Jag kan det som du nämner,,det har för mig utvecklats med åren,och med träning,,tror kanske att ett tufft liv har ökat på mina "förmågor",det har oxå varit en räddning många gånger,man har kännt att hur besvärligt det än har varit,så är man iallafall duktig på nåt,,(;,det är något som gjort att även om jag har varit blyg,så har jag ju alltid velat hjälpa,så nu har jag nästan blivit fram tvingad fram i "rampljuset",genom min medialitet,och då har det stärkt mig,,byggt upp mig,,

Har aldrig ens tänkt i dom banorna, inte förrän jag blev medlem här på ÖN. För visst har jag känt saker - och blivit skiträdd! men sedan jag blivit bekant med alla mysiga människor här på forumet så har jag också fått svaren på många frågeställningar. Och självklart har det skapat en nyfikenhet kring det övernaturliga, och det bästa av allt, jag blir inte rädd längre, bara lite förvirrad kanske..

Jag håller på att träna upp mitt mediala. Jag har ingen aning om hur djupt jag kan gå innan det tar stopp, men jag kämpar på. Jag har genom mitt liv vetat saker på förhand, känner av energier och har även hört saker. Jag har även alltid talat till djur och även haft nära kontakt. Jag känner att det är det jag vill hålla på med. Nu när jag börjar utveckla det mediala så har det börjat dyka upp bilder, jag har fått bekräftat en gång när det också var väldigt tydligt, så jag inser att jag måste lita på det jag ser. Men det är svårt att komma över tröskeln med tvivel. Ibland hugger tvivlandet tag i mig och jag blir osäker på om det jag ser stämmer, nästa stund så litar jag fullkomligt på det som sker. Det är farsinerande och ibland lite skrämmande.  Så jag läser, går kurs och tränar!!!

Jag vet inte om jag kan säga att jag är "medial" men visst märker jag av saker och ting. Här i huset har jag både hört och känt doften av en herre…På en annan, känd spökgård, har jag sett en mansgestalt, hört steg på logen medan jag stod intill och såg ingenting…Känt ren fruktan på andra sidan vägen vid stallet. Hästar och grisar som placerats om i det stallet…ja, såna saker…

Var nog känsligare förr innan jag gick igenom mitt trauma. Då stängde jag av en hel del för att skydda mig, tror jag…men det är sakta på väg tillbaka…

Jag känner av saker och ting om det är andar eller ej det vet jag inte kan känna ibland att det är någon som kommer  kan vara någon som tittar till mig kanske en släkting eller så jag känner mig lugn i allafall. Och jag kan känna av stämmningen i ett rum Vet ej om jag är medial tror det !  har en stark intiution Jag har nog varit så hela livet när jag var tonåring så var det jobbigt för jag kände av andra människor men visste inte det då hade svårt att konsetrera mig på skolan mådde jättedåligt.Nu har jag lärt mig stänga av.

Jag har fått höra att alla människor är mediala, och det tror jag stenhårt på.
Men sen tänker jag att kanske inte alla klarar helt att öppna upp totalt, pga blockeringar som är svåra att lossna upp, eller att man stängt av sig själv i ett självförsvar mot trauman och omvärlden som kan såra djupt i själen…. men är mina funderingar