Sånt där är svårt,"förbjuden" kärlek. Har han visat dig intresse någon gång?

Ibland är det bara så, utan någon speciell mening. Man fastnar för personer och vissa är bara något extra helt enkelt.

Jag tycker du ska försöka intala dig att sluta tänka på honom på det sättet. Inte just för att döva det du känner, men det är inte rättvist mot dig själv. Varje gång han ploppar upp i ditt huvud så försök tänka på annat. Be också, högt eller för dig själv, att inte behöva tänka på honom något mer. Det låter kanske lite hårt, och tråkigt, men vad ska du göra? Har ni kontakt på något sätt?

Du kan också blunda och visualisera hur du säger "hejdå" till honom. Föreställ dig hur du klipper ett band mellan er två.

Om inget av detta känns som ett alternativ, och om du har kontakt med honom får du väl fråga vad han känner. Samtidigt är det fel gentemot den partnern han har idag. Gör det som känns rätt för dig.

Som jag tänker så kan man dela upp sådana här händelser i två delar:

1) Det KAN vara så att ni kanske har levt ihop i tidigare liv (om du nu tror på sådant) etc och nu har starkt band till varandra. Du skriver inte om du får samma vibbar från honom eller om du är ensam om dina känslor…

2) Jag brukar alltid när jag hamnar i sådana där märkliga möten med människor, som bara egentligen är "fel"m pga att jag själv är i relation, de är, ålder etc: Vad kan jag lära mig av den här situationen? Så i ditt fall - om han inte på något sätt indikerar att han faktiskt känner likadant - fundera på vad är som du ser hos honom som attraherar dig så? Vilka egenskaper, kunskaper har han som du kanske behöver mer av?

Tror man på tvilling-själar så kan det alltså vara fullt möjligt att mötas i varje livstid, men det är inte alls säkert att ni är ämnade att leva med varandra det här livet. Som sagt, vad är "han" här att lära dig?

#1 Aj det lät hårt, men det är väl vad jag borde göra. Men det blir svårt, vi är så gott som bästa vänner och träffas ofta.. 

#2 Kan hända att vi har, tror på sånt. Vi är som sagt jättebra vänner men det har aldrig kommit på  tal om han känner nått mer för mig. 

Får fundera på vad det är hos honom som jag dras till så mycket, för jag kan inte svara på det på rak arm faktiskt.

Är i exakt samma situation så får bevaka inlägget..

Ofta är man kär i människor som har något du själv vill ha, ofta kärlek, självförtroende, självkänsla, hög status, vänner, stabilitet, lycka osv. Bästa sättet är att sluta använda personen för att fylla tomheten inom dig och istället skapa din egen kärlek genom att älska dig själv och ta itu med ditt liv, jag vet vad jag pratar om här, har många års erfarenhet.

#5 Så kärlek är inget mer än så? Låter ju lite dystert..

#3

Om ni har en nära relation kanske det är så som cc33314 skriver i #5. Kan det vara något du saknar? Kanske är du kär i situationen runt om?

#7 men det förklarar väl inte att jag fick de där känslorna redan första gången vi möttes?

#8

Kanske finns det något speciellt över/med honom som du sedan fastnat för?

Om han har en bra relation så tycker jag att du ska försöka släppa honom. Om det är meningen att det ska bli ni två så blir det så ändå. Just nu kan du inte göra annat än att må dåligt över det själv?

Ibland blir man bara kär i själva känslan av en person. Det har jag varit med om. Men ibland måste man inse själv att det är inte hållbart med vissa relationer.

Eftersom människan är så otroligt komplex är det svårt att svara på varför du föll för just honom. Jag skulle kunna skriva en hel rapport om alla variabler och möjligheter som finns, men det ska jag bespara oss. 

Även om du kommer fortsätta ha känslor för den här mannen för resten av livet borde det inte stanna av. Att trycka bort dem eller förbjuda dem kommer göra att dem känns mer. Låt dem finnas till. Du kommer lära dig leva med dem eller låta känslorna försvinna med tiden. 

Mången människa har varit olyckligt kär. Det finns ett ordspråk "hellre älska och förlora än aldrig ha älskat". 

Är det din första stora kärlek?

Ibland kan det faktiskt vara så att man väljer att bli kär i någon som är upptagen för att det är säkert-man riskerar inget. SJälv hade jag en period mellan 19 och 25 då jag bara blev i hop med riktigt knäppa killar. Efter att jag gjort slut med den sista slog det mej att jag gjorde ett medvetet val(Omedvetet) för att slippa binda mej. Så fort jag gjort den kopplingen blev jag i hop med min man spm jag träffat ett par år tidigare men aldrig sett något intresant oss tidigare. Men visst kan det vara så att ni två har mycket karma tillsammans. Lycka till! /Kram

jag tror det ligger mycket i det Bara Anna skriver. Ibland träffar vi människor vi känner något för direkt. Det händer inte ofta, och inte alla, men det händer. Det har hänt mig med. Man funderar och funderar varför man känner såhär starkt för någon man precis träffat och knappt känner. Och jag tror det ligger mycket i det här att man på något sätt levt tillsammans i ett tidigare liv. och där varit nära varandra. Är man öppen och känslor så känner man av dom här "gamla" känslorna fortfarande. Men det sagt är det inte alltid vi är menade att leva tillsammans på "det" sättet i just detta liv. Men jag tror oxå på att med alla människor vi möter finns något att lära. Det finns någon anledning till att denna man dykt upp i ditt liv. Ljus och värme Imke

Hej saqu. Jag är i en liknande situation som dig. Mötte en kvinna för ca 1 År sedan, jag hade haft en dröm på natten och dagen efter, så får jag syn på henne via ett forum på nätet. Vi börjar att pratas vid, och båda blir förälskade efter ett par dagar. Mina känslor blir starka men tyvärr för starka, så hon tar avstånd. Dock kan man se vad hon vill, innerst inne, det syns tydligt när man pratar med henne. Tyvärr är hon ingen bra människa i alla lägen. Ändå kan jag inte släppa henne, för det känns som ödet. Det är inte så att jag sitter inne 24/7 utan jag är igång med livet, träffar nytt folk och även nya tjejer. Men hon finns fortfarande kvar, i mitt hjärt och själ. Att jag drömmer om henne nästan varje kväll, underlättar inte. Dessutom så blir jag påmind om henne många gånger, inte att jag tänker på saker som påminner om henne, utan oförutsägbara saker som händer i livet som drar upp henne i tankarna eller känslorna. Tyvärr har jag tappat tron lite pga detta som har hänt. Jag har försökt leta anledningar till varför jag känner så, men det är lönlöst. Hon är varken min första kärlek, lik någon annan och perfekt mm. Det enda möjliga är att hon varit inspiration till min musik, men det ser jag som långsökt, då jag har andra inspirations källor. Det jag kan tipsa om, är att dricka grönt te om du får jobbiga starka känslor. Ut och promenera. Göra något kreativt om du är en kreativ person, för då kan du förvandla känslan till konst, varesig det gäller teckna, måla skapa musik mm. Försök neutralisera dig själv, så mycket du bara kan. Men du ska inte förtränga honom och ej heller lägga för stor vikt på honom. Jag själv kommer förmodligen hela mitt liv att älska denna kvinna, vilket kommer att kännas som ett svik, om jag skaffar en flickvän. Jag hoppas på det bästa för oss båda. Ha det fint!