Blir mitt första inlägg här och hoppas att någon kan komma med någon tanke… 

Jag har på senaste tiden haft väldigt mycket "deja vu"-upplevelser från sanndrömmar helt enkelt.
Jag har ett väldigt livligt dröm-mönster (det har väl iofs alla) men jag kommer ihåg väldigt många av mina drömmar. Vaknar många gånger per natt och "andas" mellan varje dröm som sätter spår.
Deja vu-upplevelserna från drömmar i våras har nu under två veckor inträffat i stort sett varje dag. Det är lite läskigt och samtidigt lite coolt.
Är det "normalt" att ha så mycket sanndrömmar?

Och så till min dröm som jag fortfarande inte kunnat släppa sen imorse när jag vaknade…
-- Drömmen började med att jag var hemlös och sov i en öde bil på ett fält. Jag hade även en hemlös vän som jag inte kände igen.
Sekunden efter så sitter jag på en stol framför ett piano och publik och ska spela något, men känner att det rinner géle-liknande vätska från de nedre regionerna… Sitter endast iförd en tunn klänning och fångar upp vätskan med händerna. (Det var otroligt viktigt att fånga det och ta det med mig). 
Går iväg en bit och öppnar händerna för att se att det är två genomskinliga "ägg" med två spädbarn i. Jag hade alltså fått ett missfall. Först kändes det okej men sen sprack bubblorna till barnen och de skrek och jag visste att de skulle dö och jag kunde inte göra något. Och så bröt jag ihop och blev helt förstörd. -- Vaknade.

Jag har haft funderingar på om jag är gravid senaste veckan och jag undrar om mitt "undermedvetna" talar till mig… Säger drömmen då att jag är gravid och kommer att få genomgå något sådant jobbigt som i drömmen eller är jag inte det och det är "ute ur kroppen"? 
Har inte varit "medialt aktiv" på över ett halvår nu men just igår kväll så öppnade jag upp lite och kände genast närvaron av en väldigt snäll tant som jag även kände i livet. Hon la sin hand på min axel och då började tårarna rinna. Det kändes som en "allt kommer att bli bra"-beröring. Jag tror även jag råkade be om hjälp med det här… 
Är det så drömmen kom till?

Jag är, som ni kanske märker, full av frågor. 
Jag kräver inga svar men det hade varit trevligt om någon ville ge sig på ett försök att 'hjälpa' mig eller vad man kan kalla det. 
Mitt sinne är väldigt förvirrat i allt som händer. :/