jag dömmer ingen utan det är upp till var och en hur man vill göra, men jag själv skulle inte göra abort om jag inte blivit våldtagen eller om en graviditet skulle medföra för stora skador på min kropp (vet att endel kan ha tex ryggproblem så dom inte klarar en graviditet), vet dock inte hur jag skulle göra om det via prover/ultraljud skulle komma fram att barnet skulle vara gravt missbildat eller ha så pass grav utvecklinsstörning att det mest troligt inte skulle kunna få ett bra liv.

 Var gravid, med en man som stal all min energi och förtryckte mig, total kontroll alltså. Han hotade mig om jag valde att behålla barnet, då insåg jag mitt eget bästa och lämnade honom. Har aldrig trott på abort, utan gjorde allt i min makt för att få hjälp med att adoptera bort det, det visade sig snabbt att den möjligheten inte fanns i Sverige, då. Så jag fick genomgå aborten, trots att jag tyckte att det var fel.

Sedan vill jag säga angående att inte kunna titta på/älska/hålla i sitt barn, är någonting som drabbar många kvinnor, utan att man har blivit våldtagen. Det kan drabba alla, om man har otur.

Jag har personligen hjälpt en kvinna på flykt, med två små flickor, varav hon helt nonchalerade den lilla. Hon fick ingen uppmärksamhet, närhet, omtanke och som förklaring på detta fick jag höra att den lilla inte hade kommit till på normal väg. Dvs. genom en våldtäkt. Det finns inget som har slitit så mycket i mitt hjärta som detta barns ögon, jag var ju själv ett försummat, oälskat, och oönskat barn.

Så mitt svar är: ja till fri abort, ja till rätt till fler svenska adoptioner som ett alternativ, ja till domare som kan använda sig utav max-straffsatsen i övergreppsmål. Ja, till utökad kontroll utav personer som skall jobba med människor, samt dömda för övergrepp som skall bo i närområdet. Som dom har det i USA. Samt ge mammor all hjälp för att i första hand ta hand om sina egna barn, men när inte det går…..

Jag tycker att varje person ska avgöra själva, om dom vill göra abort eller inte. Det är samma med donation och döden osv. Det är så svåra val…

Jag är för abort. Tycker ev. att gränsen borde sänkas för friska foster. Men där fostret är så sjukt att det inte klarar sig utanför magen eller inte kommer få ett värdigt liv så tycker jag man ska få göra sen abort. Precis som zeretki skriver så är det varje persons enskilda val, man ska inte döma någon, ingen kan sätta sig in i hur det är för någon annan.

Det är hemskt att använda abort som preventivmetod, det är gräsligt att man kan göra abort i princip fram till dess att man kan rädda för tidigt födda barn. Men trots allt är jag för att kvinnan själv väljer.  Vi får hoppas att själen flyttar sig vidare till något annat litet befruktat ägg så att den inte blir vilsen…..

Sylvia Browne säger i en av sina böcker:Att själen inte går ner i ett foster som ska aborteras….

abort är upp till var och en, känner man att man inte kan ge barnet vad det behöver så kan jag förstå om man väljer abort, många undrar då varför man blir gravid och inte skyddar sig m.m…en olycka kan lätta hända! och det finns flera tusen anledningar till varför man kanske väljer att göra abort och lika så finns det flera tusen anledningar till att inte göra abort, men det är upp till var och en tycker jag!

men vill man inte ha barn så tycker jag att man bör tänka  på skydd m.m, sedan om något händer är en annan sak, det kan hända även den bäste!

men jag tycker inte man ska klandra andra för att dem kanske väljer att göra n abort, man gör nog det av en speciell anledning!

galdra….det låter hmmm både lite lulligt men samtidigt bra.

Undrdr hur själen kan veta om fostret ska aborteras eller inte, skriver hon nåt om det?

Detta är en het potatis till!

För oss som arbetar med förståndshandikappade och får se en del hemskheter.Ja många i "vår bransch" önskar att om föräldrarna vetat..kunnat få/ta abort…

I Vissa fall är det svårt att hjälpa brukarna till ett värdigt och livskvalitativt liv.

Sen är det väl konstigt ändå-Min som och svärdotter är också i denna bransch-När dom blev gravida med mitt barnbarn ville dom ta fostervattensprov-men stötte på patrull från alla håll.T om av barnmorskan-hon avrådde till provet.Men sonen och svärdottern gav sig inte -dom ville inte ha ett barn med såna skador som dom arbetar med…

#8 jag har tyvärr lånat ut böckerna-men nån annan kanske vet.

#8 jag tror som sylvia brown skriver (hon har ju en själ på andra sidan som hon ser och hör tydligt som berättar detta för henne) att man gör en "plan" på andra sidan och då finns säkert med där vilka barn man kommer behålla och alla svårigheter man kommer gå igenom, och då "vet" dom att det här fostret kommer att tas bort så då går ingen själ ner i det.. så TROR jag ialla fall

De skulle väntat tills hon var 35…då skulle barnmorskorna praktiskt taget tvingat på henne ett fostervattenprov.

