Du måste ta reda på vem det är, t ex känna efter och visualisera personen. Du kan sedan fråga personen om denne har någon vän eller släkting. Uppmuntra personen att gå vidare. Prova dej fram. Det kan ta några månader eller gå på en dag, sen lugnar det ner sej.

Åh jag vågar inte prova mig fram när jag är så rädd att få se eller uppleva något ju :( Eller göra nåt fel så allting blir värre. Suck.. Försökte känna av mer när jag var yngre, men kände nog bara av mina fantasier :/ Men det är en träningssak kanske. Men jag förstår att jag kanske måste försöka ändå om det ska sluta. Tack för ditt svar.

Klart man vill kunna hjälpa folk om man kan, men det får väl ske litet på ens egna villkor också tänker jag. Det är trots allt man själv som är den levande i de levandes värld, och om "måste" blir mer än man kan eller orkar brukar det vara något som är fel. 

Jag har ofta hört att det finns olika tekniker för att stänga av, men är tyvärr ingen expert själv. Här nämns en:

http://overnaturligt.ifokus.se/discussions/5427b3f28e0e745db1010f08-behover-hjalp-ar-jag-medial?discussions-1#1

#2 Du kan be om hjälp av en guide. Dyker ingen guide upp, är det nog meningen att du ska lösa problemet själv.

Troligen är personen som spökar bara en sur gammal gubbe eller en fd alkoholiserad tant som inte lyckats ta sej vidare på egen hand. Be personen "undersöka ljuset".

Tarantass, tack för ditt svar och för länken. Jag brukar försöka stänga ner men tror jag tvivlar för mycket på mig själv för att det ska fungera. Ska träna på det! Ja jag känner liksom inte att det är värt det att sitta och försöka få bort "andar" enligt konstens alla regler när jag blir så jäkla mörkrädd efteråt att jag råkat sätta igång något, oavsett om det är inbillning eller inte. Min rädsla är då inte inbillning, dock kanske anledning bakom den kanske kan vara det om man inte tror på att det skulle vara något övernaturligt..

Huygens, Har försökt be änglarna om hjälp tidigare och tyckt mig få svar i andra frågor några gånger. Kanske kan försöka be dom här med.. Haha ja det hjälpte faktiskt lite att tänka att det bara är en grinig gubbe eller tant. Hoppas bara det inte är någon som vill något "på riktigt" och jag inte lyssnar pga rädsla.

Du kan helt enkelt vänligt och bestämt be att denna närvaro ska backa i huvudet. Det brukar hjälpa tillfälligt. Sen är det så att ju mer fokus du lägger på detta desto mer kan du få av detta. Du behöver inte lyssna om du inte vill på vad detta vill säga dig. Av personlig erfarenhet kan det vara något värdefullt som man vill säga dig. Då brukar inte detta sluta i första taget utan du kommer uppfatta budskapet förr el senare om det är till dig. Framför allt. Det finns inget att vara rädd för.

Jag håller med Älvan här ovan.  För det första så är de som gått över till andra sidan inget farliga. Det är du som har makten och kraften. Även om du har bett om det att sluta, så kan det vara så att det fortsätter eftersom du också har en nyfikenhet för det samtidigt som det skrämmer dig - så att det bli dubbla budskap så att säga. De kommer och visar sig för att du är medial, så varför inte utforska det? När man ser på teveprogram som "Det Okända" på Tv och liknande så visar det en helt skruvad och galen bild. Andar är inte onda. De är inte farliga. De kan inte skada dig. Och man kan inte och behöver inte "driva ut" andar. Och dessutom är många av de fenomen man kan uppleva och tro är "spöken" inte alls "spöken" utan gamla energispår som är kopplade till en plats (alltså bara en gammal energiinspelning så att säga - detta kan också vara ljud, känslor, skuggor man ser et.c.). Så när du lugnar ner dig och inte "stissar" upp dig själv, så kan utforska allt det här i din egen takt.  Det är inga konstigheter, du är bara medial. Fullkomligt normalt.

