Jag har också hört att man gör den kopplingen men blir lika undrande som du. Är det verkligen så? Har många mediala även en diagnos? Det skulle vara intressant att veta om man gjort en sådan studie eller åtminstone en undersökning. Dyslexi är också en diagnos som man ofta kopplar till mediala. 🤔

Jag har varken dyslexi eller någon form av diagnos. Men har alltid varit en känslomässig person. enda sen jag varit liten. Och varit med en en hel del tuffa saker i livet som har fått mig att söka mig inåt och fundera på det andliga och mediala. Astrologiskt sett ett vattentecken en skorpion, med min måne i fiskarna och accenten i kräftan. 🙂

#2 Ja, men det kan säkert vara så att det är en kombination av olika faktorer som gör att man är mer/mindre "öppen" och medial, som du också nämner. Känslighet, stjärntecken, perioder i livet då man tvingas till introspektion… eller då diagnos. Tänker på personer med ADHD som ofta går på den där första känslan som dyker upp innan logiken tar plats. Då kanske det blir lättare att komma i kontakt med sin intuition.

Men.. jag vet inte. Det förklarar ju fortfarande inte varför man kopplar medialitet med diverse diagnoser. 🤔

Mycket intressant tråd, Sol!

Hoppas Lasse ser detta, han kan mycket om detta, har jag för mig.

Har själv också lite tankar kring ämnet men måste samla mig först innan jag törs säga något.

#4 Det ser jag fram emot! 🙂

#3 Tack mesa.

Jag kom billigt undan här, slapp samla mina tankar än så länge… 🙂

Du sammanfattar "problemet" kort och koncist med mycket kloka ord. Men som du säger själv så det är inte riktigt svar på Sols fråga.

Jag tvivlar på om det någonsin gjorts en vetenskaplig studie i ämnet. Det tror jag faktiskt inte. Eller kanske i USA, vad vet jag…

Har jobbat mycket med autistiska. Enligt min mening är dom mycket mediala. Bland annat åtminstone mig läser dom som en öppen bok.

#6 Tack! Ja, vi får helt enkelt fundera vidare … Kom att tänka på att många mediala som också har en diagnos går ofta ut med det själva. Tänker på de som är mer offentliga, som syns och hörs. Ex Jane Lyzell. Då får vi kanske en uppfattning att det oftast är så.

#7 Jag har också jobbat med barn med autism (har skrivit om detta idag på ett annant forum) och jag har ofta undrat när de verkar "försvinna" in i sin värld: Vad tänker de på? Var är de? Vad ser de som jag inte ser? Har alltid förundrats över deras närvaro i något annat som vi inte kan uppfatta.

Jag har undrat samma sak Sol. Jag har inte heller någon diagnos eller andra problem i livet utan mår tvärtom väldigt bra och är medial. Läser gärna funderingar kring detta 🙂

Det är just därför jag undrar varför de sätter ett bindesträck mellan diagnoser och mediala. Det finns de som inte alls har funktionshinder som är mediala. 🤔

Någon vis person kanske har svaret på det 🙂

Svaret skulle nog kunna se ut så här:

De som har en diagnos anser att det har med medialitet att göra och de som inte har en diagnos anser att det inte har med medialitet att göra. Ganska enkelt 😛

Vi är många här på jorden som trampar som aldrig fått någon diagnos (speciellt äldre som kanske ändå gjort självdiagnos) och är mediala.

Kan det vara sådant orsak-verkan -sammanhang här att om man födds medial, har man lättare att få olika slags psykiska rubbningar eftersom man inte förstår vad som händer. Inte som barn i alla fall. 

Hoppar lite vid sidan av ämnet här och citerar någon, för mig okänd:

 "…vi är andliga varelser med en mänsklig upplevelse snarare än mänskliga varelser med ibland andliga upplevelser."

Jag menar -vi är alla födda mediala. Sen är det kanske bara slump att vissa av oss även får någon slags diagnos.

Detta var inte något svar till Sols fråga.

