Vad jag har hört så kan bara barn upp till fem år se andar i riktiga former, som en gestalt. Förutom vissa vuxna personer, men jag är ingen expert på sådant😛

Vuxna människor kan ju också se andar lika klart som anden är i livet. Men barn har lättare för det på sätt o viss. När man blir äldre så blir barnen lärda att andar o spöken inte finns och då slår dom bort det som fantasier kan man säga o tror inte på det längre. Men vuxna kan ju se andar lika klart som om dom är vid livet om dom har den förmågan att se dom lika klart som att dom är vid livet. Annars kan det vara att dom ser dom som skepnader eller bara vet att dom står eller sitter vid en speciell plats genom inre känslor. Finns olika sätt att bara veta det. Det du nämner om kyligt vinddrag bruka kunna vara Tecken på en ande som for förbi dig. Dom kan ge kyla o vinddrag som ett Tecken att dom är där o går förbi dig. Kan nog vara en ande som du känner eller är i din släkt på något sätt. Du blev inte rädd för anden . anden gav harmoni för att ni är kopplade till varandra på något sätt. Ville visa dig att var inte rädd jag vill inget ont. Nästa gång kan du ju försöka känna in andens energier o känna vem det passar in på som du har på andra sidan. Energier kan ge en rätt mycket information vem anden är om man bara tillåter energierna ge en information om det. Det kan ju låta svårt om man inte gjort det förut men är egentligen ganska enkelt när man väl har gjort det. Om man känner att anden är i rummet kan man bara fråga vem är du ? Sedan lyssnar man på sitt inre. Svaret kan komma hur som helst. Man kan se en text i huvudet. Känslor , man kan få se bild på personen i huvudet. Vad som helst. En känsla bara att det är farmor eller någon. Om man bara låter det som kommer komma och att man inte funderar på att jag har fel o så. att man bara låter det som kommer komma så kan man när man man avslutat kommunikationen ganska klart förstå att det stämmer. Men det är så klart inte hur enkelt som helst. Men när man väl kommit på hur man ska göra som är det ganska enkelt för dom som har förmågan eller vad man ska kalla det för. Jag tycker mycket sitter i ens egna inställning. Går man in i tanken att det är svårt blir det svårare. Går man in med visst kan jag det här jag provar. Så blir det enklare. För man gör det mycket svårare för en själv om man inte tror på sig själv. Man förlorar inget med att tro på sig själv. Sedan går det inte kanske så bra i början men det betyder inte att man misslyckats heller. Tar tid att förstå hur man ska göra som och få  erfarenhet att tyda saker o allt möjligt. Men en början är en början. Början är inte det man kan senare. 🙂

Hej!

Jag är inte heller expert på "det här", men vad jag vet så finns det ingen bestämd ålder för när man slutar se andar. Däremot så är det vanligt att barn "slutar" se andar eftersom vi vuxna inte brukar ta dem på allvar och avfärdar detta som fantasier.

När det gäller barn och hur man ska göra så är det enligt min uppfattning bra att inte göra en stor grej av det. Bekräfta att du hör vad barnet säger, visa att du tror, men gå inte in närmare i diskussioner och förklara i onödan.

Jag har själv barn och brukar inte prata med mina barn om andlighet. Mitt intresse för andlighet är min sak, mina barn får själva komma fram till vad de tror/inte tror på. Men om de ex. frågar om jag tror på änglar så brukar jag svara ärligt och säga att jag gör det. Men försöker inte utveckla det och berätta om allt annat jag tror på.

När det gäller dina funderingar om dig själv så tycker jag att det låter som att du är "öppen" och det är något du skulle kunna utveckla. Det finns många bra trådar, inklusive Hjälptråden där du kan få svar på hur du utvecklar din medialitet.