1975/76  arbetade jag på Södersjukhuset med just aborter på en gynavdelning.Man hade precis lagstiftat till fri abort…jag kan berätta den ena hemskheten efter den andra….Då var jag mot aborter.Men har ändrat mig idag.Det arbetet har i alla fall följt mig i livet kan jag ärligt säga.Och när jag utbildade mig till uska berättade jag om detta arbetet i klassen-vår lärare som varit chefsbarnmorska på Borås sjukhus,sa åt mig att släppa det.Felet var inte mitt.Men mycket tankar och moral och etik fanns i det jobbet kan jag säga.

#12 nejdu Dilba det stämmer inte alls.Hon var 38 år då…

Jag måste säga att jag håller helt med zeretki.. och att det även gäller döden och donation.

dilba Jag förstår din tanke.. men är det inte ganska olika saker ändå? Det ena är ett önskat barn och det andra är ett oönskat foster..

#13 Jag blev själv utsatt för en hemsk behandling när jag gjorde abort. Jag var då 17 år, jag tänker inte berätta här vad som hände men det var en läkare som fick en varnig efter det, fast en varning var verkligen lindrigt. Den gången var jag sekunder från döden. så abort är inget jag varken skulle vilja eller våga göra efter det, men det beror ju på mina egna erfarenheter i det här fallet. Jag tycker att det är bra att det finns fri abort och var och en väljer själva. Jag tror att dessa själar kommer för att lära oss något, sen sker det en abort eller ett missfall, själen återvänder och vi får något att tänka efter på och lär oss något av det.

Min moster och hennes man har haft otur med att få flera barn som har fötts med en allvarlig skada, dom har dött innan 2 års ålder. Vid sista graviditeten fick dom åka till Uppsala och göra fostervattensprov och blev så lyckliga när svaret visade att barnet var friskt. När han föddes såg dom direkt att han var sjuk och dom fick nästintill tvinga läkaren att ta med barnet och kolla. Mycket riktigt så var han sjuk, det visade sig att i Uppsala hade dom blandat ihop 2 prover så den andra mamman hade valt att göra abort. 
Dom har idag 2 friska barn och 7 änglabarn.

#16 *Stor kram* Det låter jobbigt, jag får en sån otäck känsla när du skriver så. Men det kan ajg absolut förstå, jag tror inte att abort är ett enkelt val överhuvudtaget faktiskt.

#6 Nej, det kan vara så att andevärlden vet på förväg hur föräldern kommer att välja. Om dom kan se in i framtiden eller hur det funkar, har ingen aning…

Ungefär som någon frågade mig, hur vet du att ditt eventuella barn VILL bli fött? Jag svarade: Ja, annars skulle det inte födas.

Så tror jag iallafall.

Hade vart intressant att veta vad karlarna på sajten har för tankar om abort också

hej vänner..ja ni detta med abort..svår fråga o svårt att ge svar på oxå…för hur man vänder på detta så blir det fel…det finns många som andvänder det som priventivmedel..o det är fel…sen finns det många som har kommit till värden av fel personer..det är inte bara att skaffa barn..det är det största ansvaret man skaffar sig då….hur många barn idag lider..och hur många barn kommer det att bli som får lida…man ser med egna ögon idaxslägge hur barn far illa vid….ett barn är gulligt när dom är nyfödda…men tiden kommer då många far illa….man kan stoppa många födslar om myndigheterna är inblandad….(Tonårsfödslar)….sen finns det oxå äldre stjärnskott..som inte ska ha barn….det kan skrivas hur mycket som helst om detta..men ljus o värme till alla barn som får lida…kram

#20 Jag håller fullständigt med dig där. Jag har funderat många gånger på varför det bara görs noggranna utredningar vid adoptioner och inte av alla blivande föräldrar, då tror jag att det skulle vara mycket färre barn som for illa.

#20 Jag har svårt att tro att många använder det som preventivmedel.. jag har gått igenom det två gånger och det är fruktansvärt jobbigt psykiskt både före och efter och dessutom mår man (ialla fall jag) jätte dåligt fysikt lång tid efteråt. Så jag har väldigt svårt att tänka mig att folk skulle använda det som preventivmedel…

Jag tycker verkligen att man ska få göra abort!! Det är varje kvinnas rättighet och jag tycker det är viktigt att man har möjligheten att göra det, oavsett det är frukten av en våldtäkt eller någon annan orsak.

Efter hur lång tid man ska få göra ingreppet är ju en svår fråga då det faktiskt finns kvinnor som inte vetat om att de är gravida förrens det är för sent. Det finns ju kvinnor som kommer in på akuten för magsmärtor när det i själva verket är förlossningen som satt igång. För en sådan kvinna är det ju förödande att sänka tiden för abort……Men naturligtvis måste det finnas en gräns, frågan är väl om en måste bli lägre.

