Närkontakt
Jag har precis registrerat mig här för att kunna vädra lite om mina upplevelser och kanske få lite feedback från andra som varit med om liknande saker.
Mitt första minne av en rad oförklarliga upplevelser är från när jag var ca 9-10 år och hörde djupa andetag bakom mig på kvällarna innan jag skulle sova.
Jag hade inte vett att bli rädd av det eftersom spöken var något helt annat för mig (lakan, kedjor etc).
Det här höll på till och från i några år fram tills mina föräldrar skildes och vi flyttade från huset till en mindre lägenhet.
Då började jag få rivsår och rispor på ryggen nästan varje natt och många gånger vaknade jag av att jag dunkade in huvudet hårt i väggen, så här höll det på i några år tills vi flyttade igen.
Men då till ett mycket livligt hus där hela min familj märkte av ljud och rörelser som inte riktigt gick att förklara.
I det nya huset fick jag vara ifred i alla fall, men det var steg i rummen på nätterna, dörrhantag som öppnades och stängdes, kylskåpet stod ofta öppet på morgnarna och man kunde höra suckar och snarkningar i vissa rum.
Det här var 15-20 år sedan nu och jag kan inte påstå att jag har haft det så lugnt i vuxen ålder heller.
Jag hade en riktigt jobbig period för ca 3 år sedan, då jag hamnade i en djup depression och ville helst inte leva längre. Då blev det väldigt mycket aktivitet runt mig, bestick som kastades och en hel hög av papper som flög ur en tidningshållare jag hade, hårda knackningar i väggarna och steg på mitt då väldigt knarriga golv samt mycket prasslande från köket. Jag sov med tänd lampa varje natt då minns jag ;)
Jag är ju rädd för det här och vill helst inte vara med om något av det.
Och så nu i helgen var jag på besök hos min mamma som bor i värmland, hon ville visa mig ett legendariskt spökhus (frammegården i skillingmark), så vi åkte dit. Fick komma in och titta på huset, det var kusligt men jag märkte inte av något. Inte förens vi satte oss i bilen och skulle åka därifrån. Då känner jag som om någon sitter och knuffar mig i ryggen, som om någon sparkar på sätet där jag sitter.
Nu blir jag orolig att jag ska behöva känna fysisk närhet vilket jag absolut inte vill göra. Jag vill inte se eller känna någonting. Höra och uppleva konstigasaker på annat sätt gör mig ingenting, men just den här fysiska kontakten gillar jag inte. Behöver jag oroa mig tror ni?
![[Sol69]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Frammegården är känt som spökhus och jag har själv upplevt en del i det huset och en hel del andra personer också. Så är inte förvånad om du fick med dig en av de som vandrar runt där uppe.
Men du kanske ska lära dig att stänga ned dig om du inte vill känna av och få kontakt med dem på andra sidan. De dras ju ofta till dem som känner av dem och uppmärksammar att de finns.
Om du inte själv klarar av att stänga ned dig kontakta då ett medium som kan hjälpa dig. Du ska inte behöva känna att det är obehagligt. Utan känslan ska vara okej.
Tack för era svar! Ibland när jag känner mig iakktagen eller lite extra mörkrädd säger jag rakt ut: Jag vill inte se eller höra något nu! Låt mig vara! Det känns fånigt men just då känns det nödvändigt.
Jag är också, eller vad jag tror lite synsk. Många gånger kan jag tänka de mest konstiga saker som liksom bara poppar upp i tankarna och sen har de någon slags förankring i händelser som händer runt mig eller mina närmaste. Detta har gjort att jag kan bli lite ängslig över att tänka på vissa saker för jag vet inte vilka tankar jag ska ta på allvar. Tex. en hel dag gick jag och oroade mig över att något hemskt skulle hända min syster, jag liksom såg framför mig ett överfall alt rån. Inget hände med henne men hennes bästa väninna blev våldtagen den dagen. Det är många gånger saker händer som jag tänkt på men ofta lite svårt att veta vem det handlar om.
Jag skulle vilja lära mig att sålla ut de tankarna som betyder något, för nu när det kommer en orolig tanke över något så tillåter jag mig inte att tänka mer på det i rädsla för att det ska hända. Låter flummigt, jag vet…
Har du funderat på att gå med i en cirkel eller gå på en kurs.Det kan ge dig verktyg att förstå hur du ska hantera din medialitet.
Det skulle vara spännande men finns det såna kurser? Ska kolla upp det.
Det brukar finnas i de flesta större städer. Om du säger vart du kommer ifrån kanske vi kan ge dig tips 🙂
Jag bor på söder i stockholm. Sitter och letar på nätet nu :)
Då kan du ju gå ut på stan och du hittar allt du söker. finns ju det mesta i Stockholm 👍
#3 Inte alls fånigt att be om att bli lämnad i fred. Du skulle höra vilka långa tal jag håller till mina andevänner varenda kväll innan jag går och lägger mig. Bara för att slippa vakna och bli rädd.
Ja jag tror faktiskt att det hjälper när man säger till. Jag har inte märkt något konstigt sedan jag kom hem från Frammegården i skillingmark som tur är. Inte än. Får väl säga till på skarpen om jag känner någon som petar och knuffas igen.
Starta ny diskussion