Guuud va bra.Cilla (syrran)  och jag diskuterade detta igår.Det du skriver har andevärlden rätt att tvinga oss in på nåt vi inte vill.Jamen jag vill inte mer än till husbehov-det här med andligt.Jag tycker det är konstigt att halva mänskligheten ska vara medium och andra halvan healers.För precis så känns det faktiskt.Vilka ska vara kunder eller ska vi byta tjänster med varann.Mina och syrrans tankegångar-inte ment att reta nån….

Nä, det kan inte var mer fel….andevärlden och astrala världen har ingen som helst styrande funktion över oss….visst kan de ge oss inspiration och en knuff i en riktning….men om det är rätt eller fel håll får vi nog snällt hålla reda på själva.

Andevärlden är en mellanstation av döda människor, djur och natur…..därifrån går vi vidare till något annat upp i Astralvärlden och där vår egen personliga tro formar vad som komma skall.

I andevärlden finns alla sorters personligheter, var och en på sin nivå av förståelse och utvecklingsgrad…..och ingen blir "ängel" bara för att man råkar dö….inför döden är vi alla lika….ingen har någon fördel alla får ta hand om sitt eget.

Astralplanets inevånare är allt ifrån de mest "avancerade" änglaväsen till en Moder Teresa-personligheter. Här finns även de som aldrig har haft en fysisk kropp. Här är det en enorm energi och kunskap byts och kan förhoppningsvis bli till visdom.

Tanken med att vara en ledare, guide, följeslagare till någon på jorden är just att man INTE styr oss, för har man behov av det så är rollen som guide inte klar än….det finns "utbildnigar" även upstairs.

Det är för mig i alla fall självklart att vi är tillräckligt både smarta och utvecklade för att hitta svar själva…erfarenhet läggs på erfarenhet från vaggan till graven, och andar vem de än är har inte tid att hålla oss i handen hela tiden….hela jorden behöver ju hjälp och inspiration….det finns personliga följeslagare men de gör det inte åt oss…vad skulle det i så fall vara för mening med personlig och andlig utveckling då kan vi alla sluta att gå på kurser och läsa böcker….

Men det är härligt när något verkligen händer och vi får den där speciella kontakten över gränserna är ju underbart, den skulle aldrig ske om det inte fanns samförstånd på en Högre jag -nivå…

Nä, vi blir inte styrda.

Ta det lung därute.

#0

Det är vår grad av medvetenhet som avgör hur stor potential till att utvecklas vidare så länge vi är i den här dimensionen och det är graden av medvetenhet som avgör hur stor del av den som kommer att bestå och hur den kommer att formas efter det att vi gått ur tiden i den här världen.

Min erfarenhet är att vi lär oss av våra misstag och tack vare det växer in i en själslig mognad som skulle vara omöjlig att nå om vi inte fick möjlighet att själva se vår kapacitet att lösa problem som dyker upp. Våra s k guider följer oss visserligen från vaggan till graven men de tar inte över ansvaret för våra liv och lever det åt oss. Visst kan vi lära oss att kommunicera med våra s k guider men den livsväg och det mål vi har med vårt liv är det upp till oss själva att upptäcka och utveckla.

Sen är det ju en annan sak att det finns många människor som av bekvämlighet vill lägga över ansvaret för sina liv på de s k guiderna men det är samma människor som blir beroende av en vägledare/coach/läkare/healer/psykogog eller terapeut i den här dimensionen.

Ja vad klokt sagt.Men visst hör man ibland folk som säger vill inte-neej det spelar ingen roll.Är det då redan förutbestämt innan vi går ner och jag säger vill inte?.Är det då man nästan blir påtvingad denna gåva genom olika händelser.-Fast man stretar emot.Hur ska jag skriva hm… Att vissa är utvalda från början och kan inte säga nej.Medans andra har förmågan men ska ej utvecklas andligt.Kan jag vara på rätt spår?????

#4

Alla har förmågan att utvecklas andligt utifrån sin egen potential men tyvärr så är vi människor lata/bekväma av naturen och ser hellre att någon annan sköter om allt som är besvärligt åt oss. De som tillhör gruppen Nej-jag-vill-inte-sägarna har av självklara orsaker det lite besvärligare än andra men det finns inget som säger att gruppen av Ja-jag-vill-sägare har en större utvecklingspotential än den första gruppen.

oki/tack..

Då jag öppnade upp för min egen medialitet,hamnade jag i ett rent helvete.Jag fick brev,blev hotad via telefon och gick omkring i rädsla en lång period.Men jag gav aldrig vika,för mina egna upplevelser,då hade jag förnekat andevärlden.Dessa personer stod mej dessutom ganska nära,men jag valde bort dessa i det läget ur mitt liv.Men efter en tid så ansåg jag att detta var bra onödigt av dom,vi hade ju haft en bra relation innan,varför skulle vi inte ha det nu??Jag tog inte kontakt med dessa,utan jag satte mej ner,mediterade kontaktade min guide och bad om vägledning i detta.Tänkte inte mer sen på det,men efter ett par veckor hör den ena personen plötsligt av sig och frågar hur det går med min mediala utveckling.Och nästa fråga:Är du lycklig??kan lova att jag tappade hakan av förvåning.Men jag gick denna person till mötes,med glädje och idag är vi de bästa vänner och de som en tid hotade,är i dag mina största stöttepelare.Och kan oxå tillägga att den som var värst,bokade en tid för privatsittning,inte hos mej,men hos Elisabeth.Och de personerna mår då så mycket bättre idag än vad de gjorde innan allt detta hände,då jag startade min mediala bana.

hmm..intressant #4 men jag själv tror inte riktigt på det där med att vara utvald, har vi en fri vilja eller har vi inte….? det är alltid den stora frågan…utvecklas andligt gör vi alla varje dag och för mig har andlighet vädligt lite med mediumskap/medialitet/healing och liknande att göra, vi är med största sannorlikhet födda med "gåvan" allihopa om vi så är massmördare o pedofiler (för att ta till någon riktigt hemskt), andligheten kommer ur förmågan till empati, kärlek, omsorg, ömhet, respekt och tolerans och om vi sedan vill använda detta till att förfina en medialitet mm handlar nog mer om personligt och privata val beroende på vad vi är influerade av i den miljö vi befinner oss.

Jag har svårt med den där urvalsprincipen….för mig är alla lika värda och har exakt samma möjligheter. vi kan säga ja eller nej hur mycket vi vill….det är den totala fria viljan…så tror jag och i vissa lägen vet jag att det är så.

#7

Det låter ju bra men det avgörande här är OM du använde din önskan om att allt skulle vara bra mellan er, till att styra dem via din/deras guider?

Vad jag försöker ta reda på här är inte om vi eller andra mår bra före och efter en uttryckt önskan till de s k guiderna utan hur de jobbar med vår vilja.

#9 Kan tillägga att jag bad absolut inte min guide att kontakta deras guider.Jag bad om att få hjälp med detta,att bli vägledd,så att vi alla kunde få frid.Sen om vi inte fått kontakt igen,då hade det varit deras val.Och även mitt naturligtvis,då jag inte viker från MIN tro och MIN övertygelse.Men jag gladde mej och gläds fortfarande av denna positiva förändring,och lägger inte ner funderingar huruvida detta gått till väga.Jag är övertygad att min guide handlade å de högsta godas vägnar.

Jag tror ju att vi alla föds med en plan för livet, och om det ligger i planen att vi ska utvecklas medialt och andligt så gör vi det. Att vägledaren går in och styr upp, eller försöker påverka oss i bland är jag ganska säker på, men de tar aldrig över våra egna viljor om vi inte tillåter det själva. 

Jag har vid många tillfälle blivit påmind om vilken väg som är den rätta för mig. Om jag då lyssnar eller inte, är ju helt mitt egna beslut.

Kontakten med min vägledare är idag underbar, då jag har en bra kommunikation med henne inom alla område. Jag lever inte genom henne, utan tillsammans med henne. Att känna en kärlek, trygghet och ärlighet med henne, är för mig fantastiskt. 

Om vi lyssnar på vårt inre och går den väg som känns rätt inom oss, så mår vi ju också bra.

Några ord från mig !!  kram MariaJ:-)

Ber verkligen om ursäkt,då mitt inlägg #7 skulle vara på SusanneS tråd.Har nu kopierat och lagt in det inlägget där.

#8 Du skriver så bra och lättfattat att tom jag börjar fatta.Nu måste jag fundera lite och diskutera med mitt bollplank dvs min syster…..

#13 visst är det häftigt när man har ett bollplank och ännu häftigare när poletterna börjar ramla ner….jag njuter varje gång jag har den möjligheten och här inne på sajten tycker jag att det finns massor av möjligheter att "kasta boll"…..ha en fin kväll och tack för att du tycker att jag är lättfattlig….behöver jag höra då jag själv ibland känner att jag blir väl svulstig.

kram Oona