Känner mig underlägsen hans ex. Hjälp!
Jag träffade en kille förra hösten, som just då hade gjort slut med hans ex.
Dom hade varit tillsammans i 3-4 månader och hunnit förlova sig varit på gemensam utomlandssemester etc.
I början av vår relation pratade han väldigt mycket om henne, visade hennes lägenhet som låg ute till försäljning(väldigt fin!) berättade att hon var chef på ett nystartat företag, att hon hade stora silikonbröst, att hon var snygg, hade pengar etc. Detta tyckte jag var jobbigt och drog mig för att träffa honom för mkt.
Men jag gillade han så mycket. Aldrig känt så för någon, så vi blev tillsammans och är det än idag.
Jag älskar honom. MEN han sa för några månader sen, efter att jag påpekat att jag inte riktigt kände att han tycker lika mkt om mig så som jag tycker om honom. Att han faktiskt var mer kär i hans ex, än vad han är i mig.
Alltså att under deras tid tillsammans så, var han mer kär. Än vad han nu är i mig.
(Inte att han fortfarande är kär i henne, utan om man jämför våra relationer så hade han en starkare kärlek till henne, än vad han har till mig)
Detta kändes och jag blev jätte ledsen. Han förklarade det hela med att hon varit mytoman och sagt saker och förklarat sig själv som en supermänniska. En fasad som inte fanns, och att han var kär i fasaden. Inte i henne. Men jag kan inte släppa det! Jag hade ju önskat att han var så kär i mig som han var i denna så kallade fasad hon målade upp.
Nu råkade jag se några gamla mailkonversationer de haft. Och han hade skrivit lååånga kärleksbrev till henne. Jag har knappt fått svar på sms, där jag förklarat min kärlek för honom. Typ fått svar som "detsamma" osv.
Detta gjorde mig så ledsen.
Han har sagt att hon fick en 5000krs dator i födelsedagspresent av honom. Till mig gav han sitt ord på att vi skulle ta en resa tillsammans. Denna resa vet jag inte kommer bli av, då han sagt sånt tidigare.(och om den mot alla odds skulle bli av, så antar jag att jag kommer få betala för min del själv)
Jag gör allt för honom. Jobbar gratis i hans firma, köper små presenter till han bara för att visa hur mkt jag älskar honom och bryr mig om honom, bjöd han på en ganska kostsam(för mig) resa till Göteborg, bjudit han på restauranger betalat hans räkningar (typ 10000kr) för mina sparpengar/födelsedagspengar etc (Jag har endast studiebidrag), har slutat gå ut med kompisar(då han anser att jag inte kan bete mig när jag är full, och med det så vill jag visa hur mkt han betyder för mig genom att respektera hans åsikt och istället stanna hemma) Men jag får aldrig ngt tillbaka.
Jag har aldrig fått några spontanpresenter eller blivit bjuden på mer än typ skjuts i hans bil.
Vet att han hade skickat blombud till hans ex tillexempel, då jag såg en gammal räkning.
Jag hade så gärna önskat att han gjorde så för mig.
Jag vill också vara med om sånt!
Han säger att han älskar mig, och att han vill leva med mig.
Men detta gnager på mig, och när jag tar upp det så anser han bara att jag endast letar efter fel.
Nu såg jag i datahistoriken att han även kollar på porr på de tidpunkter jag brukar duscha.
Alltså, han har sagt att han inte orkar ha sex nu de senaste veckorna pga att vi jobbar så mkt.
Han har ingen lust. Men han tittar på porr?
Låångt inlägg, men vet inte vad jag ska ta mig till just nu.
Han är jättegullig och jag älskar honom så mkt!
Är det bara jag som är fjantig? Finns det någon som kan "känna" av min situation? Och på något sätt ge mig något slags råd/tips?
All kärlek!
Jag känner igen mig otroligt mycket i det du skriver.
För ett par månader sedan så bestämde sig jag och min dåvarande pojkvän att bryta förhållandet, då det varit knaggligt under en längre tid. Han smsade med andra tjejer, han engagerade sig knappt när jag fyllde år, firade någonting etc. Och då lyckades vi ändå vara tillsammans i 3,5 år innan det blev för mycket.
Han klarade knappt av att höra av sig, han tittade på porr när jag låg och sov (vilket inte gör mig så mycket, men att han blåförnekade det gjorde mig ganska irriterad. Skulle datorn ha fått för sig att ladda ner porrfilmer själv?)