#22, jo tyvärr känner jag till personer som har använt abort som en preventivmetod. När det sedan blev dags för dom att skaffa barn och det inte gick, så var provrörsbefruktning den enda utvägen. Jag kan inte säga att jag tyckte synd om dom. FÖr egen del fick jag äta flera hormonkurer, för att mina ägglossningar försvann när jag var 18. 

Jag anser óckså att det borde finnas ett slags körkort på att man duger som förälder. Men hur många av oss skulle passera isådana fall. Jag tror att det första barnet ofta blir som en slags provkanin. Där man försöker att genomföra den exemplariska uppfostran. Sen när tvåan kommer, så har man insett grejen, förhoppningsvis, att alla barn är olika, därför skall inga barn behandlas lika. SÄger  5-barns mamman. lightseeker

BOKEN som Ni efterfrågar med Silvia Brown heter:
"Livsredskap" ISBN 91-7711-083

Den boken kan jag rekomendera, boken bygger på att Sylvia frågar sin guide, Francine om olika livsfrågor, bla. abort men även dödshjälp, självmord osv. Jag köpte boken för 5 år sedan skulle jag tro men bläddrar fortfarande i den ibland och har även lite märken här och där. Det är alltså en bok att sätta notisar i.
-------------------------------------------------------------------------

För övrigt tror jag som i boken Livsredskap:
Ingen på "andra sidan" är dum, inget väsen väljer att gå in i ett foster som kommer att aborteras, det finns ingen lärdom för den själen att få genom att göra det.
Så i de fall abort ska göras är inte heller ägget besjälat så att säga, det är tomt!!

#14, vad märkligt! Kanske olika policy i olika landsting

#15, nja…om det är ett oönskat foster så kan man kanske ta bort det före v 12 eller så…det är ändå ganska gott om tid att bestämma sig. Det är i min mening inte nödvändigt för en kvinna att gå och dra på det beslutet så länge att själva aborten blir besvärligare än en skrapning.

Tycker att det borde göras obligatoriska alkohol/drogtester på alla blivande föräldrar varje vecka under hela graviditeten, tror att det skulle bli färre barn som får växa upp i missbrukarhem då

#27 Ja det håller jag med om och det skulle också minska alla dom skador som barnen får av det.

#22 Där jag arbetade på SöS hade vi en kvinna som kom in för sin 18:e abort.Turligt nog är det ovanligt med så många-och hon blev också tvångssterilicerad.Men visst användes det som preventivmedel.

#29 Jag vet också personer som har gjort flera aborter istället för att skydda sig. Det är tragiskt att dom inte skyddar sig istället.

vet en gång jag låg på sjukhuset..på gyn-avd..ute i rökrummet snacka unga tjejer som hade gjort abort…dom sa..jaha nu är det bara att gå ut igen o ha sex..för det var ju enkelt med abort…där sitter det oxå en kvinna och hör allt..hon grät sen när dom andra gick..hon kämpa för sitt liv för att få barn istället..vet oxå ett tvillingpar…dom har 5 ungar med fem olika karlar..dom skaffa dom bara för barnbidraget i barntillägg..inte för att dom var älskade…och dom barna har farit illa hela sitt liv…dom barnen fick secendhand kläder eller ärvda klädre från folket o stekt stömming till middagar…billigt …och mamman satt där med nyinköpta dyra kläder plus fin mat till sig själv…jag har även givit dessa barn både kläder o skor plus mat..frukost för dessa barn blev havregryn med mjölk..inte fick dom koka gröten..utan gryna som dom va..plus lite mjölk…vet ni varför…ju för gryna svälde i magen..då var barna mätta hela dagen…och myndigheterna gjorde ingenting åt saken där…nu har alla barn flyttat hemifrån..så nu har dom det bra..eget boende..egna pengar…vet oxå att dessa barn sällan hälsar på sin mor idaxslägge…kram

#31 Det är så grymt, jag har också träffat många barn som levt i misär och utan kärlek, där myndigheterna inte gör någonting trots anmälningar från olika håll.

fast ibland verkar ju mydigheterna ta barn ifrån folk hur som helst utan anledning också.. tänker på den där artikeln i aftonbladet där socialen bara kommit och knackat på dörren och tagit familjens 8 (?tror det var 8) måndaders bebis utan att föräldrarna gjort barnet minsta lilla utan för att någon gjort en anonym anmälning om att deras sommarstuga var ett olämpligt ställe för barn då dom renoverade!!!???? fy 17 säger jag bara så fruktansvärt!! kan bara tänka mig den hemska känslan, och under 1 månad hade dom inte ens fått träffa sin flicka eller fått veta var hon befann sig!! får det verkligen gå till så!!! då tänker dom ju verkligen inte på barnets bästa.. tänk vad det barnet ska känt sig förvirrad och ledsen o inte vetat var mamma var eller varför hon inte fick vara med mamma.. uch då då hade hon det väl mycket bättre hemma i tryggheten med sin kärleksfulla familj istället för nåt tillfälligt fosterhem.. nä uch hur tänker dom egentligen. oj så långt det blev :) men sånt här är nåt som verkligen upprör mig!