#8: jag tycker inte "Det okända" ger en så ensidig bild som tydligen en del andra tycker. Energispår brukar till exempel nämnas där. Det har inte heller mycket av de där larviga effekterna som anglosaxiska program i genren har, som skrämmer upp en del och gör det (ännu) svårare för oss andra att ta dem på allvar. Jag tror också man ska vara väldigt försiktig med att avfärda andras erfarenheter bara för att de tycks motsäga ens egna. I synnerhet på ett område där det faktiskt är väldigt motigt att ens komma på hur man skulle kunna nå någon allmängiltig kunskap eller helhetsbild annat än var och en för sig personligen.

Men resten instämmer jag i.

Du behöver inget medium för att rensa, det kan du göra själv med hjälp av din guide och dina anförvanter på andra sidan. 

Först stillar du dej, om du brukar öppna upp så gör det och din guide och dina anförvanter  om hjälp att få bort det som stör dej.

Brukar du öppna upp dej? Du måste nog lära dej stänga ner så att du får vara ifred. Det finns flera olika metoder beskrivna här på öif om hur man öppnar upp sig och stänger der sej.

Tack för era svar. Nej jag öppnar aldrig upp, försöker bara hålla mig nedstängd för att jag inte vill uppleva något. Det är precis så, jag är fascinerad och nyfiken och lyssnar/lär gärna från andra. Men vill inte vara med om något själv och tror inte att jag skulle ha någon förmåga. Men tror starkt på andra dimensioner osv. Har bara extremt svårt att tro att jag själv skulle förmågan att känna sådant. Ändå stänger jag ner "utifall att".. Jag vet knappt själv vad det är jag är så himla rädd för och det känns fånigt. Jag tittar tex aldrig på skräckfilm, läser aldrig om spökerier innan jag ska sova, har alltid lampor tända under natten osv osv. Och jag är 30 år!! Pinsamt! Som barn var jag tydligen aldrig mörkrädd trots att vi bodde mitt ute i skogen utan grannar inom den närmsta kilometern.. Jag lider av av fysisk värk pga fibromyalgi och whiplashskada vilket gör att jag ofta har svårt att sova. Inatt satt jag uppe och hade en obehaglig känsla hela natten och liksom tittade mig över axeln titt som tätt. Tänkte att det kanske var dumt att starta denna tråd, som att ju mer jag läser eller pratar om det desto mer händer det. Tillslut försökte jag ruska av mig känslan och liksom skärpa till mig och tänka att det bara var mina egna känslor som spelade mig ett spratt. Vad händer? När jag kommer från badrummet har ett rör pringles åkt från vardagsrumsbordet och ställt sig på golvet i ena hörnet av rummet, och står upp bakom en stor gammal urgröpt trädrot (har den som tidningsställ). Det är kanske 6-7 meter dit. Det är omöjligt att den skulle ramlat och rullat över hela golvet och sen hoppat över trädroten och ställt sig upp igen. Det låter löjligt men fyy det var obehagligt!! Jag vill INTE vara medial och inte uppleva fler saker!! Imorse stod balkongdörren på vid gavel, men det kan väl i o för sig förklaras på nåt sätt även om den har lås. Och mardrömmarna på nätterna är så sjukt jobbiga och inte alls som vanliga mardrömmar. Det har mest varit drömmar om troll och stentroll i olika former och jag hör fortfarande en sång i huvudet som hundratals troll typ mässade i stor "gruva" i en dröm förra veckan. Jag tror inte mina drömmar har något med övernaturligt att göra, dom är bara så jobbiga dessa mardrömmarperioder. Oftast lägger dom sig efter nån vecka men denna har suttit i snart fem månader. Suck. Kanske har med mitt mående att göra.. Det hjälps ju inte att jag ber om att få slippa drömma mardrömmar innan jag lägger mig :( Jag ska läsa era inlägg igen och försöka ta till mig dom. Tack för att ni skrev. Det känns jätteskönt att få skriva och berätta utan att bli dumförklarad.

