Jag spinner vidare på en grej som tarantass skrev i tråden "Anden i glaset etc". 

"Om flera säger en sak och det kan visas att de rimligen gör det oberoende av varandra väger det tyngre än om bara en säger det; det man har upplevt själv väger tyngre än det man bara har hört; och så vidare."

Här kom jag att tänka på en sak som hände när sonen och jag bodde ute på landet. Vi hade ofta besök i det huset. Under den tiden så hade jag en man som var väldigt medial, som pojkvän. 

En dag så berättar min son och hans tjej att de hade sett ett ansikte i ett utav ladugårdsfönstren. Mitt i natten. Han beskriver hur han såg ansiktet. Ingen mer än de var vakna på hela gården. Jag frågade sonen om det inte var bonden han såg i fönstret. Men det var det inte. 

Efter några dagar så säger min pojkvän samma sak. Att han hade sett ett ansikte i fönstret i ladugården med. Och även i ett utav mina köksfönster. Han beskriver exakt samma ansikte som min son. 
De hade INTE pratat med varandra så de var helt oberoende av varandra. 

Jag var skeptisk till detta när min son sade de. Men då min pojkvän hade sett samma så började jag ju undra. 
Kan det ha varit en andes ansikte?
Vad tror ni? Kan man tro på sånt här när fler än en sagt att de såg samma?