Jag är övertygad om att det är hennes sätt att trösta dig. Hon vill meddela dig om att hon älskar dig, har det bra där hon är nu och att ni kommer träffas igen.

Ingen av oss kan förstås veta om det är så eller ej, men jag tror verkligen det.

Jag har samma övertygelse som catcult att detta är ett sätt för att visa att hon fotfarande finns hos dig men på ett annat vis. 

Andevärlden brukar att komma igenom speciellt mellan vakenhet och sömn då är vi  som mest mottagliga och vi  blir då  oftast inte rädda för dom  och vi slår inte bort det som fantasier och är även den perioden som vi kommer ihåg våra drömmar. . 

Djur kommer också till andevärlden och även de kan visa sig för oss på olika sätt efter det gått över till andra sidan. 

Jag har under ett flertal sittningar och även vid ett par storseanser jag hållt  fått kontakt med folks avlidna husdjur och de vill då visa att det nu har det bra på andra sidan. 

När min katt blev sjuk och vi valde att avliva honom eftersom han hade det så jobbigt. 

Så kändes det väldigt tufft efteråt jag var både ledsen och mitt samvete gnagde och jag kände mig fruktansvärt  skyldig över beslutet att vi avlivade honom. 

Men han dök upp redan efter ett par dagar upp  både i drömmen och även på ett rent fysiskt sätt då jag kände hur han som vanligt kom och bäddade nere vid min fötter och lade sig till rätta.  Man kunde även se hur täcket sjönk ner när han lade sig till rätta. 

Jag berättade det för min då varande fru men hon sa att jag nog bara inbillat  mig. 

Men dagen därpå kände jag återigen hans närvaro och sa då till mtt ex att han återigen  var där och då kunde även hon se hur täcket sjönk i hop nere vid mina fötter. 

Efter det så försvann vårat dåliga samvete och vi visste att han hade det bra och att han inte längre hade några smärtor. 

Efter det så lugnade det ner sig men under ett par år efter han gått bort  så hände det då och då att jag kände av honom och att han bäddade nere vid mina fötter. 

Så jag är helt övertygad om att det var hans sätt att visa att vi inte skulle känna oss skyldiga och att han ville visa att han hade det bra och att han fortfarande fanns med oss i en annan energi  form.   

Lasse

Till saken hör att hon aldrig va sjuk å vi behövde aldrig avliva henne, däremot kände hon en dag att hon skulle dö och gick då iväg (passade på när grinden stod öppen) för att dö ensam.De tog ca 4 mån innan vi hittade henne och då va vi ute varje dag i nästan 1 månad och letade. Kvällen hon försvann var ja ute och letade och skrek efter henne och långt bort ifrån hörde ja hundskall, de va kolsvart så ja vågade inte gå längre men när pappa sen åkte för å titta såg han inget. De har grämt mig i så många år att de kanske var hon och att ja hade kunnat få sitta hos henne in i de sista, men att ja va så feg. Inget som går å ändra på nu men då är de skönt att hon kommer och hälsar på mig ibland och ja hoppas hon förlåtit mig om de va hon som svarade den natten att ja inte kom. Saknar henne så fruktansvärt och den natten kändes de som en bit av mig försvann.. Tack för era svar, de gör mig glad att höra att ni tror så😊 hoppas verkligen ja träffar henne igen när min tid är inne! Mvh

#3 Charlotte_90, din fina kloka hund gick ut den där natten för att vara ensam och du behöver inte ha dåligt samvete och det finns ingenting att förlåta. Många djur gör så, drar sig undan. Det är instinktivt. Kanske hon sade "hejdå" med sitt skall?

Ni hade ett särskilt band till varandra. Hon skulle säkert vilja ditt allra bästa, att du skänker kärlek åt andra djur som behöver den och att du inte längre är ledsen. Och absolut inte har dåligt samvete!

Man glömmer aldrig älsklingarna, man har dem i sitt hjärta i tacksamhet med alla de goda minnena.

Kram till dig! ❤️🐶