Jag ändrar rubriken lite, hoppas det är okej, Sol? 🙂

Det är helt okej. 😎

Tydligen var det i princip alltid en person med en diagnos som blev medicinman eller shaman i urfolkets byar förr (typ indianer). Det är många som går odiagnoserade och säkert många som är feldiagnoserade. Det finns de med diagnos som är medial, och de som inte är medial. Det finns de som är mediala och inte erkänner det, och det finns de som säger att de är medial men är inte det. 

Tror även jag att alla är födda med det, vissa mer andra mindre. Läste detta:

Hjärnan når visserligen 95 procent av sin vuxenstorlek redan i 6-årsåldern och full storlek vid 11–12 års ålder. Ungefär då, samtidigt med puberteten, har vi maximalt med kopplingar mellan nervcellerna, runt 15 000 stycken. Men det är långtifrån bara hjärnstorleken som spelar roll. Vi är inte smartast i 11–12-årsåldern. Medan kontakten mellan nervceller blir allt färre blir de samtidigt starkare och desto mer effektiva.

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/hjarnan-fullvuxen-forst-vid-25_226285.svd

Så om vi föds med detta och inte använder det så försvinner/försvagas kopplingen så tror det handlar mer om att våga utforska och tro på än nåt annat. Det är så himla vanligt med barn som säga att de ser saker och de vuxna säger att det inte finns nåt och är bara i deras fantasi för att barnen inte ska vara rädda eller de vuxna helt enkelt inte tror på sånt. Barnen litar på de vuxna och stöter bort sina instinkter med "Jag inbillar mig"

Bara spåningar såklart. Förr hyllades sån insikt, nu är det en inbillning.

Jag tror inte aspergare är mer mediala än andra. De har svårt att förstå sociala relationer, sociala koder och att läsa av andras mimik och känsloliv.

För att kompensera för sina sociala brister lär sig vissa  av dem att träna upp sin förmåga att läsa av mimik och kroppspråk för att slippa uppleva andra människor som oförutsägbara, det gör deras upplevelsevärld lite mer förutsägbar.

Autister är experter på att uppfatta detaler men totalt misslyckade när de ska förstå helhetsbilden.

De kan bli experter på att lära sig vad detaljer som en extra rynka i ögonvrån eller att någon hejdar sig mitt i en mening speglar för känsla hos en annan person, men det gäller dem inte att förstå helheten i hur man relaterar till andra människor.

Så, jag tror autister är sämre än andra som medium. Medialitet förutsätter inlevelseförmåga och förståelse av andras upplevelsevärld, just det autister har svårt för.

Det är inte så konstigt att man tror och anser att de med vissa diagnoser är mer mediala en andra men det är vi inte.

För det är rätt så många medium som har en diagnos men det är troligtvis ännu fler som inte har någon diagnos  

Men vi är inte mer mediala en någon annan utan det finns en helt naturlig förklaring till detta. 

All medial kontakt går igenom vår egen hjärna och påverkas av vårt logiska tänkande. 

Ande världen komunicerar med alla våra sinnen och genom symboler och bilder som vi sedan analyserar i vår hjärna. 

Ju mer du analyserar och tänker ju mer fel brukar det bli. 

Så jag och andra med ADHD har en fördel vi är så impulsiva i tanken att vi går på första intrycket o hinner oftast inte tänka efter före vi säger något. 

Vilket gör att vi kanske inte krånglar till saker extra mycket genom att tänka efter och då får  vi lättare att uppfatta andevärldens signaler och kominikation utan att slå bort det som fantasier. 

Vi lyssnar nog mer innåt och går nog mer på vår egen känsla utan att analysera detta genom att tänka efter före på vad det kan betyda. 

Vilket underlättar det mediala arbetet betydligt men  det kan även  ställa till stora bekymmer i vardagen genom att man i bland pratar utan att tänka efter på vad man säger. 

Eller att man går till handling innan man tänker efter före. Bruksanvisningar ja vem hinner med det då är man oftast redan  i full gång redan vilket kan bli fel i bland. 

Så vi är inte mer mediala en någon annan men vi är mer impulsiva och mer spontana och pratar ofta utan att tänka efter på vad vi säger.

Man får inte blanda i hop detta med funktionshinder och medialitet. 