Jag stod ut ganska länge. Nu i efterhand så börjar jag verkligen ta till mig av vad mina vänner och vad min familj tyckte att jag skulle göra; jag skulle dumpa honom. Alla såg att jag inte mådde bra, att jag blev allt mer osäker på mig själv.
Låt inte det hända dig.
För en månad sedan så trodde jag inte att det fanns en chans att jag skulle komma över honom, jag var ju så kär. Men idag mår jag väldigt bra, och han och jag har förstått att vi funkar bättre som kompisar.
Det är skitjobbigt att vara så löjligt kär i en människa, men samtidigt så mår man ju på ett sätt bra med det. Men jag och säkert många andra kan relatera till det du skriver. Hur svårt det än är, hur omöjligt det än känns; du kanske skulle må bättre av att prova vara singel ett tag. Få känna att det inte är omöjligt.
Som du förklarar det så verkar det som att du är på väg in i en ganska elakartad spiral. Och såna är inte alltid så lätt att ta sig ur.
Lycka till nu, jag hoppas att du blev lite vettigare på mitt lite för långa inlägg.
Ta hand om dig, och kom ihåg att han inte är den enda killen på jorden. Det är ju faktiskt hans förslust om han håller på som han gör.
/ Kram Maja
Karma 1
Tycker du att det förhållandet ni har tillsammans nu är bra? Skulle du vilja leva så med han resten av livet?
Tycker ärligt talat inte det låter som om han är värd dig. Om du inte känner dig älskad och uppskattad för den du är.
Då skulle jag välja och bryta och gå vidare om jag var du. Men det är ditt val, men det känns inte som om du är nöjd med det ni har när man läser vad du skriver. 🙂
Åh, Gud vad jag känner igen mig - i allt ni skriver. Det har tagit lång tid för mig att släppa ilskan mot personen, för en sån skitstövel är svårt att glömma. Men man kan heller inte se något annat när man är kär, och det är så svårt att se vad som är bäst för sig själv. Man vet det, men man vägrar se sanningen. Det kommer inte bli bättre, hur mycket man är intalar sig själv att det kommer att lösa sig. Vill du verkligen leva med det här längre, kanske resten av ditt liv? Förtjänar du att bli behandlad så? Vad skulle du må bäst av i längden? Jag själv har lärt mig en läxa, och lovade mig själv att aldrig låta mig gå igenom något sådant igen. Jag drar nu åt mig hälsosamma relationer, och avsäger mig de ohälsosamma. Jag mår så underbart nu och är jäkligt glad att det är över. Så tacksam för stöd och hjälp jag fått av mina "medhjälpare", ni vet. Till och med mina tarotkort hejar på mig! ;) Att avsluta det var det bästa jag gjort. Men det är min historia :) Hoppas du inser vad som är bäst för dig. Kram och lycka till!
Bästa Karma1.
Jag tror jag är för rak i sak här nu men det hela verkar gå åt skogen för din del om du fortsätter med honom.
Sajtvärden får ta bort detta om mitt råd inte passar…
Karma1.
Du skriver " Han är jättegullig och jag älskar honom så mkt! " Men du verkar också väldigt, väldigt besviken och missnöjd med ert förhållande. Vad är det hos honom som du älskar?
Den kille jag ser framför mig när jag läser ditt inlägg är allt annat än jättegullig.
Karma1
När ens kille står och berättar om sitt ex i all oändlighet då blir man lite misstänksam. Och ja , jag tror inte han kommit över deras tid tillsammans. Annars hade han ju inte behövt berätta om henne för dig. Och detta känner du såklart på dig. Skillnad på att få höra berättas om ex och samtidigt känna att det är något som är fel. Men hur länge har ni varit ett par nu? Visar han att han älskar dig? Om man nu visar det så gör han ju det och då tycker jag nog personligen du skall nöja dig med att vara i nuet…för det som var har varit….
Sen så kan man ju lära sig av misstag. Han gav en dator eller var det var för 5000 kr till henne…fick han något tillbaka? kanske han inte gör det igen då till nån aannan igen. sånt vet du inte…så egentligen så skall du inte jämföra förens du pratat med honom och förstått hur han tänker..eller hur det egentligen ligger till. checka sanninghetshalten lite.
det löser sig…som sagt…lev i nuet
har vart med om samma.. det du ska göra är att sluta vara så generös mot honom eftersom han inte är det mot dig, Det brukar funka så det blir åt det andra hållet… Men ärligt talat så borde du skaffa dig en kille som skulle göra allt för dig och du för han, en riktig kärlek.. detta bara tar krafter av dig (antar jag eftersom det gjorde så för mig).. antar att ditt "kärleksförråd" är ganska tomt?