här hittade jag den föressten http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1117607,00.html

inte för att det här hade nåt med abort att göra  

man blir förbannad över myndigheterna oxå…dom skriver i tidningarna   FÖR BARNENS BÄSTA…så låtter dom barn fara illa ändå…vet en jul..barnen åt stömming..moderna satt där med julmat åt sig själv..plus oxå att barnen hade även skrivit en önskelista..som moderna avskyde…vet ni vad ett stod på önskelistan…önskar mig ett packet makaroner…moden kunde även köpa sig en pizza som hon sen inte tyckte om…då fråga barnen om dom fick dela på den..då skrek hon till ska ni ta maten från mig…barnen sa  DU TYCKTE INTE OM DEN…men dom tog inget..modern kasta pizzan i soperna istället…frukt o godis..gömde hon i tvättkorgen..för det var hennes tvättkorg…barnen hade egen..och även fick tvätta sin egen tvätt..från lite ålder…barnen fick gå ner till tvättstugan…modern tvätta sin tvätt i tvättmaskinen som hon hade i lägenheten…ja skulle kunna berätta mycket…om inte barne gick ut med moderns små hundar på morgonen o kvällen..så blev dom oxå utan havegryna…nu gråter jag  hur kan en mor göra så mot sina barn…och myndigheterna titta på..

ja det verkar ju inte som om det fungerar som det ska… tar barn från trygga hem och låter barn stanna kvar där dom far illa…

vet inte om du melia tror att myndigheterna tog barne från modern och lämna dom till andra…nej nej så var inte fallet…barna bodde hemma hos moderna..o myndigheterna titta på…barnen for illa hemma…….myndigheterna skulle inte bara titta på..dom skulle ta barnen därifrån…men så var inte fallet…kram

drutten nu förstår jag inte riktigt vad du menar,

när jag skrev "tar barn från trygga hem" pratade jag om den här artikeln jag länkade till att dom tog barnet från ett tryggt och kärleksfullt hem vilket var fruktansvärt gjort av myndigheterna!

när jag sen skrev "och låter barn stanna kvar där dom far illa…" så syftade jag på det du skrev.

 #31 Abort är inget,som man gör lättvindigt!! Vad vet man vad dessa ungaflickor kände,vad vet vi om deras smärta!! Vad de' tänker,känner i sin ensamhet.Kanske är deras tuffa attiyd,sätt att stänga av sin känslor för ingreppet!!  Visst finns det flickor/kvinnor som anväder detta som ett preventivmedel.Men att människor utnjyttar systemet (vad det än må vara) finns alltid.Det finns ett mycket bra indianskt(bland många) Döm inte någon annan,innan du gått i dennes, mockasiner  i ett månadsvara.

Vad man än står i denna fråga,så vad vet vi hur vi skulle agera i en viss situation.Man kan ALDRIG säga,att så skulle jag inte göra!! Vad vet vi om orsaken,hur personen mår,tänker eller vilka erfarenhet den har med sig tidigare.

Kram//molly 

Kram//molly

Kolla artikeln i Expressen: Fick 12 dagar på sig att bli mamma

Abort är förkastligt och fruktansvärt. Själv fick jag aldrig några barn, och jag har ingen förståelse för hur man kan abortera ett fullt friskt foster, ett nytt liv - förutsatt att inte mamman löper risk vid förlossning/graviditet eller barnet är missbildat/sjukt. Självklart också vid våldtäkt.

Kvinnlig frigörelse är ingenting värt, tycker jag, om priset skall vara att antalet aborterade foster ökar.

JO DU TUVSTARR, DET FINNS NOG FLER SITUATIONER, SOM DEN JAG BEFANN MIG I DÄR HAN HADE HOTAT MED ATT  SKÄRA UT FOSTRET UR MAGEN PÅ MIG OM JAG INTE ABORTERADE DET. VILKET JAG FÖRSÖKTE AVSTÅ FRÅN GENOM ADOPTION MEN INTE FICK HJÄLP MED.

SEDAN TVINGADE HAN SIG PÅ MIG DIREKT EFTER ABORTEN OCH VÅLDTOG MIG MEDANS BLODET RANN,

 EFTER DET SATT HAN OCH GRÄT FÖR ATT JAG HADE MÖRDAT HANS BARN. RENA PSYKKON.

HADE JAG FÖTT BARNET, SÅ HADE VARE SIG JAG ELLER BARNET BLIVIT AV MED HONOM.

JAG HADE INGENSTANS ATT BO, INGEN UTBILDNING, INGEN FAMILJ SOM STÖTTADE MIG, FICK INGET ANNAT RÅD AV BARNMORSKAN ÄN TILL ABORT, FASTÄN JAG TIGGDE OCH BAD OM ATT FÅ ADOPTERA BORT DET. SÅ GÖR VI INTE I SVERIGE, VAR SVARET. VAD HADE DU RÅTT MIG TILL?

