Ja ni behöver inte läsa, men vem ska jag annars berätta för om inte er? Jag fattar inte varför jag var orolig för att spela skivan. satte mig i gungstolen och ut genom högtalarna strömmade det underbart vacker harmonisk musik. jag slöt ögonen, för en fjuttig sekund så jag mig själv sittandes i gungstolen alltså ungefär så som om jag såg mig utanför mig själv, om ni förstår vad jag menar. sedan var jag på en äng i en skogsglänta som var full med olika vackra blommor , min lilla Dennis jagade en vacker fjäril eller lekte med den, jag mötte min mamma som tog min hand och visade mig vägar, som utgick från den här vackra ängen hon sa du måste välja en, allt väntar på dig. Jag lovar jag grinade så jag tjöt i stolen. Om jag hamnade i Meditation vet jag inte eller om fantasin spelade mig ett spratt eller om…kännlan jag hade var en enorm kännsla av värme och kärlek jag har bara kännt så en gång förrut under träffen vi hade i Avesta. Ville bara dela med mig av nåt otroligt jag upplevde en helt vanlig vardag bland tvätt, sopning och allt som hör vardagen till. en liten halvtimmes paus. I något som man inte kan ta på.

Kram på er!

åh! låter ju underbart!  nåt sånt skulle jag vilja få uppleva! jag kan inte meditera! jag har aldrig lyckats med att möta någon

#2 melia jag gjorde igentligen ingenting bara satte mig där slappnade av och tänkte på ingenting.

Men oj Thinka vilken härlig upplevelse och kontakt du fick!