Annons:
Etikettövrigt
Läst 1926 ggr
Vemärjagidagdå
2017-07-17 20:47

Längtan efter andra sidan

Hej! Någon här inne som känner igen sig i en längtan efter "andra sidan". Det är inte så att jag inte tycker om livet, för det gör jag. Känner att det finns en anledning till att jag ska befinna mig här och att jag behövs. Men har, särskilt i perioder, känt en längtan efter att få komma hem eller vad man ska säga. Känner mig fullkomligt trygg med döden, är en av få saker jag inte har några som helst rädslor inför. För mig är denna känsla väldigt positiv (kanske låter konstigt) :). Men på något sätt får det mig att känna att jag måste fortsätta kämpa mig igenom livet. Livet kan ju vara rätt tufft ibland men jag ser det lite som ett jobb. Man går dit och gör sitt bästa och sedan får man gå hem och vila. Ibland har man lite slappare dagar och blir inte så trött, andra dagar har man det riktigt tufft och man vill bara få åka hem. Då blir ju också längtan lite större. Är det någon som kan relatera till detta? Vore intressant att höra andras syn på livet och känslor inför döden. Hur tänker och känner ni? :)

Annons:
[Jbgs]
2017-07-18 01:44
#1

Känner igen detta !

-Aida-
2017-07-18 09:54
#2

Det känns spännande att få se den andra sidan någon dag, jag undrar vad jag kommer göra då.

Carmarino
2017-07-19 18:10
#3

Du beskriver exakt hur jag också känner det. Har ingen som helst lust att lämna jordelivet än, men ibland känner jag en längtan efter att få "komma hem igen".

Gjorde frigörande andning för många år sedan, och upplevde då att jag egentligen inte ville gå ner den här gången, men blev "övertalad" om att det var ett bra tillfälle att få utvecklas lite mer. Blev själv väldigt förvånad över detta, för jag trivdes ypperligt bra på jorden.

Ju äldre jag har blivit så har jag mer och mer börjat tänka att "känner mig visserligen inte helt färdig med jordelivet än, men skulle det hända något så att jag går över så är det ingen katastrof".


¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Dimocarpus
2017-07-19 19:32
#4

Jag känner inte jag längtar än men jag är inte rädd för det finns mer att "upptäcka" där också. Om jag inte själv har upplevt andligt tidigare, hade jag nog inte trott på sånt. Men yes, inte så rädd men vill gärna fortsätta njuta av min tid här också för jag har ett väldigt meningsfullt liv 😃

The goal with freedom of speech is not to convince others to think like you, the goal is to spread the message so that people can decide what's right.

[Vandrar med Wolf]
2017-07-21 17:23
#5

J# 0 Jag tycker inte det här är en konstig fråga alls tvärtom och vet du varför jo för andra sidan är vårt riktiga hem så inte undra på att vi längtar dit.

Många förknippar det med destruktiva tankar och så kan det så klart vara i vissa fall där en människa helt gett upp hoppet om sig själv och livet men det är en helt annan sak än att känna hemlängtan till en plats vi redan kommer från och en plats vi alla åter ska förenas i som vi känner igen i anden .

Jag skulle vilja vända lite på ord här,du nämner döden men döden finns inte och även om vi just nu är i fysisk form så är vi eviga så det finns varken en början eller slut för allt är evigt men vi råkar just nu ha en kropp som begränsar oss och som drabbas av sjukdomar,motgångar och andra svårigheter men om vi öppnar upp och ser helhet så vet vi att vi är eviga i anden och den fysiska kroppen blir inte längre som ett hinder och anden kan expandera och på den vägen finner anden lyckan i samspel med den fysiska kroppen för det handlar om samspel och det samspelet är inte alltid det lättaste att finna.

Hittar vi samspelet mellan ande och kropp så får vi en befrielse utan dess like och vi hakar inte upp oss på saker som sjukdomar utan vi lever i samklang med den även om den gör förbaskat ont men anden är den som är störst och väl vi är i balans med anden så ter sig inte det fysiska livet så jobbigt som många kan tycka att det gör för dom lever i en obalans med sin egen ande och ur det föds rädslor så som att oj vad farligt om jag dör, oj vad farligt om jag trillar ner för ett stup eller på annat sätt blir skrämda och får höra orden akta dig för gör du si kan så hända och ajabaja allt sånt är farligt.

Alla möter motgångar så är det i den här galna världen men kan man se bortom den motgången och skapa sitt eget liv och vardag så ger det så oerhört mycket om man inte påverkas av yttre omständigheter så som sociala media med mera och kan man backa från andras värderingar om saker och ting så finner man en oerhörd frid och balans inom sig och här kommer evigheten in när man kan koppla bort allt jordiskt och se helheten i sin egen eviga ande,det är så oerhört fint .

Jag vet min exakta dag när jag går över och även klockslag och det är en dag jag ser fram mot med glädje att få förenas med min kära guide Wolf men jag lever också livet här och nu på jorden och tar vara på varenda förbaskade sekund och det kan jag göra just för att jag är medveten om balansen mellan ande kropp och själ .Älska livet och älska evigheten  är mitt råd och ta vara på det fina livet har att ge ❤️

Morgan Björkman Björling
#6

Ja, jag känner också igen detta mycket. Jag längtar väldigt mycket efter Andra sidan. Längtar efter att få komma hem och återförenas med min mamma som dog i cancer för några år sedan. Jag känner mig inte alls hemma här på jorden. Jag hoppas att dagen då jag går över inte är allt för långt borta!

Annons:
P.O
2017-12-15 07:17
#7

Vi lämnar våran kropp när vi sover samtidigt som hjärnan jobbar fram drömmar, men kan också få lite sanndrömmar för att hjärnan är en del av den fysiska kroppen och hinner komma tillbaka automatiskt innan vi vaknar till i faser och sen kommer det man kallar för döden senare fast vi lever vidare till andevärlden och våran kropp är helt ur funktion för att vi har lämnat den och även ibland av olika orsaker som sjukdomar och olyckor.

Upp till toppen
Annons: