Att det spökar kan jag stå ut med, men inte när det drabbar mina älskade djur!
Jag vill dela med mig av en sak som hände igår kväll.

Det var kväll som sagt och efter att hunden hade varit ute så lät jag henne gå upp (hon sover i mitt rum på nätterna) medans jag stannade nera och åt, precis som jag brukar.
Ganska snart så kom hunden ner igen, men egentligen inget jättekonstigt.

Sen skulle vi gå upp tillsammans, men halvvägs upp för trappan stannar min hund och bara kollar konstigt på mig.
Jag manar på henne och vi går upp mot tvättstugan.

Övervåningen är uppbyggt så att först kommer tvättstuga - sen ett förvaringsrum - och sen mitt rum.

Hon stannade i tvättstugan och kollade konstigt med spetsade öron mot mitt rum.
I vanliga fall springer hon bara rakt igenom och lägger sig i korgen brevid min säng.
Jag satte mig ner och klappade henne lite och fråga vad som stod på.

Strax efteråt tvingade jag in henne i nästa rum.
Hon kollade åter igen konstigt in mot mitt rum och sen ville hon bara springa därifrån, men jag höll kvar henne.

Och sen kunde jag verkligen inte få in henne i mitt rum! Hon bara stretade emot (och det har aldrig hänt under alla dessa år som vi har bott här). Hon började skaka och det slutade med att jag fick BÄRA in henne i mitt rum "/

Jag kollade på min sköldpadda och även hans blick hade fastnad på samma ställe som hundens.
Då blev jag faktiskt förbannad och sa åt dom att lämna oss ifred för djuren blir rädda!

Jag bäddade ner hunden som försiktigt la sig ner och sen gick jag för att borsta tänderna.
När jag kom tillbaka så låg hunden i tvättstugan :( (Dörren är stängt så hon kommer inte längre).

Jag sa till "spökena" ännu en gång innan jag bädda ner hunden i min säng där hon äntligen somnade.

Mina djur ska inte behöva vara rädda i sitt egna hem! :(