För jag har arbetat med  gravt autistiska personer och visst det upplever andevärlden det har jag sett och upplevt många gånger. 

Men det kan i oftast nte hantera detta. 

Vi med neuropsykiatriska funktionshinder fungerar väldigt olika och en väldigt dålig kunskap överlag om dessa handikapp. 

Jag upplever denna okunskap ständigt inte minst inom vården. 

Jag har blivit nekad akutvård på akuten på grund av att man inte tar emot våldsamma personer på akuten utan polisomhändertagande.

För det finns de med ADHD som kan vara våldsamma men det är långt i från alla som är våldsamma.  Jag har aldrig varit våldsam av mig snarare tvärtom. 

Men blev av visad från akuten med misstänkt hjärnhinneinflamation och var så dålig att jag inte kunde stå på benen. 

Men blev nekad vård och  och hänvisad till psyket eftersom jag har ADHD.

Jag har arbetat med barn med ADHD/Aspberger/Touretts de har en makalös intuition och går efter första tanken. 

Du kan inte lura eller ljuga för dessa barn det ser igenom detta med en gång. En del av dessa är väldigt empatiska och hjälpsamma.

Som skulle bli helt underbara att hjälpa människor med sin medialitet 

Andra är fruktansvärt våldsamma och tvekar inte en sekund att sticka kniven i någon annan och har  jätte svårt att hantera känslor.

För en extremt våldsam person som har svårt med empatin är inte alltid den rätta för att hantera detta med medialiteten.

Så väldigt individuellt från person till person inom dessa funktionshinder och har inte med medialitet att göra. 

Därför jag reagerar så starkt emot detta med Indigo/Kristallbarn som klassar in personer med dessa funktionshinder i ett speciellt fack för starkt mediala barn.

Man kan inte sätta in folk i olika fack oavsett funktionshinder eller inte. 

Vi är alla individulla individer och alla är mediala och hanterar detta på olika sätt  

Lasse

Lasse! Gotta love vad du skriver ibland, okej det mesta du skriver är skitbra 🙂

Varför skall allt placeras in i fack? Det är ibland skönt att kunna säga att man är si och så och jag förstår hur en diagnos kan stöda vissa barn i livet. 

Dock är det så också att vi, omgivningen avgör vad som är avvikande och inte, och det vi måste lära oss är att min sanning inte är din sanning. 🙂

Nej jag tror inte att personer med någon form av neuropyskiariska funktionshinder skulle vara mer mediala än andra. Allt handlar om att vara öppen för de hela.

Vissa barn med dessa svårigheter och svårigheter med sociala sammanhang kan dock vara väldigt intonande och färgas av vad som händer runt dem. 

Små barn har denna funktionen och följer den starkt. Ha tre barn som är i samma rum och en blir ledsen, snart blir de andra två också ledsna. Barn tittar på sina föräldrar och avgör när det är bäst att bli rädd och liknande. Sådant kan säkert vissa ha kvar mer befäst än andra. 

Barn och den andliga världen är väl något som fungerar mycket bra ihop utan problem ofta? I alla fall utifrån vad jag läst, hört och upplevt. 🤔

Jag kan tänka mig att en del "utvecklingsstörda"/handikappade (eller vad vi ska sätta för " korrekt titel") är inte färjade av samhällets värderingar och har i regel en naturlig inställning till detta. Att de lever i ett med det.

Behöver inte vara den gruppen men ofta så kan man uppleva en enklare kommunikation med personer som har svårare att kommunicera med omvärden, på ett annat plan. Att de snarare är betydligt mer medvetna om andra sidans existens i vår världen än vi är. Det kan gälla andra former av handikapp lika väl. Och naturligtvis inget som utesluter det andra.

Många av dessa upplever inte det som ett mediumskap, lika lite som ett barn inte heller gör det utan bara en helt naturlig del i deras liv. Eller en människa som ligger inför döden öppnar upp sig, för att på ett mer tryggare sätt gå över ser de inte sig själva som mediala helt plötsligt.

Det är vi som känner till vårt samhälles värderingar, hur vi ska "bete oss" och skapar oss stora mål av vad vi måste göra av vår medialitet. Medialitet har ju inte heller uppkommit under de senaste 30 åren heller. Förr gjorde man inte så stora affärer av det heller.