#41 TRor inte vi kvinnor gör abort för att  VÅR  egen vinning skull

inte heller för att FÖRVERKLIGA oss själv!!!

#42 Jag tycker att det var ett rätt beslut du tog! Jag fick missfall en gång och den killen använde sig av psykisk misshandel så idag är jag tacksam för missfallet för jag vet att om jag hade födit barnen så hade jag aldrig blivit av med honom. Han förföljde mig överallt bl.a. Det slutade med att jag fick flytta långt för att komma från.

Det jag däremot är emot är dom som tycker att det är ok att göra abort gång på gång istället föra tt skydda sig. Jag brukar ofta tänka på det och dom som inte kan få barn, hur orättvist det är många gånger.

Jag måste bara säga att jag är oerhört ledsen över att du fått genomgå allt detta lightseeker….Mycket ledsen..Har du fått hjälp och stöd med alla känslor som du bär inom dig. Jag tycker mig känna en smärta och ett skrik på hjälp genom ditt inlägg i tråden..Att genomgår så mycket smärta, är inte lätt att ta sig ur själv.. 

 Kram och ljus MariaJ:-)

Hallå där

En sak jag tänkt på som är lite svår att få ihop.

Om själen besätter fostret direkt vid befruktningen, OCH om man själv, (som själ), väljer till vilka föräldrar man ska födas. 

Någonstans fungerar inte matematiken i detta, för då betyder det att vissa själar väljer att bli aborterade innan de ens sett dagens ljus. Så då måste vi ju ha sållat ut att själen inte besätter fostret förrän det är för sent för abort. Men? Missfallen då? Väljer vissa själar att besätta ett missfall?

Jag tror vi kan med ganska stor säkerhet säga att själen besätter ett barn när det är fött eller strax innan, kanske vid första barnaskriken. 

 Vars står männen i abortfrågan undrar ni.

Ni som fruntimmer vet, att om en man skulle föreslå en abort, så är det bland det hemskaste han kan begära av sin partner, där ligger en kraftig orättvisa, (i dom flesta fall). för om fruntimren säger att "jag vill inte ha detta barn", så står tyvärr vi män maktlösa, å det i detta jämlikhetens samhälle. Vid tvärtom så blir bara mannen ratad.

Jag tycker att det är upp till var och en, och beroende på omständigheter. Jag tycker inte man ska ta död på ett liv, oenigheten är ju NÄR det är liv. Alla liv är värda att leva, men abortfrågan kan ju egentligen inte ligga särskilt långt ifrån dödshjälp-frågan. Den är minst lika komplicerad, det finns saker som talar både för och emot. I båda fallen har inte själva objektet något att säga till om, å det tycker jag är fel. Det är alltså vi "levande" som tar oss bekvämligheten att bestämm.

Mycke blev det:)

SEV

Summan av kardemumman är väl kan man säga.

Fråga inte ens oss män hur vi står i frågan om abort. För vi har ändå inte sista ordet.

Om jag vill ha barnet men inte kvinnan så blir det med 99% säkerhet abort.

Om inte jag vill ha barnet men kvinnan vill, så blir det med 99% säkerhet en fortsatt graviditet.

Så. fråga oss inte ens, förran det råder jämlikhet även i den frågan.

SEV

JO, MARIA J, DET ÄR INGEN FARA MED MIG, KÄNSLOMÄSSIGT, LÄNGRE. MEN JAG HAR SLUTAT UPP MED ATT SKYDDA ANDRA FRÅN LIVETS ELÄNDE. DET FINNS RUNT OMKRING OSS, OCH  JAG TYCKER ATT DET ÄR VIKTIGT ATT VI SER ATT DET INTE ALLTID FINNS ENKLA SANNINGAR, SANNINGARNA ÄR MÅNGA. BEROENDE PÅ MED VILKA GLASÖGON MAN TITTAR MED, MÄNNISKORNA BAKOM GLASÖGONEN ÄR JU SAMMA MÄNNISKOR I ALLA  TIDER. JAG SKRIKER INTE PÅ HJÄLP, MEN DET ÄR OERHÖRT MÅNGA MÄNNISKOR DÄR UTE SOM GÖR DET, I DET TYSTA. DET ÄR DERAS TALAN JAG FÖR.

JAG VET DETTA GENOM ATT JAG JOBBAR IDEELLT I EN FÖRENING FÖR KVINNOR UTSATTA FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP (STÖDCENTRUM BEDA, GÅR ATT GOOGLA PÅ) OCH DÄR ÄR EN AV ETT FÅTAL KVINNOR SOM GÅR UT OFFENTLIGT OCH INFORMERAR OM KONSEKVENSERNA AV ÖVERGREPPEN, OCH OM HUR DET ÄR MÖJLIGT ATT ÅTERTA RÄTTEN TILL SITT EGET LIV, TROTS EN TRASIG BARNDOM. VI JOBBAR ENLIGT MODELLEN HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP.

