intressant ämne. Överlag.

jag såg den! Mycket fint och gripande!

Här är klippet:

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/efter_tio?title=veckans_tema_nara_doden-upplevelser&videoid=2147717

Jag tycker att det är fint att man öppet "vågar" prata om sina upplevelser på det här sättet och dessutom att det blir en bekräftelse för många (som börjat fundera på det här) att detta är på "riktigt"

Ja, det har ändå hänt mycket på det området på senare år, så mycket att jag nästan blir lite förvånad att det ändå, fortfarande är så känsligt och nästan tabu-belagt. Synd!

En släkting till mig råkade ut för en NDU för många år sedan när hon blivit ormbiten. Hon var väldigt illa däran. Hon kunde aldrig riktigt berätta om vad hon upplevde "därborta", det fanns inga ord.

Hon upplevde också hur hon kallades tillbaka, sjukvårdspersonalen ropade hennes namn, påminde om hennes barn som då var små - och hon vände åter.

Efter det blev ingenting detsamma. Hon var inte rädd för döden, började äta nyttigare mat, var mer rädd om livet.

Det där sista är ganska typiskt - de som varit med om något sådant blir mer vördsamma inför livet, tar vara på det mer, vårdar och helgar det…..

Alltså helt motsatt mot vad en del okunniga tror - att de som tror på en fortsättning efter döden skulle blir "slarviga" med livet. Det är fel.

Ja eftersom väldigt många "oinsatta" berättar om dessa upplevelser, tom doktorer som valt att forska vidare i ämnet "nära - döden och andra sidan" - så finns det trots allt en skeptisk sida av ämnet.

Men eftersom allt handlar om upplevelser så bör man ha en förståelse till att det kan vara svårt att se det på samma sätt - att tro att det är på riktigt, men dessa insikter kommer man till när det är meningen.

Här är en video med Jean-Jacques Charbonier, en fransk läkare, som berättar om nära döden upplevelser och om hur attityden förändras till en mer öppen förhållning till andlighet.

Intervjuad av Lilou. Dubbat till engelska.

http://www.youtube.com/watch?v=7vIyFSqblMQ&feature=youtu.be

"Voice over Lilou Macé for all english speakers.
Jean-Jacques Charbonier , born 16 May 1956 in Saint-Gaudens , is a physician anesthesiologist intensivist known for his stories on the professional life after death . He is the author of several books on the subject, regularly hosts conferences and participated in various radio and television. He is an honorary member of the Centre for the Study of near-death experiences (CEEMI) and works with the association"

Tack för länken Maikailoa, ska kika på den!

det ligger mycket i det. Min far genomgick en oerhörd tuff operation som varade 10-12 timmar x antal år sedan. Han blev medial efter den upplevelsen.

Jag har också haft en nära döden upplevelse som liten när jag höll på att drunkna. Var på väg in i ljuset men blev tillbakadragen eftersom jag blev uppdragen ur vattnet. Kände mig oerhört lätt som en fjäder då jag var på väg över i ljuset, men blev sedan tung som bly i kroppen när jag kom tillbaka till livet. Så jag tvivlar inte en sekund på att vi går mot ljuset när vi "dör".

Ska kika på programmet i länken.

En sak som faktiskt fascinerar mig är att inte alla har en nära döden upplevelsen!

Hur kommer det sig tro?

#12 För att inte alla av oss har varit nära döden?  Eller menar du dem som visst varit nära att dö men inte haft en sån upplevelse? 

vem säger att inte alla som är nära att dö har en n. d. u.? Bara för att vi inte har minnen av det, eller meningen att vi kanske inte ska ha det, betyder inte att vi inte har varit med om det.

Varför skulle alla ha varit nära och dö, så pass att själen kommit i kontakt med andra sidan? Det undrar jag också..

Hm, jag formulerade mig ju helt fel! (Men lät ju skitsmart i huvudet! )
Jag menade dom som har varit nära döden inte minns eller påstår att dom inte har upplevt något utan att "det blev bara svart".

Skulle vara "En sak som faktiskt fascinerar mig är att alla som har dött/hållit på att dö, så har inte alla upplevt en nära döden upplevelse".

Ber om ursäkt om det blev lite knasigt!

#13 Touché! Jag menade dom som har varit nära att dö, men inte upplevt något/minns. :)

#14 Jo det är lite så jag tänker .. att alla faktiskt inte minns det eller inte är redo för det man upplever.

Dom tog ju också upp det där att man kunde skjuta upp dödsögonblicket, vilket jag själv har sett hända. :)

Min mamma fick höra det här av sin mormor/mamma (minns inte vem det var).

Strax innan hon dog så blev hon klar i huvudet och mindes hela sitt liv.
Hon tog min mammas händer och sa något i stil med "men gumman .. jag måste gå nu, tåget väntar på mig!"
Strax efter så dog hon, med ett leende.

Min egna upplevelse handlar om min farmor.
Hon hade elakartad cancer i hjärnan och hade kämpat rätt så länge.
Hon bad om att få bo hemma istället under den sista tiden, och hon fick x antal månader på sig att leva.

Den otroliga var att hon höll ut ända tills dagen innan min fasters födelsedag, släkten var samlad i huset och alla fick ta sitt farväl.

ibland finns det en mening, ibland inte.

om personen inte lider av dödsångest och rädsla så är det vanligt att de hinner klarna till precis innan, och jag kan tänka mig (även om jag kan vara ute och cykla) att de inte känner lika mycket av smärta osv. precis innan utan får fridfullt lämna in. Man kommer långt på livsvilja. Det jag har fått höra om o om igen är att det är inte lika smärtsamt att dö när det är menat än när det inte är det (som självmord).

Att vara att dö kan det finnas massor av förklaringar till. Som ett slags wake-up call vilket gör det betydligt viktigare att minnas. Eller framtida rädslor för att dö, kan det vara ett sätt att lugna. Syftet är viktigt för dem på andra sidan och mycket är genomtänkt.

En del förtränger säkert själv och skulle aldrig erkänna det som en upplevelse med andra sidan. Andra kanske ska söka själva vad de ska "tro" på och inte få den snålskjutsen. osv osv osv.

Det är det charmiga med andra sidan. Allting är logiskt men oerhört komplext. vart o ett liv så planerat i detalj igen. Över våra huvuden ibland. Saker som inte kan verka ha betydelse idag kan ha stor betydelse om ett år. Och vi kan få ut mycket av det genom att ha en insikt.

Tack för länken Fjäril

Nu har jag sett programmet och det var mycket intressant! Tack!

En artikel om forskningsresultat som visar på att människor utan hjärnaktivitet ändå kan ha Nära-Döden-Upplevelser, vilket antyder att någon del av personligheten fungerar även utan att hjärnan är aktiv.

#20 av: [Huygens

](http://overnaturligt.ifokus.se/users/4d7122adb9cb4620e903990d-huygens "Visa personlig sida för Huygens")Det finns även belägg för att medvetandet alls inte behöver någon hjärna.

Does Consciousness need a Brain? - Evidence for Reincarnation

Min mamma hade hjärtinfarkt två gånger och flög då över berg och dal i ljuset! Men hon lever fortfarande än idag!

Min morbror var mycket nära att dö av en hjärtinfarkt. Han såg ljuset och gick detta till mötes. Han såg något i ljuset men han kunde inte se vad det var. Helt plötsligt försvann ljuset och han vaknade till liv igen. Arg för att han inte fick fortsätta.