2016-03-31 16:15 #0 av: bernadette

En sak som jag länge har funderat kring och tänkt ta upp här för att höra era erfarenheter om/tankar kring är detta med vårt tidsbegrepp här på jorden. Det finns dom som är väldigt insatta i ämnet. Linjär kontra cyklisk tidsuppfattning. Eller som någon beskriver linjär tidsuppfattning=en tid som aldrig återkommer. Motsatsen skulle då vara den cykliska tidsuppfattningen=det som försvinner, skapas på nytt om och om igen eller nåt åt det här hållet.

Nåt jag på senare tid till min förvåning upptäckt i samband med att jag börjat forska litegrann i det förflutna bland mina anfäder, är att det uppdagats stora likheter mellan deras liv och leverne jämfört med oss nutida anförvanter. För att vara mer specifik med vad jag menar är: har levt alla mina år i tron att vår släkt levt och verkat i ett visst geografiskt område. Genom olika omständigheter har några av våra nu levande familjemedlemmar flyttat över stora geografiska avstånd. Jag skulle aldrig i min vildaste fantasi kunnat drömma om att det för åtskilliga århundraden (på 1500-1600-talen) funnits anfäder till oss som bott häpnadsväckande nära dom trakter som vi lämnat. Och då är det inte små avstånd som vi talar om. Det har också visats sig att det bott och verkat anförvanter till min släkt nästgårds för fyra hundra år sedan. Till saken hör att vi haft så lite kännedom om släkten tillbaka i tiden. För mig är detta så konstigt eftersom jag upplever på sätt och vis att cirkeln har slutits i och med att jag/vi nutida släktingar gått i samma fotspår. Nej, jag greppar det inte...Det känns som att mönstret upprepas. Om jag tänker tillbaka på mitt eget liv, så finns det också ett lite kul exempel.

När jag var fem eller sex år så reste vi en väldigt lång bit (hundratals mil) för att besöka en bekants hem i en liten avlägsen by. Jag har vaga minnesbilder från det besöket eftersom jag var så pass ung då. När jag blivit något äldre, typ tonåring, så spenderade jag sommarlovet hos en släkting (återigen hundratals mil hemifrån, men inte på den orten som jag tidigare nämnt). Då hände det att jag befann mig på en strand tillsammans med annat folk. Det var stort "räddningspådrag" efter en liten katt som försvunnit under omklädningshytten som var en rätt stor byggnad. Jag minns att det var flera personer som hjälpte till i sökandet som slutade med att katten blev funnen :) Det är väl inget konstigt med det här egentligen. Men lite lustigt är det i alla fall i mitt tycke att den person som jag valt att dela mitt liv med, femton år senare, har sina rötter i den där gudsförgätna byn som jag besökte när jag var barn. Hen är född där men även hen har gjort sin resa via annan ort tillbaka till sina rötter eller nästan iaf. Och när jag berättade om händelsen med sökpådraget efter katten så visade det sig att han varit där på platsen då och hjälpt till. (Han bodde på den orten då).

Har ni liknande upplevelser?