Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

Alternativmedicin, hälsa m.m. Andar/Spöken Andlighet Barn i Andevärlden Barn/Ungdomar Bok- och filmtips Dagens Ros / Dagens Kram Dikter, visdomsord Drömmar/Drömtolkningar Foton Frågor ang. sajten, funktioner m.m. Healing iFokus-information Info från admin Kurser Länktips Medialitet Meditation Medium Musik Mytologi/Naturväsen Mässor, storseans, arrangemang, träffar Ny medlem/presentationer OT Bildgalleri OT från tråd Off Topic Oförklarade Fenomen Redskap: tarot, pendel, kristaller m.m. Reinkarnation/Tidigare liv Seans - upplevelser & frågor Sorg Tips & Råd TV/Tidningar/Radio m.m. Tävlingar och lekar på sajten och iFokus Undersökningar UFO Upplevelser Videoklipp Övningar Övrigt
Upplevelser

Katter & Sorg

2016-05-21 01:16 #0 av: rebeccaagren

Hej! Är ny här och vill höra era funderingar kring följande händelse:

I mitt barndomshem bor det 3 katter. Den mellersta i skaran,  Alma, har för en tid sen börjat få en tumör i ögat. Den har växt och växt, tills ögat nästan blivit helt "igentäppt". Som tur verkar hon inte vara smärtpåverkad, utan är nöjd och som vanligt.  Efter många veterinärbesök blev det bestämt att de skall prova operera. Har vi tur går det att avlägsna tumören, men ifall tumören spridit sig i ögonhålan är det skonsammast att avliva katten. Vi fasade för det värsta: att tumören hade spridit sig. På nåt sätt kändes det nog tyvärr så.

Kvällen före veterinärbesöket hände något väldigt speciellt: Vår yngsta katt, Boris lade sig i soffan bredvid Alma, och liksom kurade ihop sig mycket tätt intill henne. Poängen är den att har aldrig hänt förut, trots att Boris funnits hos oss i över 4 år. Alma som brukar vara rätt reserverad, skulle i normala fall antingen fräsa till eller flytta på sig. Men inte den här gången, de liksom njöt av varandras närvaro.  Vi förundrades verkligen.

Nästa dag blev det veterinärbesök och vi fick höra det vi fruktat: Tumören har spridit sig och väldigt mycket. Det går inte att göra något, utan det är skonsammast att avliva henne.

Vad tror ni om denna händelse? Visste katterna om vad som skulle hända eftersom de betedde sig på detta sätt? Kunde dom se in i framtiden? Sörjde dom? De har absolut ingen närkontakt med varandra annars, vilket gjorde att vi blev så förvånade.

Anmäl
2016-05-21 01:30 #1 av: Valkyrija

Jag tror absolut att de kände det på sig. Djur är oerhört spirituella så det tvivlar jag inte en sekund på. Jag tror inte att katter, eller djur över lag, sörjer som vi människor gör. Djur lever i nuet. Visst tror jag att de sörjer men inte lika länge och på samma sätt. Beklagar bortgången av en fyrbent familjemedlem. Alltid lika jobbigt Hjärta

Blomma - Travhästen söker medisar! - Blomma
Sajtvärd för NyhedendomStenarSocialt stöd och Travhästen.
Medis på Huskatter och Råttor

Anmäl
2016-05-21 07:40 #2 av: Magi-cat

Hej! Beklagar beskedet om din katt! BlommaKatt Skönt att Alma inte verkat haft ont utan levt sitt liv som vanligt.

Vilken fin berättelse om de båda katterna som liksom tröstade varandra!

Jag vet inte om katter kan "se in i framtiden", men vad jag är säker på är att att de känner oerhört väl av stämningar i omgivningen. Kanske kände både Alma och Boris på sig att det var något avgörande på gång. De kan läsa av våra rörelser, ansiktsuttryck och mycket som vi inte är medvetna om.

Sörjer gör de väl inte på samma sätt, men säkert saknar de en familjemedlem som inte längre finns där.

(När min ena katt hade blivit påkörd så letade hans kompis efter honom, ropade och tittade i buskarna där han brukade vara. T.o.m. tog han över några små tricks som den andra brukat göra. Det var väldigt rörande, som om han försökte locka fram honom.
 Men när han inte kom accepterade han faktum och livet gick vidare.)

Kram till dig och katterna! Katt

"Livet är en gåva, tiden är till låns." P. Strang

Anmäl
2016-05-21 09:25 #3 av: rebeccaagren

Tack för svaren ❤️ Det känns nog som ni båda påstår, att de visste om nånting. Jag gillar tanken att katter vet mer än vad vi tror, eftersom de på något sätt ger ett sken av det...

Anmäl
2016-05-21 11:52 #4 av: Valkyrija

Ja men jag över övertygad om att de vet Hjärta När min pojkväns mammas hund skulle avlivas(veterinären var tillkallad till hemmet) så kom hon fram till mig och satte sig framför just mig som för att ta för väl. Jag sa hejdå och klappade och pussade henne och sedan vände hon sig om för att gå till sin matte igen. Även här är jag övertygad om att hunden visste vad som skulle ske och kom fram till mig för att ta förväll Hjärta

Blomma - Travhästen söker medisar! - Blomma
Sajtvärd för NyhedendomStenarSocialt stöd och Travhästen.
Medis på Huskatter och Råttor

Anmäl
2016-05-22 19:54 #5 av: bernadette

Jag beklagar verkligen sorgen. Det är oerhört tungt att mista ett kärt husdjur, som ju ofta är en viktig familjemedlem. Jag håller med övriga inlägg att djuren har ett högt utvecklat sjätte sinne. Det tror jag helt klart. Finns många historier som vittnar om det. Jag har själv mist flera av mina kära katter, vilket inneburit enormt mycket sorg och saknad. Speciellt en härlig katt som vi hade tror jag förutspådde sin egen död. Eller den gjorde en enormt fin och ovanlig gest som tack strax innan den dog. För mig betydde den händelsen att jag tror att djuret visste med sig. Jag har även fått hjälp i min sorg efter en kär katts död, ur ett väldigt oväntat håll. Men det är en historia i sig...Kram.

Anmäl
2016-05-23 08:00 #6 av: The_pearl

Jag tror också våra djur känner på sig när det är dags. För någon vecka sen skulle jag avliva min barndomskatt. Hon avskydde att åka bil, det lät som en ambulans på utryckning med henne i bilen i normala fall.
Denna gången beklagade hon sig när hon sattes i transportburen i bilen. Sen var hon knäpptyst.
La sig tillrätta.
Hos veterinären var hon rätt avslappnad. Kelade en sista gång sen var hon liksom nöjd.
Så hon hade koll.

Anmäl