Och dessa jäkla höga smällar som väcker mig precis när jag ska till att somna! Som ett pistolskott fast lite mörkare. Vad är det? Det känns inte som att det kommer från mitt huvud men visst, säker kan jag inte vara då det är så nära sömn. Högt som sjutton smäller det till, och jag hittar aldrig nån förklaring till dom. Det låter som när ett såntdär plan flyger genom ljudbarriären fast inte riktigt så högt. Jag rycker till/flyger upp varenda gång med en sån obehaglig känsla i mig men då är allt tyst. Hunden flyger också upp men hon kan lika gärna göra det pga att jag rycker till. Åhh det är så drygt när jag inte vet vad som är inbillning och ej!! Eller jag VET ju att det smäller, jag blir ju alltid klarvaken och går oftast upp för att se vad sjutton som hänt. Men hittar aldrig någon källa till det. Och det händer ALLTID när jag är påväg att somna. Är det någon som känner igen detta eller har hört talas om det? Jag har (vad jag vet eller minns) aldrig haft någon Sömnparalys. Tänkte om det kunde vara orsaken men nä jag vet inte..

Ok. Nu kommer Jonas hoppa i taket, men du kan exv be ärkeängel Mikael stå vakt när du somnar. Man kan be änglarna lägga på ett "osynlighetstäcke" runt hela sigsjälv när man lägger sig. Finns otroligt många sätt att få lugn på detta. Det bästa är att du frågar inåt om råd.

#12, helt amatörmässig gissning: känner inte igen smällarna, men jag kan rycka till när jag ska till att somna. Har läst (för länge sedan) att det ska vara nervsystemet som ställer om sig, likt ett litet epileptiskt anfall, och att det händer alla, fast kanske inte alla är vakna och minns det. Så vad jag undrar är om det kanske kan ta sig hörbara uttryck för en del.

Smällarna kan vara hypnagoga ljud. När jag hör dessa ljud är det ibland för att någon inte vill att jag ska somna, utan rikta min uppmärksamhet mot denne, när jag är sömnig, men fortfarande vaken. Somnar jag, går jag utanför dennes räckvidd.

Jag hör ljud som är smällar, stora plåtskivor som rasar i golvet, lastbilstutor som brölar en stund på högsta volym, metallrör som slamrar, motorliknande ljud etc. Då det är ganska högljudt och kortvarigt, kan man ju fundera på om ljuden har något syfte.

Det kan vara Exploding head syndrome. 

Trots det något dramatiska namnet, helt ofarligt.

När man vet vad det är blir man inte rädd, bara konstaterar faktum och då lägger man märke till det allt mindre. Man somnar bara om i lugn och ro…😴

#13 Haha jag har inte hängt här tillräckligt länge för att veta vem Jonas som v hoppar i taket just nu är, men det skadar inte att prova be om beskydd under natten. Jag försöker vara väldigt noga med att tacka och uttrycka min tacksamhet när jag tror att jag fått hjälp med saker eller om jag tror att de har försökt hjälpa mig. Tack för rådet. Att lyssna inåt tror jag också är det bästa, men när jag är så skrajsen blockerar jag och vågar inte släppa taget under tex Meditation. Jag blir orolig för allt möjligt, att otäcka ansikten ska dyka upp, att nån ska skrämma mig bakifrån osv. Jag "vet" ju att det inte funkar så ändå är jag så harig!! Bestämde mig idag för att verkligen verkligen försöka träna på min obefogade och överdrivna rädsla för allt okänt. Jag VILL ju tänka på det övernaturliga som en naturlig del och då funkar det inte att skrämma upp mig själv som jag gör med fantasier. Ska försöka ryta ifrån åt mig själv :) #14 ja det känner jag igen, att man rycker till som att man ramlar från något el liknande. Har läst varför det blir så flera ggr men glömmer alltid, nånting med att kroppen somnar för fort eller hur det va hehe. Fast att jag rycker till beror bara på att jag blir skrämd av den höga smällen. Men vet precis vad du menar och kan få så också. Men det tycker jag inte är obehagligt :) Ja vem vet, det kanske kan ta sig i uttryck på detta sätt också. I stunden är jag -helt- säker på att ljudet INTE kommer från mitt huvud utan utifrån typ hallen. Men såhär i efterhand när jag är vaken kan jag tänka att ljudet kanske bara är i mitt huvud och att det är inbillning att det kommer utifrån. Inte för att jag tvivlar på min upplevelse i det, men för att det känns mer troligt att något händer i min skalle än att det skulle va en ande som skjuter pistol i min hall nån gång i veckan :P Men som sagt, när det väl händer är jag så övertygad om att det inte låter från mitt huvud. Samtidigt vet man ju att folk som halvsover är rätt oklara i huvudet liksom..

