Jag tycker du ska sluta oroa dig. Att måla f-n på väggen innan du ens har varit där är bara dumt.

Gamla människor brukar vara jätte trevliga och mysiga. 🙂
Det är sällan jag har sett någon ande på äldreboenden, iallafall dagtid.

Hur äldreboende du jobbar på är kan jag inte svara på.

Du stressar upp dig själv helt i onödan. Ta dagen som den kommer.

Jag och Jag

Jag är stor och liten
Jag är bättre och sämre
Jag har rätt och fel

Jag är varken stor eller liten
Jag är varken bättre eller sämre
Jag har varken rätt eller fel

Jag är spegelbilden av jag
Jag är det som speglar jag
Vem är jag

Jag speglar sig i sin egen storhet
Jag vet rätt och fel
Jag är jag

Jag i spegeln är storheten
Jag speglar det jag ser
Jag är jag

Spegeln gör jag och jag förvirrade
Hur skall jag förstå vem jag är?

Du behöver jobba med ditt inre för att kunna hantera det yttre. Du har ingen kontroll över ditt inre och det är jobbigt. Jag och många andra skulle kunna ge dig ett otal alternativ på saker du skall göra. Jag vill först ge dig rådet att känn efter inom dig. Du(och jag) vet hur du lider. Det kommer låta som en omöjlig uppgift, mycket lättare att få andras råd och följa. Försök när du vilar att fråga dig själv och be dig själv om hjälp. Du är älskvärd, värdefull och en fantastisk människa. Det finns ingen Quick fix i det du beskriver men en lösning som du måste jobba med. Modig du är som skriver om sånt här.

All KÄRLEK från Evigheten

Med hjälp menar jag att hitta det som för dig känns rätt väg att hjälpa dig själv. Är du inte stark nog behöver du fråga dig själv hur och vem vil du ha hjälp av. Jag kan bara guida dig mot hjälp.

Kram Evigheten

#1 Jo det har du helt rätt i, kommer säkert gå jättebra. Men som vanligt fjantar jag till mig inför nya ställen jag ska till 😐 😟…..

Ser verkligen fram emot att eventuellt börja jobba där, älskar att hjälpa andra, framförallt äldre som oftast är så djupt tacksamma och trevliga. Vet att jag kommer få jobba natt ibland också (vilket jag även helst gör). Har varit med om många riktigt otäcka händelser -därpå jag blivit ledsen, tror inte att det kan bli värre än det, om jag ser / känner av någon / något.

#4 menar du i vanliga livet eller när det kommer till övernaturliga saker?

Att du varit med om otäcka händelser. Om du varit med om otäcka saker och inte fått bearbeta dom så tycker jag att du ska begära att få tala med en kurator. För den rädslan du har för så mycket låter som att den begränsar sig otroligt mycket.😕

Ibland är det vi känner av inte våra egna känslor. Ibland är det vi känner av andras känslor och upplevelser. Det är därför bra att förstå att allting som sker i ditt känsloliv därför inte alltid är ditt.

Att bära på andras sorger och bekymmer blir med tiden ett enormt lass att bära. Det är därför bara du själv och ingen annan som kan ta beslutet om du önskar fortsätta med detta sätt att vara eller om det är en förändring du önskar komma tillstånd.

Det är först när du inifrån dig själv tar det beslutet som en förändring kan äga rum. Att säga att man inte kan veta om det är så man vill. Eller om man inte anser sig klara av att ta det beslutet är att fly från sitt eget ansvar.

När man flyr från sitt eget ansvar lägger man över det på någon annan. Om detta är sant. Är du beredd att lägga över ansvaret för ditt liv i andras händer?

Om svaret är ja. Förvänta dig ingen förändring eftersom du önskar fortsätta leva det liv du idag upplever dig befinna dig i. Det blir ett liv utan kontroll i ständig förändring beroende på hur din omgivning mår/agerar/ändrar sig hela tiden.

Om svaret är nej. Gör allting i pyttesteg. En förändring i taget.