Okej, det var ju trots allt bara något jag hört😛

#4 Man bruka kunna höra rätt mycket som inte stämmer. Jag bruka få hålla fingrarna ifrån tagenterna lite nu o då. När man läser om saker som inte riktigt stämmer. Man ska inte tro allt man hör. Då kommer man längre fram fortare än tro allt man hör. Är ganska mycket strunt prat inom detta med.  tar så här lång tid att lära sig detta o så här måste det vara o så här o allt möjligt. Visa saker stämmer ju men är ganska mycket strunt prat med. Är mycket med att göra personen som har förmågan. Man kan aldrig jämn föra en andlig person med en annan.  Finns inget som är omöjligt på sätt o vis. Visa behöver inte ens gå en utbildning för att bli riktigt bra o visa måste gå massa kurser. Allt är ifrån person till person. 🙂

Vi människor har ju en astral kropp och en fysisk kropp. Med den astrala kroppen kan vi fara vart vi vill. På det sättet kan man hälsa på nära anhöriga på andra sidan. Se dom, prata med dom ,känns som att vi är där på riktigt för vi är det men med vår astrala kropp. 

Så att vuxna människor kan se andar klart är ingenting mot vad vi kan göra. För vi kan väldigt mycket om vi lär oss att hantera det och vill utveckla det. Men visa saker måste man ju ha en andlig talang för eller vad man ska kalla det 🙂

Tack så hemskt mycket för era svar 🙂

När det gäller min son så sa jag inte speciellt mycket när han sa just det med att där verkade vara något på hans rum, mest att det inte var någon fara och att "hon" (som han nämnde) hade säkert gått. Det hände med kanske en timmes mellanrum i samband med att jag hade känt det kalla mot min kind. Det var rätt mycket aktivitet överhuvudtaget den dagen hemma, så han har kanske märkt av det. 

Det är svårt med att känna att man märker av andlig aktivitet t ex, för i 80 % av fallen så blir jag rädd när jag ser något. Jag blev berörd en gång när jag stod framåtlutad för att plocka upp något när jag var själv hemma, någon som strök mig på rumpan, fanns ingenting i närheten som jag kunde stöta ihop med. Och sekunderna efter att det hänt så kändes det som någon liten eller ungt, och den känslan kan jag inte förklara utan den bara kom, men då hade jag inte ens försökt känna in någonting utan det bara kom att det kändes som en väldigt ung människa. Jag tycker sånt här är fuktansvärt intressant och lockas av det, jag vill verkligen lära mig mer om att ta in mer och försöka utveckla mig. men det gör mig också rädd, för jag vill helt plötsligt inte bara ha någon framför mig som jag kan se tydligt. att se skuggor och ljusblixtbollar (vet inte hur jag ska förklara dom haha) är helt okej eller känna av en närvaro, men jag vill att det ska gå lugnt och försiktigt fram om jag ska utveckla det, kan man bestämma den takten själv eller kan en medial utveckling gå väldigt snabbt när man väl börjar försöka utveckla den? jättekonstiga frågor kanske, men det är mycket funderingar och svårt att förklara dom 🙂

Jag håller med dig. Jag kanske skulle bli lite lätt skrämd om det stod en gubbe framför mig om jag inte var beredd. Men att se ljusblixtarna och svepande sken dra förbi känns bara trevlig tycker jag. De syns mycket i ögonvrån som du beskriver det. Fast jag ser dem rakt fram också ibland. Det kanske stannar vid det då, så vi aldrig kommer se gestalter eftersom vi tycker det kan bli lite obehagligt. Jag kan också känna kyla av dem ibland, exempelvis uppe vid min ena kind. Men det är inte obehagligt alls. Jag verkar bara ha vänliga andar omkring mig.

Jag skulle be mina guider (eller om du föredrar änglar) att hjälpa dig så att du utvecklas i den takt du klarar av. Dock tror jag att det är så ändå: vi får bara så mycket vi klarar av åt gången.

Rädslan försvinner nog ju mer man lär sig. Det försvinner inte för att man på ett intellektuellt plan kan intala sig att det inte är något farligt, utan mer på ett mentalt/spirituellt plan, för att man känner sig mer som ett med allt annat tror jag. Och ju mer man lär sig desto mer små Tecken märker man här och där, och blir mer "van" med att det händer saker runt en. Och till slut känns det inte otäckt alls när man har "sällskap". 😉 

För mig har Meditation fungerat jättebra, och så är jag också en bokmal så jag slukar alla böcker jag hittar med olika teman som har med ämnet att göra.