#15 Länken såg intressant ut. Ögnade igenom den lite snabbt men ska sätta mig och läsa igenom den ordentligt. Tack för länk! Smällarna som du hör är alltså olika ljud? Mitt är alltid samma typ av ljud, en skarp och väldigt hög ganska dov smäll. Iallafall låter det väldigt högt i det tillståndet. Nästan som man tänker sig en bombsmäll på halvnära håll. Nä det var en dålig liknelse, men det är riktigt högt. Ingen liten pang i huvudet liksom. Ja jag undrar också om de har något syfte..

#16 haha ja det var ett dramatiskt ord! Ska klicka in mig och läsa direkt! Hade varit skönt att få ett ord på det. Tack för länken!

Om du vill kan jag titta om det är något hemma o hjälpa med det om det behövs. Du kan sända pm i så fall.

Men bara skoja lite nu. (är inte roligt egentligen men jag tycker det är ganska roligt i efter hand)

Jag var medium o och hjälpte en person som hade 2 andar hon själv kände till i en stuga. 

Jag hade hjälpt henne förut o hon har andlig förmåga själv så behövde inte gå in grundligt med förklaring om anden/andarna var att vi skulle få bort andarna.

Hon prata om den ena anden dog av magsjukdom eller liknande . Sade ett namn ,

När jag hörd namnet tänkte jag det var den anden. 

Men gick På 1 sekund att jag förstod att det var en annan ande. Jag hade kopplat på min trans förmåga.

Jag formades om mer likt andens kropp form och med min högra hand (jag är vänster hänt) höll jag en revolver (kändes så o man bara visste det) Jag visste vad som skulle hända men styrde inget tänkte bara faaan det 'är inte anden som dog av magsjukdom)  Jag böjde mitt huvut neråt samtidigt som jag öppna munnen kraftigt o tryckte in revolvern där (fast fans ingen verkligt men samma uppförande) och tryckte av ett skott direkt. Jag flög snabt bakåt som tur var så satt jag vid sängen för jag flög så in i norden av kraften som jag fick ett skott rakt genom huvudet. O jag visste direkt vad som skulle hända första sekunden jag fick kontakt med han. För jag var han vid det ögon blckiket så viste tankarna o det han planerat. 

Jag skrev sedan, Det där var ju inte namnet på killen som dog av magsjukdom. ? Jag fick kontakt med en kile som skött huvudet av sig. Jag kan säga en sak. lBlev väldigt förvånad när jag vänta mig något helt annat. och 30 sekunder senare har jag skjutit skalen av mig o flygit bakåt av kraften.

Hon bara skratta o sade att namnet hon sade då var en kille som skött sig men att hon råka ta in det i samma ämne . (Jag missuppfatta) 

Men det var en jäkla upplevelse. (ursäkta språket) ingen förvarning o man trode det var annan ande, sedan direkt o man visste direkt vad som skulle hända o man tänkte nej nej nej, (jag kan ju stoppa jag var inte rädd men ändå att man tänker automatiskt så nej nej nej )

#20 Men oj vilken upplevelse :O Snacka om att bli chockad. Eller jag skulle ha blivit iallafall hehe. Väntat sig magsjukdom men blir "skjuten" liksom, huu vad otäckt :S Speciellt när man är oförberedd på upplevelsen. Men det visade sig att du hade rätt ändå! :) Vilket tydligt bevis det måste varit för kvinnan att du kände som du gjorde! Tack snälla för att du vill ta dig tid att hjälpa mig att försöka känna efter. Jag vet att det aldrig finns några garantier men är otroligt tacksam om du vill försöka. Jag pm'ar dig efter mitt läkarbesök på eftermiddagen.