Under sittningar kommer det barn från andevärlden och berättar att han/hon är den själen som personen förlorade genom missfall eller abort. När dessa själar kommer så visar dom sig i den ålder som han/hon skulle ha varit. Då borde ju själen ha kommit innan missfallet eller aborten? Det finns ju barn som fötts vecka 23 som dom har klarat, alltså i den vecka som många får missfall? Jag vet när mina barns själar kom och det var mellan vecka 7-10. Kanske det är väldigt olika och individuellt, jag har också hört att själen kan gå in och ur fostret hela graviditeten och att små barn lever med ena foten på jorden och den andra i andevärlden. Intressant ämne det här =)

Lightseeker

Ta nu inte illa upp, men i datavärlden så kallas det att man SKRIKER när man skriver med versaler.

Så, lite tvetydighet blir det när du skriver med versaler att du INTE skriker på hjälp *ler elakt*

Ja Elisabeth, ämnet är nog ett intressant ämne.

hur ställer ni tjejer er till frågan om jämlikheten i huruvida mannen ska ha lika rätt att välja abort eller inte? 

SEV

#50 Visst ska kvinnan få bestämma över sin kropp som man säger men jag anser att det är fel att mannen inte får ha sin åsikt med, det spelar ingen roll vad mannen vill trots att det är ett liv med stort ansvar som behöver båda sina föräldrar i livet. Jag tycker att det är fel! Det snackas om jämställdhet men bara från en sida upplever jag många gånger. Fram för lite mer kraftiga regler för man är två om det och då ska båda få framföra sin vilja på ett mer regelrättigt sätt också. Sen måste det ju också finnas undantag som vid våldtäkt eller andra liknande jobbiga situationer.

Självklart, inga regler gäller för folk som våldfört sig på andra, do mhar försatt sin rätt totalt i frågan.

Jag verkligen ogillar sådant, det vore ju hemskt om en kvinna skulle behöva föda ett barn som kommit till mot hennes vilja.

Men nu är vi här igen, barnet då, vem för barnets talan? BArnet är ju ruskigt oskyldigt.

Och, vore det inte lika hemskt om ett barn föddes där mannen kanske var skitfull och blev ledd i "fällan"? 

Om en människa våldför sig på någon annan en andra gång, då tycker jag det är helt okej att lobotimera eller kastrera fanskapet. Det finns ingen som helst rättvisa i att alla våra barn/medmänniskor/vi själva ska vara försökskaniner till någon som har benägenheten att återfalla till gamla våldförande mönster.

SEV

Och så kommer tvetydigheten, eller dubbelseende eller det stora blundandet. Jag då, jag har varit gift 2 ggr, det betyder ju då att jag försatt min rätt att gifta mig *småler* Å jag har haft ett par andra längre förhållandne, har jag då försatt den rätten åxå? Hur man än vänder sig så har man runpan bakåt. SEV

#50 Intressant fråga!!

En lite utvikels från din fråga.Har under hela  min son's uppväxt  varit ensamstående mamma.Som så många andra, inget konstigt med det.Nu till saken: för ett antal år sedna,var jag på dans träffade en kille,som jag pratade med och BLEV SÅ IMPONERAD AV!! Och varför då..ju för han var ensamstående pappa.Sen kom jag att tänka på vem blir imponerad av ensamstående mammor.Nu var det rätt många år sedanMen än idag tycks det som det är något extra stort med en ensamstående pappa. Och vad  blir en kvinna som medvetet "övergivet" sina barn!!Oftas en kvinna som man "ser" ner på hur kan man överge sina barn.. Jag kan än idag höra män som säger,att "nej..jag kan inte hänga med ut ikväll,jag måste vara barnvakt,för fru ska ut" Hur kan man vara BARNVAKT åt sina egna barn en lite undran bara.Nu till din fråga.Hur kan vi som kvinna vet,att vi inte en dag står där ensam med barnet och ansvaret.Har en väninna,som valde barnet,för pappan sa att han skulle ta sitt ansvar.Men vad är han nu?? Hon sitter där med sin dotter ensam.Pappan fick annat för sig.Hon älskar sin dotter,med har nu en mkt svår situation

Kram//molly

Som jag skrev tidigare när det gäller adoption så gäller det regler som att man t.e.x ska vara gift, ha en god ekonomi och ha ett bra socialt kontaktnät, man utreds uti fingertopparna för att bli en godkända föräldrar och många blir inte godkända för att dom inte har tillräckligt höga löner?. Dom som utreder gör det för barnets bästa men varför måste inte alla bli godkända? Alla barn är värda föräldrar som kan ta hand om dom!

jag hade lika gärna valt att adoptera mitt barn till ett par föräldrar som hade ofantligt med kärlek, men var vanliga arbetare som inte kunde åka på semester ideligen. hellre än att abortera det. jag anser att kraven de har på lämpliga adoptivföräldrar inte skulle vara att stirra sig blind på plånboken, utan istället till lämpligheten, andra som håller med?