Jag funderar mycket på att börja försöka meditera, är det ett sätt att kanske kunna öppna sig lite mer? Men jag vet ingenting alls om Meditation! Hur börjar man? Ska man lyssna på någon speciell musik under tiden? Ska man vara i ett visst sinnestillstånd eller man kan meditera när som helst? Så jag tar jättegärna emot lite (eller mycket) tips om det :) Jag, min sambo och son flyttade ju in i en ny lägenhet för ca 1 månad sen. Min sambo har aldrig någonsin kunnat känna saker innan eller ens tänkt och trott på andlighet, men vi har en klädkammare i hallen som han i princip vägrar gå in i och tycker det är obehagligt att gå förbi den, han springer när han ska passera den.. sen hade han en farbror som dog i en olycka när han bara var 16-17 år, min sambo fanns inte då, men hans farmor (den här killens son) berättar ibland om honom och tydligen ska dom ha varit väldigt lika i sättet. Jag har sett kort på den här killen med och han och min sambo var så fruktansvärt lika att jag nästan ryggade bakåt när jag såg fotot. Jag utbrast "men det är ju du!" min sambo har som sagt aldrig någonsin funderat på andlighet innan och inte funderat speciellt mycket på sin bortgångna farbror, som gick bort flera år innan han föddes, fram tills vi flyttade tilll denna nya lägenheten..nu pratar han alltid om honom och tänker på han fruktansvärt mycket! kan det vara farbrorn som är med min sambo här eller det är långsökt med tanke på att min sambo aldrig känt såhär innan? Som sagt, lite långsökt kanske, men bara lite funderingar jag har :)

Angående Meditation så finns det många bra guidade meditationer på Youtube, du kan ju börja där! Guidade meditationer är (i alla fall för mig) lättare att börja med, då man har något konkret att lyssna på och följa så att inte ens egna tankar börjar flyga iväg så lätt. De gör de nog i alla fall ofta i början :)

Jag gillar t.ex. "Meditations for Moms" som har en serie med många olika guidade meditationer på Youtube. Man behöver inte vara mamma för att lyssna på dom, hon vänder sig inte specifikt till mammor på något sätt utan de är generella. Du kan börja med nån grundläggande som att rena chakran till exempel, sedan när du avancerat lite kan det vara roligt att testa på någon där man möter sin skyddsängel eller liknande.

Det här är bara några idéer, hoppas de kan vara till nån hjälp!

Tack så mycket, det är verkligen till hjälp, ska kolla upp det :)

Jag är inne och kikar på meditations for moms och tittar på sidan på youtube och där finns ju en massa videos som är uppladdade under olika kategorier. Vilken skulle funka för mig som ska meditera för allra första gången och behöver bli guidad? :)

att se andar betyder inte att man e andlig, 

Andlig utveckling är något helt annat,

så må det vara, det är bara jag som är väldigt mycket nybörjare med detta, så jag uttrycker mig säkert fel. men förstår vad du menar med att det är två skilda saker

Chakra cleansing and clearing kan vara en bra Meditation att börja med och är inte sá láng:

http://www.youtube.com/watch?v=rwY1_X74OKE

En annan som heter chakra cleansing:

http://www.youtube.com/watch?v=rwY1_X74OKE

Relax and have peace:

http://www.youtube.com/watch?v=PxkMuyGOQl8

En minimeditation som heter White Light Protection:

http://www.youtube.com/watch?v=TKA0iBEvAGQ

En lite längre chakrameditation när du har mediterat nágra gánger:

http://www.youtube.com/watch?v=Vx7Kb1p5_2A

Expanding love (man fár en härlig känsla av den efterát)

http://www.youtube.com/watch?v=TwmECzqei_s

En Meditation när man är stressad:

http://www.youtube.com/watch?v=_gDK4EQWN9g

Det var nágra förslag, men är bra för en nybörjare!

Ååh, tack så jättemycket! Det var till stor hjälp :)