Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

Alternativmedicin, hälsa m.m. Andar/Spöken Andlighet Barn i Andevärlden Barn/Ungdomar Bok- och filmtips Dagens Ros / Dagens Kram Dikter, visdomsord Drömmar/Drömtolkningar Foton Frågor ang. sajten, funktioner m.m. Healing iFokus-information Info från admin Kurser Länktips Medialitet Meditation Medium Musik Mytologi/Naturväsen Mässor, storseans, arrangemang, träffar Ny medlem/presentationer OT Bildgalleri OT från tråd Off Topic Oförklarade Fenomen Redskap: tarot, pendel, kristaller m.m. Reinkarnation/Tidigare liv Seans - upplevelser & frågor Sorg Tips & Råd TV/Tidningar/Radio m.m. Tävlingar och lekar på sajten och iFokus Undersökningar UFO Upplevelser Videoklipp Övningar Övrigt
Andar/Spöken

Vem är/var mannen? (LÅNGT)

2014-12-03 13:19 #0 av: n00bArtWork

Min pappa bor i ett hus från 1900-1910, innan vi flyttade in så renoverade han på kvällarna så jag fick följa med till huset då jag var för ung för att vara ensam hemma i lägenheten vi bodde i då, jag var helt orädd minns jag (och inte tillräckligt liten för att inte vara rädd för sådana situationer), satt på övervåningen i mörkret och lekte med massa krimskrams som före detta ägarna lämnat efter sig i skenet av en liten lampa och kände mig trygg.

Vi flyttade in, jag fick sovrummet som jag hittills suttit och lekt i hela tiden (rum 1), inga konstigheter egentligen men sen började jag vakna på nätterna paralyserad (vilket man kan göra att man vaknar mentalt innan kroppen vaknar och man tycks vara förlamad) men det konstiga i det hela var att detta skedde så pass många gånger (utan att ha skett tidigare) min lampa bredvid sängen var tänd och sovrumsdörren öppen (sov med släckt och stängd dörr), detta var oerhört skrämmande men lyckades förneka att det var något konstigt med det.

Efter ett tag är jag helt försäkrad om att min dörr går upp av sig själv på natten då ingen av föräldrarna har öppnat den och jag är ingen "sleep walker", plötsligt började dörren även bli svår stängd så fick dra igen den och kasta mig på den när jag skulle öppna den och likt förbannat (ursäkta svordomen) så var den öppen på morgonen samt att jag börjat bli rädd för att gå utanför mitt rum på natten om jag skulle vakna.

När jag blev tonåring så bytte jag rum (rum 2) och rum 1's dörr slutade stå öppen i tid och otid utan mänsklig påverkan , inga dörrar öppnade sig på en hel månad sen började den sovrumsdörren kärva på exakt samma sätt som rum 1, sen började kattvinden öppna sig mitt i nätterna (var vaken en natt och hörde ett suckande och sen öppnade sig kattvinden, rädd satt jag i min bäddsoffa och stirrade på dörren innan jag lyckades gå upp och sonika stänga den). Steg hördes i trappen rätt ofta mitt i nätterna, när jag var i köket så hörde jag steg uppe på mitt rum, när jag var i badrummet och mina vänner satt i vardagsrummet på nedervåningen så hörde dem ofta hur någon gick upp för trappen, gick över passagen och sedan hur någon gick på mitt rum och sen tystnade det.

En sen kväll när jag hade sömnsvårigheter så stod jag i badrummet så började det knacka som om någon ivrigt ville komma in, jag lyckades hala upp mobilen och ringa min pappa som sov och han kom ned till nedervåningen (där jag var i badrummet) och då tystnade knackningarna.. han var rätt ilsk när jag öppnade dörren och undrade varför jag stod i badrummet och knackade som en galning, när vi kommit överens om att det inte var jag så genomsöktes huset (detta har han inte ens minne av trots att vi gick på "förklarings jakt" i 1 hel timma då även med en tripp ned till källaren plus att som tonårings tjej så vill man ju knappast att ens pappa ska eskortera en från badrummet i endast underkläder så det va ju ej vardaglig situation ens innan jakten ).