Jag måste säga att ha adhd och vara medial är ibland en märklig samman(och där försvann resten av ordet)

Jag med adhd är väl inte mer medial än andra och inte har jag det enklare heller när jag ska koncentrera mig så tar det en hel det energi och sen blir jag rastlös och orkar inte mer. Jag älskar min adhd men önskar koncentrationen hade varit så mycket bättre.

#21 samma här. Sammanträffande?

#22 sammanträffande och sammanträffande…det hör ju till…eller så vet inte jag vad du menar…vad menar du hahaha?

"Jag måste säga att ha adhd och vara medial är ibland en märklig samman(och där försvann resten av ordet)"

Var det sammanträffande du saknade? :)

nej, det var inte sammanträffande. nej, det tar stopp kan inte hitta en ord….hmm

#23
Samband? 🙂 Eller kombination kanske?

#26 kombination!!!!! ja, det var det jag sökte…hahahaha blev helt fel i huvudet där. började med "samman" och sen kunde jag inte återvända.

#27 Ja ibland tappar man det helt och det kan vara simpla ord som man använder varje dag :)

Jobbar mycket med psykvården och känner en kille med en diagnos på en psykisk sjukdom.

Han mår jätte bra och var på väg att skrivas ut.

Det hände -jag har följt hans utveckling länge- att han RÅKADE känna en ande i sitt rum. En släkting. Upplevelsen var mycket vacker och rogivande för honom.

Han berättade hela händelsen för mig och jag försökte naturligtvis hjälpa honom på alla vis. Han har aldrig förut upplevt något "onaturligt" på detta sätt.

Denna upplevelse RÅKADE han berätta för sin psykiater.

Det var tre minuters konsultation med doktorn. Resultatet var: ytterligare 6 månaders "VÅRD" p g a hallucinationer med mer medicinering.

Jag vet inte vad jag ska säga.

Jotack, jag har varit nära att få psykdiagnoser pga att jag råkade glappa käften för mycket vid nåt tillfälle.

#29 

Jag vet inte vad jag ska säga om detta för sker fel inom psykvårlden liksom i alla andra brancher.

När jag blev remiterad till psykvården första gången för att göra min ADHD utredning så har jag aldrig i mitt hela min livstid blivit så illa bemött av sjukvården som inom den offentliga sjukvården, 

Men när vi pratat under dessa utredningar så har jag alldrig förnekat att jag kan se och komunciuera med avlida personer. 

När jag då förklarat hur vi spiritualister arbetar med beskrivningar av anden och hur vi beskriver  anden  och att  det vi ser blir igenkänt av våra klienter så har jag alltid mött ett stort och positivt intresse av psykologer och läkare inom sjukvården. 

Det är faktiskt aldrig någon inom psykvården som i frågasatt detta utan det har mer skapat ett intresse  hos både psykologer och läkare och de har velat veta mer och få mer kunskap om ande världen.

Ett flertal har även frågat vad de själva kan få hjälp om att utveckla detta med den mediala sidan. 

Jag har även under min medium, healing och tarot kurser haft både läkare och psykologer som elever på mina kurser så Jag vill absolut inte nedvärdera  eller generelasera psykvården för att bedömma personer som psykiskt sjuka för att det är mediala men det var väldigt vanligt förr vilket dessa även medger. 

Men undantag finns ju överallt. 

Jag har själv haft klienter som sökt hjälp för sina psykiska problem och sjukdommar och det finns exempel där personer med allvarliga psykiskt sjuka upplever andevärlden men det kan inte hantera detta utan tror att det de får till sig är dom själva och att de blir en annan person eftersom de inte kan hantera om det är anden eller de själva. Inte ovanligt vid scizofreni.   detta kan bli ett fruktansvärt kaos hos personen och leda till mycket grymma saker och här måste jag som medium rekomedera personen att söka hjälp inom psykvården eftersom det själva inte kan göra skillnad på om det är de själva eller om de är andevärlden. 