#3 Det är övernaturliga saker jag syftar på. De otäcka händelserna är också genom det övernaturliga, var senast med om en väldigt obehaglig sak igår innan jag somnade och det är inget som en kurator kan göra någonting åt. Jag vill heller inte bli av med förmågan utan istället kunna lära mig att hantera den och utveckla. 
Rädslan begränsar mig inte, men den gör mig orolig men släpper fort, är bara det med nya ställen jag oroar mig för, varken människor eller andar. Men just det att om jag blir ledsen för att jag känner av / ser någonting så vet jag inte hur jag skulle förklara det om någon frågar. 
Inte alla som tror. Dock är jag själv ingen som tror utan som vet att det övernaturliga existerar, har fått det bekräftat ett flertal gånger. 

Är nog min självkänsla / självförtroende jag måste få fram mer..

#7

Nu vill jag inte vara oförskämd, men även om man tror behöver det inte betyda att logik och förnuft saknas. Det Allhealing skrev är sant i min subjektiva verklighet. Rent vetenskapligt sett är allt ett sökande. Rent upplevelsemässigt är allt ett sökande. Ingen vet, den dagen du erkänner för dig själv . JAG VET INTE, har du nått ganska långt. Som jag skrev det finns(lite enklare)inget facit i livet.

Med vänlig hälsning Evigheten

#2 Tack så mycket! Men vad är det egentligen jag ska göra och vad ska jag be om hjälp om? 

#6 Om det inte är mina känslor jag känner av, vems är det då? Ingen i min närhet som är ledsen eller har fått mig att må dåligt på något vis, förutom mig själv. 

Hur gör jag med det jag känner av eller kan se? Är ganska så ofta, enda sedan jag var ett litet barn. Är idag 19 år gammal. 
Jag vill utveckla min förmåga och kunna kontrollera den bättre, men hur? Går det ens?

#8 Förlåt men jag förstår inte hur du menar? 😕

#10,

som jag förstår tror Evigheten att det svar du ger i #7 är ett svar till mitt inlägg #6

Ett missförstånd som jag uppfattar det alltså.

#10

Vad är det du känner av som gör dig ledsen?

#11

Lite som livet, allt känns ibland som ett förståndigt misslyckende.

Jag började med min resa med att ställa frågan, hur kan världen se ut som den gör när människan är så intelligent? Svaret jag fick på den frågan var…. vad är det som säger människan är intelligent? Så kan de gå om man frågar.

Evigheten

#9,

allting i hela vårt universum består av energi som vibrerar i olika hastigheter. Allting består av information eftersom allting på något plan existerar i någon form. Även det som är formlöst innehåller information.

HSP och inte HSP tar därför hela tiden emot och även sänder ut information till såväl sig själv som sin omgivning.

Om vi klarar av att tolka och förstå informationen blir det möjligt att göra någonting är det. Om det nu är någonting som behöver fixas vill säga.

Detta kallas med vetenskapliga termer för orsak och verkan. När man vet orsaken blir det möjligt att göra någonting åt verkan "symptomen".

Det är detta vi som arbetar med alternativa metoder gör. Vi tolkar information och utifrån det agerar vi.

Du skriver att du inte känner av några känslor. På ett plan, från det perspektiv du nu använder dig av är det sant. Från ett annat perspektiv  som du för tillfället inte är medveten om, tar du hela tiden emot information från din omgivning. Denna informationen, kan du göra, till din sanning. Det är när vi tar andras inlärda mönster och beteenden och gör dom till vår sanning som definitionen av vem vi är skapas. Utifrån andras tankar och beteenden lär vi oss forma vår egen definition av verkligheten. Dock med starka intryck av hur andra lärt oss hur det ska vara. Givetvis är vi mycket mer än detta men detta visar hur vi från vår omgivning skapar ett mönster av andras liv och väver in det i vår egen verklighet.

När du önskar förändra din verklighet är det därför viktigt att ta sig en titt på hur den verklighet du önskar leva i ska definieras. Vad är det du önskar att ditt liv ska innehålla? När du vet det är det enklare att arbeta med de mönster som inte stödjer detta sätt att vara på.

När jag arbetar, med den metod jag själv utvecklat, har jag lärt mig att se orsaken till varför ett mönster/beteende existerar, och vad det är som behöver göras för att ändra på detta mönster.

Andra arbetar på andra sätt.

Hoppas detta hjälpte dig en bit på vägen.

Först, ta redan på de grunder du vill bygga ditt liv på. Låt detta arbete pågå åtminstone 2-3 månader, ända upp till 6-7 månader. När du är där i framtiden, då är bilden av vad du vill klarare. Då är det enklare att ta ett beslut hur du önskar gå vidare.