Jag fick det här via mail och jag tänkte "ytterligare ett kedjebrev" men jag läste igenom och det var en hel del tänkvärt som jag vill dela med mig av på det här sättet.
-------------------------------------------------------------------------------

Människor kommer in i ditt liv av en orsak, för en period eller för resten av livet. När du förstår orsaken, kommer du också att förstå hur du skall förhålla dig till denna person.

När någon kommer in i ditt liv av en orsak, är det oftast för att fylla ett behov du har uttryckt.
De har kommet för att hjälpa dig genom en utfordring, för att ge dig vägledning och stöd. För att hjälpa dig fysiskt, känslomässigt och spirituellt.
Det kan verka som om de är sända från himlen, och det är de!
De är där för det du behöver dem för. Så plötsligt, utan att du gör något fel eller på ett till synes opassande tidpunkt, kommer denna person att säga eller göra något som gör att erat förhållande tar slut.
Ibland dör dom, andra gånger lämnar dom dig.
Ibland provocerar de dig och  tvingar dig att fatta ett beslut.
Det som är viktigt att förstå är att ditt behov är mättad, ditt öde är fullbordat, deras arbete är utfört.
Den bön du skickade till universum har blivit bönhörd, och det är nu dags att gå vidare.

Några människor kommer in i ditt liv för en PERIOD, för att det är din tur att dela med dig, att växa eller att lära.
De ger dig en upplevelse, lugn eller bara får dig att le! Kanske lär de dig eller visar dig något du aldrig gjort förut.
Vanligen ger de dig en ofantlig mängd av glädje. Tro på det* det är äkta! Men bara för en period. 

Livslånga förhållanden lär dig livslånga läxor, sådant du måste bygga upp för att få en solid känslomässig grund.
Ditt jobb är att acceptera läxan, älska denna människa och använda det du har lärt i andra relationer och områden av ditt liv. 

Det sägs att kärleken är blind, men vänskapen är klarsynt.
Tack för att du är en del av mitt liv, antingen det är för en period eller för resten av livet.

//Hellas