Jag har själv suttit med personer med förskärare som hotat mig jag har kunat se en ande som avlidet en våldsam död i ett knivslagsmål. Men klienten har också upplevt detta men tror att det han själv som ska döda en annan med kniven och kan inte hantera detta med andekontakten. 

Så stor skillnad på när en person med en psykisk sjukdomsom som medium  ser ande världen och inte kan hantera detta. 

En när en frisk person upplever en ande jag har vid några tillfällen fått rekomendera personer som inte kan hantera sin medialitet att stänga ner och söka hjälp hos psykvården men det är inte ofta det hänt men det händer. 

Jag har  som sagt vad öppet berättat om att jag arbetar som medium och hur det fungerar och aldrig mötts av något i frågasättande utan snarare att de velat veta mer och vid ett par tillfällen har jag även förmedlat en andekontakt och ingen som i frågasatt detta efter det. 

Jag har vid ett tillfälle vid en privat fest suttit och diskuterat detta med en proffessor inom psykiatrin  det var ett mycket intresant samtal och våra tankar om medialitet och om vissa psykiska sjukdommar var vi övereaskande väldigt lika i våra kunsskaper och erfarenheter jag som medium och han som proffsor inom psykiatrin ett samtal som var otroligt givande för oss båda. 

Så när det gäller min mediala förmåga och andevärlden så är det aldrig någon inom psykvården som reagerat negativt när vi talat om detta. Aldrig har någon under alla dess  utredningar om min ADHD har jag blivit i frågasatt eller att någon påstått att jag halinucerar bara för jag berättat om att jag kan se och komunicera med avlidna andar. 

Så även de inom psykvården kan nog i det allra flesta fall i dag se hur man hanterar detta med andekontakter eller om man inte kan hantera detta Är min  egen erfarenhet. 

Hur många psykologer och läkare inom psykvården jag haft som klienter och som besökt mig som medium har jag inte någon räkning på i dag.  Jag har även haft  psykologer från andra länder som klienter  och senast under denna vecka hade jag en psykolog som klient som sökte andekontakt och vägledning. Så de inom psykvården är långt i från främmande på att detta med andevärlden existerar.  

Lasse

Jag är så tacksam för att jag inte arbetar med någon psykiskt sjuk person som sett andar och blivit diagnostiserad som hallucinationer och kanske fått medicin pga det. Däremot har jag träffat personer som arbetar inom psyk som absolut inte tror på andar. Jag skulle i alla fall inte klara av att arbeta där pga risk för felbehandling. För om jag skulle protestera blir jag väl också feldiagnostiserad… Hoppas verkligen att fler i denna del av landet blir mer öppna för detta. Dock ser jag redan en ljusning på min arbetsplats, att fler blir nyfikna på andevärlden… 😉

#32 

Jag har till och med fått ett arbete på en avdelning med  personer med gravt psykiska handikapp.

Utan  att jag hade utbildning eller erfarenhet av människor med den diagnosen. 

Det var när jag sökte en praktikplats på en daglig verksamhet  och blev igenkänd som medium. 

Som jag blev hänvisad till detta ställe när jag ringde dit så redan under telefon samtalet  sa chefen där att jag var välkommen dit som sommar vikarie. 

Hon hade sett mig arbeta som medium och hört mig föreläsa på en alternativ mässa. 

Personalen blev mycket  förvånade och konfunderade och det viskades o tasslades  mycket om detta bland personalen.  Eftersom de krävde personal med lång erfarenhet  och stora kunskaper om denna diagnos för att arbeta där. 

När sedan chefen på avdelningen informerade övriga  personalen om beslutet att ta in mig  helt utan utbildning var för att jag arbetade som medium och var van vid att läsa av personer intuitivt. 

Så var det inte någon av personalen som reagerade negativt  utan ansåg jag var helt  rätt person för arbetet. Eftersom ingen av av patienterna komunicerade med tal. 

Man visste heller inte när saker och ting kunde hända eftersom patienterna kunde få en reaktion som  inte hade med stunden att göra. 

Så man var helt enkelt tvungen att lita på sin inre känsla för  det fungerade inte med cold reading. 

För det kunde smälla utan ngn anledning alls en teori var att det kunde röra sig om ett minne av  en händelse som skett tidigare,  kanske dagen innan eller kanske  från barndomen ingen kan veta med säkerhet. 