Sen eskalerade detta, min dåvarande pojkvän som inte ens tror på andar och dumförklarade folk som trodde på dem blev konverterad, denna ande verkade ogilla honom skarpt för så fort han var ensam hemma hos oss så hölls dörrar stängda dvs min sovrumsdörr (om den var stängd) och toalettdörren som var i närheten kunde inte öppnas utan stor kraftansträngning och inte som att dörren satt fast utan att någon höll tag i handtaget på andra sidan så det inte gick att trycka den nedåt.

Så fort pojkvännen ej var där så pockades det på uppmärksamhet så jag började "tala ut i luften" till personen och fick en känsla av att detta var av manligt kön, jag var så van med att någon gick runt, att dörrarna flög upp och att det kunde synas skuggor och höras suckningar så jag reagerade inte ens sen kort innan jag flyttade hemifrån så kom jag hem en eftermiddag från skolan, satte mig vid datorn för att spela (gamer som man var) och lyssnade på musik i hörlurar och var helt trygg samt att det var ljust som mitt på dagen, min mamma var hemma så när någon knackade mig på axeln så sa jag "vänta lite ska bara höra detta i låten för det är mitt favorit parti" (i tron om att min mamma ville säga något), då knackade det igen i bakhuvudet mer ihärdigt och jag blir sådär tonårs irriterad som man kunde bli, drar av mig hörlurarna och snurrar datorstolen ett halvt varv och säger "JAAAA? VAD vill DU?" och blir helt ställd när ingen står där.. plötsligt börjar ett ritschande ljud från mitt rum som om någon drar sönder textil och jag ropar prövande "Mamma?" och när hon svarar från bottenvåningen så springer jag ned och går inte upp till övervåningen igen förrns hon letat igenom övervåningen åt mig, jag flyttade kort där efter och har knappt vart i huset förrns senaste året.

Min pappa bor kvar i huset i dagsläget med en ny sambo och jag har till och med vart hundvakt och gått runt i det mörka huset ensam på natten men närvaron är som bortblåst för mig, dock så har dem vart med om saker som säger annat då hans sambo för exempel har en sensorlampa i kattvinden (rum 2 är deras sovrum nu) som tänds på nätterna samt att hennes hantverk ofta har rörts till (något som ingen än hon själv rör då man inte rör någon annans arbetsstation), min pappa vaknade för inte så längesedan av att ytterdörren stod öppen, alla lampor var tända samt att han hörde mig ropa på honom från nedervåningen så han gick ned i tron att jag var där och behövde hjälp - jag var i och för sig på tomten då jag sov i gästhuset på gården men jag släckte alla lampor och låste ytterdörren innan jag gick ut dit eftersom jag bara sprang in och hämta min kvarglömda jacka precis när de gick och la sig och jag minns att jag var vaken tills ungefär 4 på natten den natten för jag gick förbi ett fönster och tyckte det var märkligt att det lös från huset men tänkte att någon hade svårt att sova precis som jag.

Vem är denna man och vad vill han(?), han kan ju blivit inbjuden av mig som barn men han är troligen inte "min" eftersom han nu verkar ägna sig åt dem som bor där nu (min pappa trodde heller inte alla dessa år jag pratade om detta för han märkte ingenting när jag bodde där samt att mannen verkar ha börjat igen när hans nuvarande kvinna flyttade in).

Anmäl
2014-12-08 06:44 #1 av: pirri17

Hoppas hans nuvarande kvinna får uppleva något om det här mannen och se vad pappa tycker sen!

Anmäl
2014-12-08 14:58 #3 av: Huygens

Det kan ju vara en ande av någon som behöver hjälp att gå vidare, kanske någon som bott där tidigare?


Anmäl
2014-12-09 08:00 #4 av: pirri17

Min mormor föddes år 1907 i Finland när erat hus fanns då på den tiden! :-D

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.