Ensamstående pappa, här sitter en. Visst blir ni impade? *småler*

Det finns ruttna bär i varenda bärbuske, men i mitt fall valde barnen själva. Men det var då det, nu är den yngsta 20 å nyss gjort lumpen. Så jag e FRI som fågeln.

Hur vi än vänder å vrider det om bra kvinna dålig man å vise versa så spelar det ingen roll. I våra sinnen så sitter det inpräntat att fruntimmer tar hand om ungarna, det blir jäkligt svårt för gubbarna att amma t.ex: Finns sökert en hel drös saker som talar för att kvinnan e den tänkte barnafostraren.

Men, nu är det ju jämlikhet som gäller, så då mixar vi hejvilt, två homo kan ju adoptera ungar, vem ska ungen säga mamma eller pappa till? Nä, det har blivit mycke som blivit jäkligt fel i denna frigörelse, förstås har mycke blivit bättre åxå, men vem frågade ungarna?

SEV

Fasiken va sjysst *ler stort*

Jag fick inlägg 57 *jippi*

Lightseeker. Jag håller med dig, lämpligheten borde gå före plånboken. Men se det såhär, dom beaktar lämpligheten ÅXÅ. Så både plånka å hyvens folk gör det ju så mycke bättre för ungen.

Jag har även varit kontaktfamilj å tagit hand om ungar som haft det svårt hemma.

Jag = jag å ungarnas mamma 

SEV

SEViking
Jag håller med gällande mannens rätt att bestämma abort är ytterst obefintlig om frågan ställs på sin spets och det är fel både mot blivande barn samt pappa som inte valt att bli pappa.

Jag har själv en grabb i min närmsta vänkrets som råkat ut för detta och det är varken roligt för moder, fader eller barn. Jag vill då även nämna att kvinnan är väldigt trevlig söt och vänlig så jag har inget emot henne heller, det hela är bara så tragiskt.

Versaler: Det spelar väl ingen roll………egentligen……….
Sätt in proppar i öronen vetja *fniss* ja bara skoja, jag ä trött tror jag.

Hellas

Ja kan ta av läsbrillorna så blir ju allt mindre :)

Jag skrev det mest som information, en del människor tar illa upp av versaler. Jag är INTE en av dessa.

SEV

#57

Inga lätta ting..vi tar upp i detta forum…Och inga lätta svar finns!! Men saken kvar står, varför det tycks vara något extra när en man tar hand om sitt barn,än när kvinnor gör det.Har ju själv tänkt i dessa barnor.Som i filmen "om en liten pojke" Mannen raggade bland kvinnor,genom att säga att han var ensamstående far.Och vi vi Qvinns "gick" det!!

 Krma//molly

Lightseeker, det finns alltid undantag och jag vill inte på nåt sätt  fördöma det beslut du tog i din svåra situation. I ditt fall så var ju också "pappan" mycket störd. Fruktansvärt för dig! Och om du läser mitt inlägg än en gång, så ser du också att jag undantar kvinnor som löper risk för liv och hälsa under graviditeten.

I normala fall så har vi ändå alltid ett val och det är endast vi själva som bär ansvaret för våra handlingar.

Ha…börja jag också bli trött….Skriver sämre än vanligtOch det är inte dåligt…

Kram//molly

#46. Eftersom jag burit tre barn måste jag nog protestera mot att barnet skulle bli besjälat vi födseln, jag har tydligt kännt av barnens personlighet och upplevt att jag varit länkad till det lilla barnet i magen. Ja jag har kännt deras själ faktiskt……

#56 jag tror också att det finns många fantastiska hem för adoptivbarn i mindre rika hem, nu tror jag inte att det ställs så höga krav på rikedom för att få adoptera utan det är alla kostnader det medför som är avgörande. Man ska ju tex ha råd att åka iväg och hämta sitt barn. Däremot ska man nog ha välordnad ekonomi för att leva upp till kraven.

Tyvärr är det inte bara i sverige det ställs krav utan adoptionslandet kan ju rikta krav mot blivande adoptivföräldrar. Därför blir det ju så krångligt om vi i sverige tillåter tex homoadoption….massor av länder skulle bojkotta sverige för adoption. Krångligt det där.. och en massa etiska dilemman som man skulle kunna diskutera sig blå om. Och trött är jag så jag vet inte om nån kommer fatta vad jag skrivit.

Appropå det där med att man är två om att göra barnet och borde vara två om aborten…jag har faktiskt också gjort en abort pga att min kropp inte skulle ha klarat en graviditet just då. Jag hade maken med mig till kvinnokliniken men i dörren sade man -hit men inte längre. MÄN FICK INTE KOMMA IN!!!! Det är säkert en form av skydd för kvinnans rätt att bestämma själv, men jag var livans rädd för att gå dit och hade gärna haft gubben med mig för att hålla handen åtminstone tills det blev min tur.  Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var mycket märkligt.