Men visst komunicerar dom även om de flesta inte uppfattar det. 

Det var en underbar arbetsplats och jag lärde mig otroligt mycket denna sommar att arbeta med  helt underbara mäniskor som de flesta i samhället  är rädda för och undviker. 

När jag sedan gick min utbildning så var det ett flertal av de andra eleverna som vill göra sin praktik på detta ställe. 

Men  de fick nej med motiveringen att de inte tog emot praktikanter  för patienternas och praktikanternas säkerhet. 

När jag ringde dit och frågade om de kunde tipsa mig om en praktik plats  var jag välkommen dit direkt.  

När jag sa att jag ville prova ett annat ställe med liknande diagnoser och en annan inriktning av verksamhet så redan dagen efter ringde 3 st boende och erbjöd mig praktik plats helt och hållet för att jag hade den mediala erfarenheten och för min förmåga att läsa av och kunna komunicera utan ord. 

På det stället jag  hamnade på och gjorde min praktik ja där fanns  det redan ett annat medium bland det anställda. 

Så jag kan inte personligen känna igen den delen av av psykvården som  drogar ner personer för att de kan se andar.

Däremot har jag sett andra delar av psykvården som inte jag har varit  speciellt positiv till.  

Men det har inte haft med medialiteten eller med personalen att göra utan  på resurs brister. 

Lasse

#33 Vad härligt med förstående chefer och "öppna" arbetsplater! :) Jag önskar verkligen att fler blir mer öppna för andevärlden. Även om vissa redan är det så kan jag tycka att dessa är för få. För det här med andar är något man fortfarande pratar tyst om och bara med viss personal, enligt min erfarenhet. Men jag hoppas att det håller på att vända såklart. :)

#34 

Ja du jag jobbade som foto  tekniker på ett stort tidningsförlag i många år . 

En dag blev  jag inkallad till min chef för samtal inom stängda dörrar, 

Min chef hade hittat min hemsida på nätet och var mycket upprörd över min firtids verksamhet. 

Han skällde ut mig för att syssla med humgug och lurendrejeri och uppmanade mig att omedelbart sluta med denna verksamhet och ta bort min hemsida för det skadade företagets rykte sade han. 

Jag sa inte ett ljud utan bad honom räcka mig telefonen så ringde jag upp till personalchefen och bad honom komma ner för att det uppstått ett problem mellan mig och min chef. 

Herregud vilken utskällning min chef fick av personalchefen sedan hörde jag inte ett ljud av min chef som senare fick sparken. 

Innan jag staratade mitt företag så gjorde jag som man ska göra pratade med personal avd om att jag funderade på att starta mitt företag med medial verksamhet.

Vilket de inte hade ngt emot för det var ingen konkererande verksamhet. 

För som anställd måste man alltid ha arbetsgivarens tillstånd att bedriva egen näringsverksamhet på fritiden. 

Annars kan detta var skäl till uppsägning enligt kollektiv avtalet. 

Lasse

Jo Lasse, det var bra att du att man alltid måste ha arbetsgivarens tillstånd att bedriva egen näringsverksamhet på fritiden. Det är inte många som vet det. -Men det kan finnas undantag beroende på vilket kollektivavtal man har.

Annars har du blivit väl bemött med din mediala förmåga på dina arbetsplatser och det gläder oss.

Jag själv har 8 olika arbetsplatser där jag timvikarierar, 5 "psykställen" och 3 hemtjänstställen. Kan säga att på samtliga ställen har jag 1 (en) arbetskamrat som tror på övernaturliga i samma "mängd" som jag. Kan möjligen här och där finnas någon till som inte vågar öppna munnen än… 

Sen finns det några som "kan tänka sig" att det finns något…och på varje ställe 1-3 som ABSOLUT INTE tror på något.

Men jag säger som Kattugglan att även jag under senare år har märkt att folk i allmänhet har blivit mer öppna för det sk övernaturliga. Det har jag märkt på mina arbetsplatser så vi går mot ljusare tider.

We are the Word med eller utan diagnoser..vi är..vi känner..alla är olika ;-)

world