte in på detaljer men det avslutades med att hans farafar satte sig i en eka rodde iväg och på sig hade han en ljus keps en sån där med tryckknapp på fram. Han älskade sin eka att ro ut på sjön var det bästa han visste och den kepsen hade han alltid, tydligen. Jag har aldrig träffat Axel som han heter , han gick bort 1986. det här med att min morfar inte tycker om att Kalle springer över vägen… tydligen springer barnen över vägen när dom ska till kiosken på rasten, frågade Kalle, varför springer du över vägen när du är i skolan? Han frågade hur kan du veta? och såg förnärmad ut.

#1 bilderna kommer som flashar klara tydliga och ibland känns det som om jag står i dom och betraktar det jag ser, lite svårt att föklara. Ibland känner jag dofter och ibaland hör jag som med hörseln som när makens farfafar sa :hörru grabben" helt klart och tydligt. När jag ser personen jag har besök utav så ser jag den tydligt ungefär som om jag skulle se dig fast ändå inte.

Ibland känns det som om jag har ett extra öga ett öga som ser det jag inte ser med dom två riktiga fast den är lika riktig som dom andra tvä. Ja alltså jag vet inte hur jag ska förklara för att ni ska förstå. Men det är klart tydligt och lika verkligt som verkligheten runtomkring mig. tack för den glädje ni visar , jag behövde verkligen nåt sånt här. För min tro på mig själv sviktar uppochner. Jag kan inte få det bekräftat på ett bättre sätt än så här. Men jag får jobba vidare, vidare och vidare.Glad Jag är helt slut nu ska dricka the och slappa här och på trappen med en cigg och bara känna tacksamhet.

Thinka
0
#12

#4 nej jag blir inte rädd nu längre, jag har haft några möten innan men inte riktigt på det här viset.

Morsan1
0
#13

Jag är mållös! Vilken underbar händelse! Ja jag vet fasen inte vad jag ska säga! Grattis kanske…:)

Tuva-Lena
0
#14

Samma här. Jag blir bara stum av förvåning - alltså. Det var ju som en hel film du fick uppleva! Nu undrar jag om du har haft de här upplevelserna lika tydligt tidigare, eller om dom har "växt till sig" sedan du blev medlem här på ÖN..? jag har aldrig hört någon som har kunnat berätta så detlajerat om ett möte. Helt otroligt! Grattis Thinka, vad roligt för dig! *Åskande applåder* Glad

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Thinka
0
#15

#14 igentligen skulle jag ligga i sängen nu för jag är verkligen helt urlakad men fastnat här som vanligt.Glad Min riktiga första kontakt med andevärlden var ju strax innan jag hittade hit då jag fick kontakt med väninnans pappa. innan dess har jag hört ,kännt på mig anat att jag inte varit själv osv. efter forum träffen har det blivit klarare i och med att min rädsla försvann och när rädslan försvann så kunde jag se tydligt. Jag känner ödmjukhet och vördnad inför det hela och jag är tacksam över att få besök idag. Men visst ibland fattar jag ju i alla fall inget av det som kommer. Men detta ikväll… jag är stum… att lilla jag…! wow. men jag har också verkligen bett om att få se klart så att jag förstår och kan få det kopplat till någon/ något så att jag vet att det verkligen är sant. (den här kvällen glömmer jag aldrig!)

Tuva-Lena
0
#16

#15 Nej, det förstår jag. :) Den blir startskottet till ditt nya liv! Vad spännande det måste kännas! Det pirrar i magen på mig också. Tänk vad mycket du kommer att kunna berätta för oss framöver! Oaahhoo! Hemlis

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Thinka
0
#17

#16 ni tröttnar inte på mig då? Flört natti natti.

Tuva-Lena
0
#18

Aldrig! Jag tycker att det är jättespännande att läsa dina berättelser! Flört Natti, natt Thinka!

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

enba
0
#19

Härligt Thinka. Vilken upplevelse! Suss gott från en nattuggla som just stigit ur vildmarksbadet.

TopasPearl
0
#20

Det är underbart att man får veta att de som man trott var förlorade faktiskt är kvar och hjälper till. Jag önskar att jag också nån gång får någon sådan upplevelse:) Tack för att du delar med dig av det som hänt=)

soulwings
0
#21

         Wow.klart du är medial,inte galen ,grattis Liv

Rosarin
0
#22

ÅhhThinka, vilken fin historia!!!!!

Ryser när jag läser …åhhhh så härligt att få en sån bekräftelse.

Grattis, tveka nu aldrig igen, för det kan nog inte bli mer klockrkent än det där! Flört

Så himla häftigt!!! WOW!

Grattis-kram!

Rosarin :)

melia
0
#23

Gud vad du är duktig!! jag är så imponerad av allt du kan!! Skrattande

Celia
0
#24

Härlig berättelse Glad