SEV du är rolig du!
Jag har brillorna på så det är nog jag som ska putta dem åt sidan, gå in i dimmorna å natta mig själv.
Jag förstod att det inte var något illa ment, jag kunde liksom inte låta bli ändå, 24.30 kommer nog den lilla häxan fram.
(Jodå hon finns absolut och blomstrar ibland för fulla muggar)

Hellas

Hon finns nog lika mycke som 24.30 *skrattar elakt*

SEV

"You have to walk a mile in  another mans shoes before you say anything"

Detta är mitt favoritcitat,gällande ALLT i livet. Ingen av oss vet vad vår medmänniska har varit i för situation när han/hon tog ett beslut som i våra(iaktagarnas) ögon kan verka fel,absurt osv…

Man skall inte döma andra, vi lever alla vårt liv så gott vi  kan och har förmåga till…

Ljus Carina

#68

SÅ SANT .SÅ SANT

Det kan ni tjejer säga som för det mesta har mindre fötter än oss killar.

Döm inte andra för deras beslut, förrän du burit dennes hatt. 

SEV

Känsligt ämne dethär,jag kan inte få barn,men jag förstår om man gör abort av olika orsaker….men att använda abort som preventivmedel tycker jag är hemskt. (men jag dömer ingen för något ändå.)

# melia…okey då är jag med…ha en bra dag…här småregnar det idag IGEN….kram

Det jag tycker är otrevligt är att så många ungdomar börjat använda abort i stället för preventivmedel!! Fast å andra sidan är jag för abort men bara om det är verkligt nödvändigt…

Jag kan gå till mig själv. I fjol blev jag gravid (trots skydd). Visste innerst inne att jag inte skulle kunna ha en möjlighet att behålla barnet. (För dom som inte vet så har jag en allvarlig ryggmärgsskada). Jag fick missfall när jag var i 9:e veckan… Även fast jag visste att jag skulle bli tvungen till abort så sörjde jag nåt så fruktansvärt. Tänker mycket på henne/honom.

#73  Jag håller med om det du säger.  Jag har en kompis som har gjort 7 aborter!!! Henne har jag haft både ett och två allvarliga snack med…  
Det finns ju risker med det också. När hon sen ville ha barn och blev gravid blev det så svårt missbildat att hon var tvungen att göra abort!! Karma, eller vad?            Idag har hon 3 underbara små busar och kan inte alls förstå hur hon tänkte när hon var yngre…      

Kan du aldrig få barn då? Jag beklagar…
Kram Caroline

#74 Jo jag har två stycken. Sista förlossningen skedde på grann sjukhuset pga semester stängt här. Skulle få ett snitt men läkaren på nya sjukhuset hade inte läst min journal…. 26 timmar utan smärtlindring (pga tidigare rygg operationer). Både jag och lillan höll på att stryka med.

Jag vill passa på och tipsa om 2 andra sajter som också kan passa bra med flera av dom här frågorna och debatterna =) 

Gravid.ifokus Barn.ifokus

Jag har gjort en abort. Jag har inte ångrat det beslutet en sekund, det var det bästa jag kunde gjort.

nästan exakt 2 år efter födde jag min dotter, fast med en annan pojkvän. Inte heller det har jag ångrat  :)

I höstas blev jag gravid igen, efter 10 år, med en "kompis". Han var knappast en "drömpappa", men jag bara kunde inte göra abort & är nu ensamstående, utan någon kontakt med pappan. Det gör mig ingenting. Mina barn är det finaste som finns :)

Jag vet oxå ungdommar som använt abort som preventivmedel, vilket är rent ut sagt för jävligt! (ursäkta språket)

Där handlar det inte heller om bara en abort…

Jag tycker det är bra med fri abort i Sverige, men det kke borde finnas en "lag" för att förhindra abort som preventivmedel. Tvångspreventivmedel efter ett antal aborter kke ?

Jag tror mer på att barnen får sin själ när de föds. Tänk hur många arga själar som skulle finnas annars… Alla de som aborterats.. Huaa.. Skulle bli hämdaktioner då får jag för mig :(

Jag är för abort,när det handlar om ohållbara förutsättningar för mamma o barn. Tvångs abort för knarkare och alkoholister.

MVH MQ 

SEViking: Hur menar du med din fråga i #50?

Svarar jag för mig så kan jag säga att det min pojkvän skulle säga ifall jag blev med barn nu skulle påverka otroligt mycket. Jag ska börja plugga i höst, till mitt drömyrke, så barn är inget jag vill ha de närmsta åren. Skulle han då säga att han verkligen vill att vi behåller barnet, ja, då skulle det nog kunna bli så.
Och omvänt, hur gärna jag än vill ha barn med honom så skulle jag inte behålla det om han sa nej. Jag vill att fadern till mina barn ska älska dem. De ska vara önskade, av båda föräldrarna.

Var det så du menade?